Hanna LIndfors har i sin avhandling undersökt hur barns hjärnor bearbetar betydelse i språk och bilder.

Vilken kunskap om skrivande och skrivundervisning kan och bör genereras i handledningssamtal på högstadiet och gymnasiet ? Det är en av frågorna som Maria Mollstedt utforskar i sin avhandling.

Danai Dafnopoulou har forskat om flerspråkiga matematiklärare i svenska flerspråkiga matematikklassrum på mellanstadiet och högstadiet.

Anna Lodén vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för hur gymnasieelever resonerar kring digitala förmågor i relation till att söka efter naturvetenskaplig information online.

Vilka effekter har undervisning med fokus på bråks magnitud med stöd av tallinjer på elevers kunskapsutveckling om tal i bråkform? Det är en av frågorna som Cecilia Björkhammer undersöker i sin avhandling.

Tove Ekelund har i sin avhandling undersökt hur dyslexi kan identifieras hos elever med särskild begåvning.

Vilka drivkrafter ligger bakom musikerstudenternas val att ge sig in på musikutbildningsfältet och vad i musiken beskrivs som meningsfullt? Det är en av frågorna som Camilla Sarner utforskar i sin avhandling.

Hur blir nätverk till kring och tillsammans med rektor under osäkra förhållanden? Det är en av frågorna som Linnéa Rosengren undersöker i sin avhandling.

Hur verkar makt och motstånd i det policyarbetet som organiserar mellanstadiebarnens fritid? Det är en av frågorna som Sara Andersson undersöker i sin avhandling.

Hära Jess Haltorp vill med sin forskning fördjupa förståelsen för hur historieundervisning kan fungera som en arena för att skapa mening om genus, historia och sexualitet, samtycke och relationer (RSE).

Vilka innehåll dominerar i konstruktionen av vetenskaplig grund i planeringssamtalets praktik i förskolan? Det är en fråga som Caroline Karlsson underöker i sin avhandling.

Maria Sparf vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur svenska science centers, i mötet med skolan, designar för lärande inom STEM.