Tommie Rappe Petersson har undersökt hur socioekonomisk bakgrund och lokala skolmarknadssammanhang hänger samman med slutbetyg i grundskolan under perioden 1998–2022.

Sara Eliasson har forskat om förskolans teknikundervisning med fokus på interaktionen mellan barn och förskollärare i aktiviteter som involverar mekanisk teknik.

Helena Anderström har undersökt vilken social kunskap om etikundervisning som kommer till uttryck i lärares samtal, läroplanens skrivningar och i skolans religionsundervisning.

Hur rätten till utbildning kan säkras när ett barn har hög frånvaro och inte följer skolplikten? Det är en av frågorna som Sara Lundberg undersöker i sin avhandling.

Tommy Reinholdsson har undersökt hur unga förstår och förhåller sig till sin etniska, kulturella, rasifierade och nationella tillhörighet.

Linn Antonsson har forskat om mellanchefers upplevda autonomi och makt inom kommunala utbildningsförvaltningar.

Jenny Green har undersökt vilken betydelse lärandekontexten och individuella faktorer har för elevers engagemang i formativa återkopplingsprocesser i matematikämnet.

Felicia Boehme-Stock har forskat om hur undervisning om historia görs och iscensätts i förskolan.

Greta Wiklund Lind har in sin avhandling undersökt barns delaktighet i, om och genom rörelse i skolan utanför ämnet idrott och hälsa.

Hur formas trä som ämnesspecifikt materialområde i skärningspunkten mellan skog och slöjdämnets didaktik? Det är en av frågorna som Paul Resch undersöker i sin avhandling.

Johanna Lüddeckens har undersökt hur utbildningspolitiska förändringar och organisatoriska villkor formar rektorers förutsättningar att tolka styrsignaler kring likvärdighet och differentiering.

Sexuella trakasserier mellan jämnåriga barn och ungdomar är vanligt förekommande. Och pojkar är lika utsatta som fickor, visar Aziz-Kaan Dönmez i sin avhandling.