Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.
Barns ursprung och föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital har stor betydelse för om barn deltar i Kulturskolan. Den typiska svenska kulturskoleeleven är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar, visar en ny studie.
Flickor klarar skolan bättre än pojkar, generellt sett. Enligt en ny rapport är Norge ett av de västländer som har störst könsskillnader i skolan.
Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.
Läs hela intervjun
Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.
Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.
Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.
Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver läroplanens innehåll ska läraren även kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i undervisningsämnet men även praktiska exempel presenteras.
Läs mer och boka platsHelén Persson har bland annat utforskat hur kunskapsutveckling i historia kan definieras och vilka olika typer av progression kan identifieras i styrdokument och lärobokstexter mellan 1919 och 2011.
Mohammed Saqr har undersökt hur social nätverksanalys kan användas för att förutsäga studenters framsteg och utmaningar i sina utbildningar och därmed främja samarbetet mellan studenter och mellan lärare och studenter i högre utbildning för att nå bättre resultat.
Martina Wyszynska Johansson vill med sin avhandling bidra till en fördjupad förståelse för unga elevers agens i yrkespersonsblivandet under den tid som de genomför sin gymnasieutbildning.
Stärka elevens självbild, arbeta på gruppnivå och ha höga förväntningar. Det är sådant som fungerar för att hjälpa elever med adhd, visar en ny forskningsöversikt.
Vi förstår sällan hur begåvade de är. Den här boken är skriven för alla dem som har rätt att vara barn på sina egna villkor, skriver specialpedagog Veronica Ferm.
Christopher Gillberg, professor i barn- och ungdomspsykiatri, har vigt sitt liv åt att förstå och hjälpa unga med npf. Nu vill han sätta ljuset på hur olika svårigheter ofta överlappar varandra.
Boken är full av konkreta exempel som ökar förståelsen för elever med autism. Den sätter också problematiken i ett sammanhang som ger nya perspektiv, skriver specialpedagog Margot Zakariasson.
När Annelie Holm lade ut en bild av sin uppfinning på Facebook fick den över tusen likes under en helg. ”Jag blev chockad. Det visar verkligen behovet av billiga lösningar”, säger hon
Okej, eller till och med bra, men fortfarande för otydligt om undervisning. Så kan man sammanfatta några förskoleforskares reaktioner på den nya läroplanen.
Den 19-20 oktober arrangerar Dyslexiförbundet den årliga Dysleximässan. I år kommer mässan att äga rum på Karlstad Congress Culture Center. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) är en samarbetspartner.
Det är stor brist på kunskap om hur problemet med sexuella trakasserier inom svenska högskolor och universitet ser ut enligt en ny rapport.
Internationella Open access-veckan uppmärksammas runt om i världen 22-28 oktober. Pernilla Andersson på högskolebiblioteket i Västerås berättar vad Open Access innebär och varför det är något som ökar alltmer internationellt.
Som stöd till huvudmän, rektorer och lärare finns styrdokument och riktlinjer för hur undervisningen av nyanlända ska gå till. Frågan är om dokumenten ger det stöd som behövs? Maria Lim Falk och Gustav Westberg har undersökt det.
En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det. ”Det handlar om kontexten”, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.
Flickor klarar skolan bättre än pojkar, generellt sett. Enligt en ny rapport är Norge ett av de västländer som har störst könsskillnader i skolan.
Missriktad omsorg gör att alltför mycket bakande och fikastunder tränger ut en mer vardagsnära matlagning som hade kunnat rusta elever på grundsärskolan för ett mer självständigt vuxenliv, visar kostvetaren Albina Granberg i en färsk avhandling.
2018-11-01
Helén Persson
Lunds universitet
2018-11-09
Petra Kallberg
Mälardalens högskola
2018-11-30
Anna Lind Pantzare
Umeå universitet
2018-12-14
Annelie Johansson
Linnéuniversitetet
Nacka kommun
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, tongivande forskare inom ledarskap och förskola
Läs mer och bli prenumerantNärvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.
För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.
I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.
Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.
Fundera över ditt ledarskap och var beredd till nytänkande. Det är budskapet i en av de två böcker som Peter Fowelin denna gång skriver om.
Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!
Läs mer och boka plats