Historieundervisning i en tid av migrationspräglad mångfald. Lärares didaktiska överväganden

Abstrakt

Genom att utforska didaktiska överväganden hos erfarna lärare syftar avhandlingsstudien Historieundervisningen i en tid av migrationspräglad mångfald till att bidra med kunskap om vad samtida migrationspräglad mångfald i skolor innebär för historieundervisning. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer med 20 lärare på högstadiet och gymnasiet. Avhandlingens metodologiska grund är en reflexiv tematisk analys (Braun och Clarke 2022), och dess huvudsakliga analytiska verktyg är Gert Biestas utbildningsfunktioner: kvalifikation, socialisation och subjektifiering (Biesta 2009, 2022). I tre empiriska kapitel behandlas lärares didaktiska överväganden i klassrum präglade av migrationspräglad kulturell och etnisk mångfald. Fokus ligger på lärarnas undervisningsintentioner, upplevda möjligheter och utmaningar samt strategier.
Avhandlingen visar att lärarnas beskrivningar inom ramen för till synes liknande intentioner kan betyda olika saker. Två kluster av funktionella intentioner framträder inom ett spänningsfält. Spänning framträder tydligast mellan socialisation och subjektifiering, och inom kvalifikationens domän. Möjligheter och utmaningar framträder både övergripande och specifikt, konstruerade i relation till olika (funktionella) intentioner. Ett av avhandlingens centrala resultat består av 10 strategier som speglar lärarnas idéer om hur man hanterar utmaningar relaterade till historieundervisning i klassrum präglade av migrationspräglad mångfald. Strategierna visar att lärarna uppvisar ett brett spektrum av idéer om hur man övervinner specifika kontextuella utmaningar, med flera idéer som påminner om strategier identifierade i tidigare forskning (t ex Hess 2005, Kello 2016; Kitson och McCully 2005). Vissa strategier speglar dock tillvägagångssätt som inte har framträtt tydligt i tidigare forskning. Till exempel kan begränsning av innehåll ske på ett dolt eller öppet sätt i en interaktion eller konfrontation med elever, och i lärarnas idéer om att ge plats åt många och motstridiga röster syns olika funktionella avsikter. Ett annat resultat är att det finns spänningar mellan historiedidaktiska överväganden och tillvägagångssätt som är lämpliga ur ett språkdidaktiskt perspektiv. Enligt vissa lärare kan undervisning nära en historia som eleverna har en känslomässig relation skapa sämre förutsättningar för eleverna att utveckla de kritiska färdigheter som efterfrågas. I andra fall ser lärare det som fördelaktigt att förlägga undervisningen nära elevernas historia, eftersom referenskunskap kan göra det lättare att kontextualisera. Avhandlingen belyser det lapptäcke av (funktionella) intentioner som lärare kollektivt tillskriver sin undervisning, ofta i kontakt med vad de uppfattar vara elevernas behov.

Abstract in English

By exploring the didactical considerations of experienced teachers, the overarching aim of this dissertation is to contribute knowledge about what contemporary migration marked diversity in schools means for history teaching. This is done through two sub-studies and semi-structured interviews with 20 teachers at the lower and upper secondary levels. The methodological foundation of the dissertation is a reflexive thematic analysis, and its primary analytical tool is educational philosopher Gert Biesta’s educational functions: qualification, socialization, and subjectification. In three empirical chapters, different dimensions of teachers’ didactical considerations in classrooms characterized by migration- marked cultural and ethnic diversity are addressed. The focus is on teachers’ teaching intentions, perceived opportunities and challenges, and strategies.This dissertation shows that teachers’ descriptions within the framework of seemingly similar intentions might mean different things. Two clusters of functional intentions emerge within a field of tension. This tension is most evident between socialization and subjectification, and within the domain of qualification. The results show that teachers’ perceptions of the significance of migration marked diversity signal more than value judgments. Opportunities and challenges emerge in both overarching and specific ways, constructed in relation to different (functional) intentions. A central result of the thesis consists of 10 strategies that reflect teachers’ ideas on how to handle challenging circumstances related to teaching history in classrooms characterized by migration marked diversity. The strategies show that teachers exhibit a wide range of ideas on how to overcome specific contextual challenges, with several ideas reminiscent of strategies identified in previous research. However, some of the strategies reflect approaches that have not been prominently featured in previous research. For example, the limitation of content can occur in a covert or open manner in an interaction or confrontation with students, and teachers’ ideas about accommodating diverse and conflicting voices are carried out with different functional intentions. Another result is that there are tensions between history didactical considerations and approaches suitable from a language didactical perspective. According to some teachers, situating teaching close to a history with which students have an emotional relationship can create poorer conditions for students to develop the critical skills that are requested. In other cases, teachers see it as advantageous to situate teaching close to students’ history, as reference knowledge can make it easier to contextualize.While previous research has described a “deficit discourse” – where equivalence is drawn between perceptions of the “immigrant student” and the “problem student” – teacher statements within this study does not entirely support such a discourse. This result has specific connections to history didactics. In relation to specific intentions, such as qualifying students’ understanding of the use of history, the lack of reference knowledge regarding European history among some students can be perceived as a learning opportunity for all students, illustrating how opportunities are constructed in relation to teaching intentions. This dissertation highlights the patchwork of (functional) intentions that teachers collectively attribute to their teaching, often in close contact with what they perceive to be the students’ needs.