Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.
I tider av lärarbrist och rapporter om stress och press hos både lärare och elever, höjs nu röster som menar att vi behöver tänka om. Istället för att fråga oss vad skolan kan göra mer, bör vi fundera på vad som skulle kunna plockas bort från skolans uppdrag (webb-radio).
Forskning och undervisning går hand i hand på ”SO-didaktik i centrum” på Globala gymnasiet. Hit kommer lärare från hela Stockholm för att delta i ämnesdidaktiska seminarier som leds av lektorer med forskarutbildning.
Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.
Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.
Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.
Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.
Vilka är faktorerna som påverkar elevernas hälsa och lärande? Hur utnyttjar vi elevhälsans alla kompetenser rätt för att samverka och bli den viktiga brygga som länkar samman lärandet och hälsa? Välkommen på årets konferens om elevhälsa - för hela elevhälsoteamet.
Läs mer och boka platsDet övergripande syftet med Monica Bravo Granströms avhandling är att få en bättre förståelse för lärares uppfattningar och strategier vid läsundervisning i flerspråkiga miljöer.
Sabina Kapetanovic har i sin avhandling undersökte vilket samband som föräldrars strategier, som exempelvis regler, har med tonåringars riskbeteenden.
Karin Thorslund har undersökt hur stöd till föräldrar till tonåringar skulle kunna utvecklas för att motsvara deras upplevda behov, samt vad som behöver göras för att nå ut till alla föräldrar med stöd i föräldraskapet.
Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan i Nacka har skapat en hel serie lektioner för både fritidshem och grundskolan, ÅK 1-6, som på olika sätt berör digitalisering.
Att upptäcka de saker som gör livet värt att leva. En duva möter en annan och står inför beslutet om huruvida han ska lämna livet som han har byggt för sig själv eller följa sitt hjärta. Kortfilm.
Ibland behöver man göra något lättsamt, mellan två längre projekt, eller så har man bara en lektion istället för tre under en vecka. Varför inte då passa på att göra något roligt och språkutvecklande?
Sonja Stankovich har ett lektionstips i bild: Att gestalta våren i färg, form och ett djur (denna gång en fjäril). Om en gammal bok används kan man prata om återbruk.
Läs mer om
I höst blir digitala verktyg i förskolan obligatoriska. Men vad innebär det? Susanne Kjällander, filsosofie doktor i didaktik, har forskat på området och ger här exempel på hur förskolan kan kan jobba med digitalisering och digitala verktyg. (webb-tv)
Hur kan förskolan närma sig hållbarhetsfrågor genom barns lekvärldar? Universitetslektor Bodil Halvars och förskolläraren Vanessa B Katende tar bland annat upp hur barnen tar med sig sina frågor och utforskar dem genom leken och om hur leken öppnar nya möjligheter. (webb-tv)
Ebba Hildén, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, redogör för vad undervisning i förskolan är och hur det skulle kunna genomföras inom ramen för förskolans utbildning. En föreläsning där grunden för utbildningen är barnens egna, uttalade intressen. (webb-tv)
Hur bör förskolan tänka om forskningslitteracitet, alltså förmågan att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap i verksamheten? Professor Sven Persson berättar om hur olika kunskapsformer kan användas för att stärka pedagogerna i deras arbete. (webb-tv)
Begreppet ”undervisning” inom förskolan skapar debatt. Professor Niklas Pramling pratar om hur man skulle kunna tolka den nya läroplanen och begreppet undervisning så att det ligger i linje med förskolan som en lekbaserad verksamhet. (webb-tv)
Alla barn ska ha inflytande över verksamheten i förskolan. Det säger läroplanen. För att inte exkludera 1-3-åringarna behöver pedagogerna släppa på den vuxna förståelsen och känna in barnens sinnliga och kroppsliga uttryck, visar en studie från Karlstads universitet.
Den nya läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019, ställer nya krav på verksamheten inom förskolan. Skolborgarrådet Lotta Edholm (L) berättar om hur hon ser på förskolans roll i samhället. (webb-tv)
Sonja Sheridan, professor emerita, och Pia Williams, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, ger en överblick av begreppet undervisning relaterat till förskolans kvalitet och villkor för barns lärande. (webb-tv)
Hur har förskoleverksamheten sett ut i Sverige det senaste århundradet och vad kan vi lära oss genom att blicka tillbaka? Hör professor Anne-Li Lindgren berätta. (webb-tv)
Rapporten belyser förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning inom ramen för FoU-programmet Undervisning i förskolan. (pdf)
Rapporten baseras på forskningsdelen i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, chefer och forskare, beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning i förskola. (pdf)
Vad är det att vara undervisande lärare i förskola? Vilka vetenskapliga grunder finns för undervisning? Hur kan vi tillsammans bidra till att utveckla en beprövad erfarenhet inom detta område? Sådana frågor var utgångspunkten för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. (pdf)
Kan olika arbetssätt inom förskolan främja lärande? Hör vad forskarna Anna Palmer, Hillevi Lenz Taguchi, Susanne Kjällander och Sofia Frankenberg lärde sig när de jämförde två pedagogiska arbetssätt på 19 avdelningar i en kommun. (webb-tv)
Lärande i Sverige AB
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning.
Prova på-pris: 2 nr/99 kr!
Det finns en mängd podcasts om undervisning, lärande och lärarprofessionen i sig: här länkar vi till ett urval, välkommen in och börja botanisera!
Läs mer
Funderar du på nytt jobb efter sommaren? Missa inte Skolportens fokussida med nyheter om lön och karriär för dig som är lärare och skolledare!
Till Lön och karriärÄr hemundervisning bättre eller sämre än vanlig undervisning i en svensk skola? Svaret på den frågan saknas än så länge i forskarvärlden, uppger skolforskaren Martin Karlberg i SVT:s Morgonstudion.
”Allt fler gymnasieungdomar mister sitt studiestöd till följd av skolk, enligt ny statistik från Centrala studiestödsnämnden, CSN. De senaste elva åren har andelen kontinuerligt ökat och är nu 8,7 procent av alla elever. Konsekvenserna kan bli förödande, med ökad risk för att drabbas av arbetslöshet, psykisk ohälsa och att hamna hos Kronofogden”, skriver en ledare i Sydsvenskan.
Regeringens satsning för att få fler erfarna lärare till skolor i utanförskapsområden har gått trögt. Ett snårigt regelverk har lett till att stora delar av pengarna aldrig betalats ut. Nu ska reglerna lättas.
