Inkludering är själva hjärtat i läraruppdraget, säger Maria Glawe, en av årets tre guldäpplefinalister. "Mina bästa tips för att inspirera elever är att stärka deras tilltro till den egna förmågan", säger hon.
Vecka 44 är det lov - ett bra tillfälle att läsa. Skolverket har samlat en mängd tips på hur du kan stötta eleverna i att hitta läsglädjen, bland annat genom att hålla samtal om text, vara en läsande förebild och samarbeta med biblioteket.
Annika Hysing arbetar som specialpedagog i ett brett tvärprofessionellt team som på bästa möjliga sätt ska stötta eleverna på Hällsboskolan i Stockholm, en specialskola som tar emot elev med grav språkstörning.
Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.
Läs hela intervjun
Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.
Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.
Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.
Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver läroplanens innehåll ska läraren även kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i undervisningsämnet men även praktiska exempel presenteras.
Läs mer och boka platsHelén Persson har bland annat utforskat hur kunskapsutveckling i historia kan definieras och vilka olika typer av progression kan identifieras i styrdokument och lärobokstexter mellan 1919 och 2011.
Mohammed Saqr har undersökt hur social nätverksanalys kan användas för att förutsäga studenters framsteg och utmaningar i sina utbildningar och därmed främja samarbetet mellan studenter och mellan lärare och studenter i högre utbildning för att nå bättre resultat.
Martina Wyszynska Johansson vill med sin avhandling bidra till en fördjupad förståelse för unga elevers agens i yrkespersonsblivandet under den tid som de genomför sin gymnasieutbildning.
Släpp läroboken och träna bara grammatik i någon månad. Då lär sig eleverna spanskans dåtidsformer snabbare, visar Fernando López Serranos forskning.
De senaste 20 åren har estetiska kursFolkhögskolorna spelar ofta en avgörande roll för kulturlivet utanför storstäderna. Samtidigt visar en ny rapport att de estetiska profilkurserna till stor del domineras av ungdomar ur svensk medelklass.
På Jurslaskolan i Norrköping håller roboten NOA i lektionerna. Det är ett led i den digitalisering som nu görs inom Norrköpings kommun.
Hur kan vi veta vad som är alternativa fakta och sanningar och vad som verkligen är vetenskapligt belagt och objektivt sant? skriver Bernt Gustavsson, författare och professor i pedagogik.
Folkhögskolorna tycks vara bättre på att integrera nyanlända jämfört med gymnasiet visar ny forskning.
Hur kan en framtida digital utbildningspraktik främja elevers utveckling av kunskaper, förmågor och bildning i Hans Roslings anda? Elevers möjligheter att bidra till samhälleliga utmaningar som klimatförändringar, fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsvillkor behöver stärkas, skriver Ulrika Bodén, Linnéa Stenliden och Jörgen Nissen, LiU, i Venue.
Skolan ska vila på vetenskaplig grund, men forskning om skolan har tvärtom fått en allt mer försvagad ställning i debatten, enligt Magnus Hultén.
De senaste månaderna har flera nya professorer anställts och befordrats vid Stockholms universitet.
I en ny studie vittnar flickor och pojkar om hur emotionella övergrepp kommer till uttryck inom svensk barnidrott. Detta påverkar barnen negativt och strider mot såväl barnkonventionen som idrottens riktlinjer.
Demokratifostran ska genomsyra hela skolans verksamhet. Men är det så i praktiken? Per-Åke Rosvall föreläser om demokrati i gymnasieskolan i Umeå.
24-25 oktober samlas forskare från hela Norden vid Umeå universitet för att presentera och diskutera forskning om kontroversiella frågor i SO-undervisning.
Gymnasieskolans yrkesprogram kan bli bättre på att rusta eleverna för yrkeslivet, genom att anpassa återkopplingen så att eleverna kan forma en yrkesidentitet.
Vårens debatt om faktakunskaper, betygssystem och kunskapskrav, inte minst i samband med P1:s program om skolan och kunskapskraven, föranledde att frågan diskuterades på allvar. Superpedagogpodden fortsätter detta fördjupande samtal om kunskap, kunskapskrav, fakta och förmågor i en serie avsnitt.
2018-11-01
Helén Persson
Lunds universitet
2018-11-09
Petra Kallberg
Mälardalens högskola
2018-11-30
Anna Lind Pantzare
Umeå universitet
2018-12-14
Annelie Johansson
Linnéuniversitetet
Nacka kommun
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, tongivande forskare inom ledarskap och förskola
Läs mer och bli prenumerantNärvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.
I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.
Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.
Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.
Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.
Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!
Läs mer och boka plats