Litteracitet

Att utveckla förmågan att läsa och skriva, men också om läsning och litteratur i sig.

  28748 Dela:
Mest läst just nu

Läsandets årsringar – Rapport och reflektioner om läsningens aktuella tillstånd i Sverige

Rapporten visar bland annat en generell nedgång för nöjesläsandet av böcker hos barn och unga de senaste åren och en bristande läsförmåga hos svenska elever. (pdf)

Svenska barn läser mindre och har bristande läsförmåga

Nöjesläsningen minskar bland barn och unga samtidigt som svenska elever uppvisar en bristande läsförmåga. Det visar en ny rapport från Svenska Förläggareföreningen.

”Så blir elever bättre på att skriva”

Det finns flera viktiga vägar för att få skolelever att bli bättre på att skriva. Bland annat visar forskning att elever bör skriva minst 60 minuter om dagen – i alla årskurser, skriver två norska forskare.

Fortbildning
Skolbibliotek 2020
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek 2020

Den nationella biblioteksstrategin slår fast att väl fungerande skolbibliotek är avgörande för att öka likvärdigheten i undervisningen. Dessutom bör skolbibliotekariens profession stärkas och samverkan med ledning och lärare öka. Som ett led i detta arbete bjuder vi in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Forskning och utveckling

Sara Lövestam om skrivkrisen i Sverige

Sverige befinner sig mitt i en skrivkris. För att få bukt med det språkliga förfallet har den populära språkkriminologen Sara Lövestam skrivit ”Handbok för språkpoliser”. Men tro inte att hon dras med i kårens domedagstankar.

Is there a better way to teach reading?

The Teachers College Reading and Writing Project has released an approach to teaching reading. Under the approach – which calls for ”rebalancing” literacy – greater emphasis is placed on teaching children to recognize spoken words before recognizing written words.

Can your students tell the difference between fact and fiction?

There are several available resources to help develop students’ news literacy skills, writes Kimberly Rues, a prekindergarten-to-sixth-grade librarian in Missouri. In this commentary, Rues discusses the News Literacy Project and Stanford History Education Group Civic Online Reasoning Curriculum, which can help students think critically about the news they consume online.

Stöd i arbetet med garantin

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten genomför insatser för att implementera Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser och för att höja kompetensen.

Lika värde nr 3, 2020

Att lära sig läsa, skriva och räkna är inte alltid så lätt. Vad kan skolan göra då? I det här numret av Lika värde-tidningen kan du läsa om en mattesatsning i en hel kommun, ett lekfullt sätt att lära sig skriva och hur en skola arbetar med Läsa, skriva, räkna – garantin för tidiga stödinsatser. (pdf)

Läslyft ger lärlyft…

Skolverkets satsning på Läslyftet är också ett skol­exempel på kollegialt lärande. Ett kompetensutveckling­sprojekt som hittills lockat över 40 000 deltagare från förskolan.

Malmö satsar stort på Läslyftet

Malmö satsar stort på Läslyftet i kommunens förskolor. Vi hälsar på hos Hyllievången, som tillsammans med fyra grannförskolor nu är inne på den andra modulen och redan konstaterat storartade resultat.

Läsa tillsammans

Att läsa tillsammans ger läsningen en extra dimension, som för många är pricken över i. Detta panelsamtal speglar en mångfald av läsecirklar i 200 högstadie- och gymnasieskolor, närläsning av bilderböcker med barn i åldern 1-3 år och bokcirklar i både traditionella och nya former. Medverkande: Ann Boglind, universitetslektor, Bo Andér, sammankallande i en läsecirkel med start på 1980-talet, Suad Ali, författare och statsvetare, och Ami Öhman, nytänkande förskollärare och biträdande rektor. (webb-tv)

Är läskunnigheten hotad?

Läsning är en förmåga som måste hållas levande och den träning barnen får i skolan är inte nog. I många hem är läsning inte en självklarhet. Kan då skolan lägga ansvaret på föräldrarna? Medverkande: Louise Wramner, pedagog, Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, Ulf Fredriksson, docent i pedagogik, och Christina Hellman, universitetslektor i lingvistik. (webb-tv)

Ge dina barn ett språk

Kunskaperna i läsning och i läsförståelse har gått upp, men klyftorna ökar. Den som inte har språket ger ofta upp tidigt och går miste om livskvalitet, delaktighet och makt. Medverkande: Elisabet Reslegård, ordförande för Läsrörelsen, Elisabet Niskakari, skolbibliotekarie, Anne-Marie Körling, lärare, och journalisten Lotta Nylander. (webb-tv)

Fortbildning
Modersmål Webbkonferens
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 26 januari – 4 februari 2021

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till fyra föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Fler nyheter

”Varför får inte de äldre barnen del av regeringens läsmiljoner?”

Regeringens årliga satsning på läsning är bra men lämnar också en del frågetecken. Och varför sitter inga lärare med i läsrådet? Det skriver läraren Karin Herlitz.

”Förbättra dyslexistöd vid nationella prov”

Alla elever måste ges rätt förutsättningar. Men det råder fortsatt oklarhet kring rätten till stöd och hjälpmedel i samband med de nationella proven för dyslektiker, skriver Roger Haddad (L).

”Den svenska skolan blir allt mer brutal”

De svagaste offras medan medelklassen koketterar med sin privatmoral kring barns läsning, Aftonbladets Karin Pettersson.

Kampanjen #formadinbokstav sätter fingret på Världsdyslexidagen

Idag den 8 oktober 2020 är det Världsdyslexidagen. Dyslexiförbundet driver då kampanjen #formadinbokstav. På sociala medier uppmanar vi alla att forma sina egna bokstäver. På vår hemsida formar vi själva ordet dyslexi.

Lotta Olsson: När inte ens skolan har tillräckligt med böcker kommer inte barnen att läsa

Tänk om barnens minskade läsning inte beror på mobilerna, inte på föräldrarna och inte på regeringen. Tänk om det faktiskt handlar om skolans resurser, skriver DN:s Lotta Olsson.

”Ska vi tala om ungas läs- och skrivförmåga måste vi tala om internet”

Allt fler vittnar om att dagens unga läser och skriver för dåligt. Hur hamnade vi här? Ska vi tala om ungas läs- och skrivförmåga måste vi tala om internet, skriver läraren Joakim Sveland.

Läsande barn kan ha 35 000 fler ord i ordförråd

Ett ordförråd som är många gånger större än hos dem som inte läser. Ja, så ser det ut för barn som är vana vid att läsa. Men det påverkar inte bara barnets ordförråd och skolresultat. Det har också inverkan på barnets sociala kompetens, berättar Bodil Alvarsdotter, bibliotekskonsulent.

Bokmässan Play: Skolprofilernas favoritböcker

Bokmässan 2020 arrangeras – som så mycket annat – digitalt, som Bokmässan Play. På Läraren.se tipsar undervisningsprofiler från alla håll om böckerna som alla lärare borde läsa.

Svenskläraren: ”I dag vill fler skriva än tidigare”

Den senaste tiden har larmen duggat tätt om att unga skriver dåligt. Elisabeth Engvall Younsi vänder på perspektivet. ”Vi har en skrivande generation och det tycker jag är ett guldläge,” säger hon.

Lärarnas syn på ”Skrivglappet”

Läraren följer upp debatten om ”Skrivglappet”, och påståendet om att svenska elever skriver allt sämre. Så illa att de till slut inte får jobb. Nu svarar lärarna själva på skrivkrisen.

Rapporter om litteracitet

Läsandets årsringar – Rapport och reflektioner om läsningens aktuella tillstånd i Sverige

Rapporten visar bland annat en generell nedgång för nöjesläsandet av böcker hos barn och unga de senaste åren och en bristande läsförmåga hos svenska elever. (pdf)

Ungas rätt till en meningsfull fritid

Allt fler unga i Sverige ägnar fritiden åt kulturaktiviteter, antingen som utövare eller som konsumenter av kultur. Ökningen är särskilt tydlig bland unga som är utrikes födda. Samtidigt minskar andelen unga som läser. (pdf)

What Kids Are Reading: 2020 Edition

Based on the reading records of more than 7.6 million students—who read more than 271 million books during the last school year—the new 2020 report explores which books students read most, how that reading practice impacts achievement, and what you can do to maximize growth. (pdf)

Krönika
Läsning för livet
  Foto: Anna von Brömssen.

Läsning för livet

Vi sätter sällan fingret på vad läsningen gör med oss. Litteraturen skapar inte bara ett rikare liv för den enskilde, den skapar ett rikare samhälle för oss allihop. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Läs hela krönikan
Nya avhandlingar om litteracitet

Läsande flickor: Läspolitik och det genomlysta subjektet

Utifrån tre tre centrala teman - flickor, läsning och medborgarskap - har Sara Anderssom  undersökt vilken läsfrämjarpolitik som gestaltas i läsundersökningar under olika tider.

Teaching the Reading Experience: upper secondary teachers’ perspectives on the aesthetic aspect of literature studies

Utifrån ett lärarperspektiv har Spoke Wintersparv undersökt undervisningen i skönlitteratur och vilken roll läsupplevelsen spelar i klassrummet på gymnasiet.

Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan

Anna Sigvardsson hoppas att hennes forskning kan fungera som ett underlag för lärare i diskussioner kring poesiundervisningen i gymnasieskolan.

Webbkurs
Rättssäker betygssättning

Rättssäker betygssättning

Per Måhl och Bo Sundblad står bakom en ny unik webbaserad kurs kring lärares bedömningsarbete. Vad är du som lärare skyldig att göra för att betygen ska bli rättssäkra och likvärdiga? Och hur gör du det i praktiken? Första filmen i kursen kan du se gratis.

Besök kursens webbplats
Vetenskapliga artiklar

Kollaborativt berättande med interaktiv skrivtavla i förskoleklassen – en multimodal historia

Ewa Skantz Åberg och Annika Lantz-Andersson vill med sin studie bidra till ökad kunskap om vilka språkliga processer som sker i en läs- och skrivundervisning i form av kollaborativa berättaraktiviteter med en interaktiv skrivtavla.

Läs fler
Utvalt om dyslexi

”Förbättra dyslexistöd vid nationella prov”

Alla elever måste ges rätt förutsättningar. Men det råder fortsatt oklarhet kring rätten till stöd och hjälpmedel i samband med de nationella proven för dyslektiker, skriver Roger Haddad (L).

Kampanjen #formadinbokstav sätter fingret på Världsdyslexidagen

Idag den 8 oktober 2020 är det Världsdyslexidagen. Dyslexiförbundet driver då kampanjen #formadinbokstav. På sociala medier uppmanar vi alla att forma sina egna bokstäver. På vår hemsida formar vi själva ordet dyslexi.

Helena Bross – barnens egen berättare

Hennes böcker har lånats ut miljoner gånger. Och under många år har nog varenda lågstadieelev stött på hennes karaktärer. Hon är en influenser av rang, trots det vet få vem hon är. Läraren har träffat Helena Bross, för att prata om drivkrafterna, läraryrket och dyslexin.

”Ett praktexempel på en lärare som brydde sig”

Hampus Hedström, 23, är Youtube-komikern med dyslexi och dyskalkyli som gjort sig känd i såväl video-, podd- som bokform. Här berättar han hur läraren Åke förändrade hans liv. (webb-tv)