Litteracitet

Att utveckla förmågan att läsa och skriva, men också om läsning och litteratur i sig.

  28636 Dela:
Mest läst just nu

Hård forskarkritik mot nya kursplaner

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.

Roland reagerar: Jag blev varnad för Jens

Jens Lapidus lärare, Roland Widlund, i dag 80, slutade jobba 2005. Men han minns sin gamla elev: ”Jag blev förvarnad om Jens när mellanstadielärarna lämnade över klassen till mig i sjuan”, säger han.

Jens Lapidus: Läraren Roland fick mig att börja läsa – och skriva

Jens Lapidus är advokaten som gjorde stor succé som författare av bästsäljaren Snabba Cash. Nu är han aktuell med barnböckerna om Dillstaligan. Läs hans berättelse om sin skolgång. Och se videon, där han berättar. (webb-tv)

Fortbildning
Skolbibliotek 2020
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek 2020

Den nationella biblioteksstrategin slår fast att väl fungerande skolbibliotek är avgörande för att öka likvärdigheten i undervisningen. Dessutom bör skolbibliotekariens profession stärkas och samverkan med ledning och lärare öka. Som ett led i detta arbete bjuder vi in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Forskning och utveckling

Viktigt med stark koppling mellan forskning och praktik

Hur används Skolforskningsinstitutets forskningssammanställningar i det viktiga arbetet med läs-, skriv- och språkutveckling? Vi har pratat med lärare som har använt sammanställningarna Feedback i skrivundervisningen, Läsförståelse och undervisning om lässtrategier samt Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet i sin undervisning.

Hård forskarkritik mot nya kursplaner

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.

Med näsa för att läsa

Skolportens magasin har intervjuat dyslexiforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande.

Bokstart – språkutveckling för de allra yngsta

Att få små barn att utveckla sitt språk och ­stimulera till läsning är fokus för Bokstart. En satsning som började som ett pilotprojekt i tre städer, men som i Göteborg drivits vidare och vuxit betydligt.

Bokslukare i Bergsjön

Göteborgsfamiljen Dugajlic besöker ofta det lokala biblioteket. Grunden till läsvurmen lades tidigt via mamma Rebecca, men alla hennes tre barn har dessutom fått besök av ­stadens Bokstart-team.

Samarbete som styrka

Varje vecka läser Bokstartare högt för barnen på Lövgärdets öppna förskola i Angered. Igenkänningen är hög – böckerna som Bokstart delat ut till de små hemma finns även här och i områdets andra förskolor.

Läs med barnen och se dem växa

Traditionellt har högläsning använts som en ­över­gångsaktivitet i förskolan, ett ­lugnande moment. Men i dag är forskare och ­förskollärare överens om att det är en fantastisk pedagogisk metod.

Låt oss ha ett seriöst samtal om bilderböcker!

Läsa, lyssna och titta. Bilderboken har alltid funnits med i förskolan, men hur används den? Agneta Edwards berättar om vad som kan hända när barnen möter bilden – och funderar över ­digitaliseringen med högläsning på storskärm.

Anne-Marie Körling: Lite svalka i korvstoppningen!

Tänk om vi fick stanna flödet och gå tillbaka och hämta upp de kunskaper vi tidigare fått eller inte fått. Eller om vi skapade nya möjligheter för att läsa skön- och facklitteratur, skriver Anne-Marie Körling, lärare, föreläsare och författare.

Högläsningen är tillbaka!

Under lång tid har högläsningen hamnat i bakvattnet, ofta som en övergångsaktivitet, ett lugnande moment. Men nu är dess pedagogiska kraft för läsförståelse återupptäckt.

Fortbildning
Svenska som andraspråk
  Konferensen äger rum 8-9 september i Malmö.

Svenska som andraspråk

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver kursplanens innehåll ska läraren kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i ämnet, och praktiska exempel presenteras. Varmt välkommen!

Läs mer och boka plats
Fler nyheter

Roland reagerar: Jag blev varnad för Jens

Jens Lapidus lärare, Roland Widlund, i dag 80, slutade jobba 2005. Men han minns sin gamla elev: ”Jag blev förvarnad om Jens när mellanstadielärarna lämnade över klassen till mig i sjuan”, säger han.

Jens Lapidus: Läraren Roland fick mig att börja läsa – och skriva

Jens Lapidus är advokaten som gjorde stor succé som författare av bästsäljaren Snabba Cash. Nu är han aktuell med barnböckerna om Dillstaligan. Läs hans berättelse om sin skolgång. Och se videon, där han berättar. (webb-tv)

Hård forskarkritik mot nya kursplaner

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.

Allt fler unga ägnar fritiden åt kultur – men allt färre läser böcker

Allt fler unga i Sverige ägnar fritiden åt kulturaktiviteter, antingen som utövare eller som konsumenter av kultur. Ökningen är särskilt tydlig bland unga som är utrikes födda. Samtidigt minskar andelen unga som läser. Mellan åren 2007 och 2018 har andelen unga som läser böcker varje vecka halverats från 60 till 30 procent.

Ungas rätt till en meningsfull fritid

Allt fler unga i Sverige ägnar fritiden åt kulturaktiviteter, antingen som utövare eller som konsumenter av kultur. Ökningen är särskilt tydlig bland unga som är utrikes födda. Samtidigt minskar andelen unga som läser. (pdf)

Meshal orolig över sina slutbetyg: ”Får inte samma stöd”

Distansundervisning innebär en stor utmaning för gymnasieelever med behov av anpassat stöd. Meshal Nasser, som har dyslexi och nu går sitt sista år på Angeredsgymnasiet, är orolig över sina slutbetyg.

Ledare: Dags för likvärdiga skolbibliotek!

Skolbibliotek kan spela en stor roll för elevers lärande, särskilt när det gäller att höja lågpresterande elevers resultat.

Lerbo-Brita kämpade för elever med läs- och skrivsvårigheter

Småskollärarinnan Brita Andersson hade en egen metod att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter, något hon själv också hade. Under 40 år kämpade Lerbo-Brita för att myndigheter och skolvärlden skulle anamma hennes läsmetod ”Ett steg i taget”. ”Hennes metodik var att det alltid skulle vara roligt och enkelt”, säger barnbarnet Elisabet Thorp om sin mormor som kämpade för sin sak ända fram till sin död 89 år gammal.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Sedan den 1 juli 2019 gäller bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt och att stödet utformas efter varje elevs behov. Rätt stöd i rätt tid!

What Kids Are Reading: 2020 Edition

Based on the reading records of more than 7.6 million students—who read more than 271 million books during the last school year—the new 2020 report explores which books students read most, how that reading practice impacts achievement, and what you can do to maximize growth. (pdf)

Rapporter om litteracitet

Ungas rätt till en meningsfull fritid

Allt fler unga i Sverige ägnar fritiden åt kulturaktiviteter, antingen som utövare eller som konsumenter av kultur. Ökningen är särskilt tydlig bland unga som är utrikes födda. Samtidigt minskar andelen unga som läser. (pdf)

What Kids Are Reading: 2020 Edition

Based on the reading records of more than 7.6 million students—who read more than 271 million books during the last school year—the new 2020 report explores which books students read most, how that reading practice impacts achievement, and what you can do to maximize growth. (pdf)

Läsförståelse i Pisa 2018

Om relationen mellan läsförståelseuppgifterna i PISA och den svenska kursplanen. (pdf)

Krönika
Läsning för livet
  Foto: Anna von Brömssen.

Läsning för livet

Vi sätter sällan fingret på vad läsningen gör med oss. Litteraturen skapar inte bara ett rikare liv för den enskilde, den skapar ett rikare samhälle för oss allihop. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Läs hela krönikan
Nya avhandlingar om litteracitet

Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan

Anna Sigvardsson hoppas att hennes forskning kan fungera som ett underlag för lärare i diskussioner kring poesiundervisningen i gymnasieskolan.

Skrivprocesser på högskolan. Text, plats och materialitet i uppsatsskrivandet

Genom att undersöka skrivprocesser på högskolan belyser Sofia Horts avhandling frågan om hur studenters dagliga akademiska skrivande blir till.

Webbkurs
Rättssäker betygssättning

Rättssäker betygssättning

Per Måhl och Bo Sundblad står bakom en ny unik webbaserad kurs kring lärares bedömningsarbete. Vad är du som lärare skyldig att göra för att betygen ska bli rättssäkra och likvärdiga? Och hur gör du det i praktiken? Första filmen i kursen kan du se gratis.

Besök kursens webbplats
Utvalt om dyslexi

Meshal orolig över sina slutbetyg: ”Får inte samma stöd”

Distansundervisning innebär en stor utmaning för gymnasieelever med behov av anpassat stöd. Meshal Nasser, som har dyslexi och nu går sitt sista år på Angeredsgymnasiet, är orolig över sina slutbetyg.

Forskarlarm: Nya kursplanen hotar drabba utsatta elever

De nya kursplanerna hotar drabba elever med läs- och skrivsvårigheter hårt i framtiden. Det slår en rad olika professorer fast och riktar skarp kritik mot Skolverket. ”Det kan bli ett stort problem i förlängningen”, säger Ulrika Wolff, professor i pedagogik.