Kardelen Azra Ateş har bland annat forskat om blivande naturvetenskapslärares perspektiv på scientific literacy.

Michael Johnson vill med sin forskning visa hur skolor kan utveckla en långsiktig förmåga att skapa värde genom tillit, samarbete och lyhördhet.

Jimmy Karlssons forskning pekar på att uppgifter, interaktion, lärares reglering, ämnesdiskurs, tydlighet i undervisning och lektionssekvensering samspelar i hur möjligheter till matematiskt tänkande formas.

Hanna Knutson har forskat om matematiskt yrkeskunnande inom en bygg- och anläggningsrelaterad utbildningskontext.

Zahra Hasani Yourdshahi har undersökt I vilken utsträckning undervisningskvalitet, lärarkaraktäristika och elevers motivationsrelaterade föreställningar formar prestationer i naturvetenskap i årskurs 8.

Martin Nyman har undersökt låg- och mellanstadieelevers drivkrafter för matematiskt lärande.

Med musiklärarprofessionen som exempel, har Christer Larsson undersökt policyarbete för vetenskaplig grund i svensk skola.

Maria Papantoni vill med sin avhandling bidra till ökad kunskap om hur digitala verktyg kan stödja undervisning och lärande av naturvetenskapligt innehåll i förskolan.

Utifrån register över bland annat skolor, bostadsområden, utbildning och hälsa, har Daniel Cunha Byström undersökt hur gänginflytande sprids genom familje- och kamratnätverk.

Maria Jornevald har forskat om hur klassrumsmodellen PAX Good Behavior Game fungerar för elever med stödbehov.

Vilka lärandeaktiviteter genomförs av översättningslärare och studenter i den datorförmedlade undervisningen? Det är en av frågorna som Adrian Rexgren utforskar i sin avhandling.

Jenny Fred har forskat om yngre elevers deltagande i algebraisk aktiviteter i matematikundervisningen.