Abraham Kumsa Beyene har utifrån ett svenskt och etiopiskt perspektiv, undersökt vad som hindrar elevers förståelse för gränsbegrepp i matematik som de möter i gymnasieskolan.

Lars Sjödin har forskat om vilka motiv som ligger bakom ungdomars alkoholdrickande och hur olika former av tillit kan kopplas till deras alkoholanvändning.

Vad händer i processen från att vara idrottslärarstudent till att vara utbildad och färdig idrottslärare? Det är frågor som Runa Westerlund undersökt i sin avhandling.

Behöver föräldrars ansvar i frågor som rör fostran tydliggöras och hur kan det i så fall göras? Det är en av frågorna som Emelia Kankaanpää Thell utforskar i sin avhandling.

Ines Wenger har i sin avhandling undersökt inkluderande lekplatser utifrån flera perspektiv. Dels barn, både de med och utan funktionshinder, dels vårdnadshavare, lekplatsleverantörer och experter på universell design.

Ylva Hamnell-Pamment har i sin avhandling undersökt hur gymnasieelevers språkanvändning och tidigare kunskaper påverkar deras lärande i kemiämnet.

Andrea Ritoša, har i sin avhandling undersökt förskolebarns engagemang

Frida Åström har undersökt förskolepraktiker och miljöer både i Sverige och utomlands i relation till barns delaktighet.

Vad innebär det att bli systemgeografiskt kunnig i att hantera komplexa geografiska frågor? Det är en av frågorna som Lotta Dessen Jankell belyser i sin avhandling.

Hur har diskursen om skolämnet psykologi utvecklats och förändrats under tiden för de stora reformerna av den svenska gymnasieskolan? Det är en av frågorna som Ebba Christina Blåvarg undersöker i sin avhandling.

Björn Boman belyser i sin avhandling vilken roll olika aspekter, exempelvis socioekonomisk status, spelar i relation till skolresultat i grundskolans senare år.

Tobias Lasse Karlsson har forskat om yrkesidentitetsutvecklingen hos elever inom kommunal vuxenutbildning i Sverige.