A Discourse Analytic Approach to HEI Leadership in Finland: The What and How of Rectors’ Leadership

Christa Tigerstedt  har forskat om ledarskap vid universitet och högskolor i Finland.

Fakta
Disputation

2022-05-13

Titel (eng)

A Discourse Analytic Approach to HEI Leadership in Finland: The What and How of Rectors’ Leadership

Författare

Christa Tigerstedt

Opponent

Docent Elina Fonsén, Jyväskylä universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Denna doktorsavhandling behandlar ledarskap i högskolor i Finland. Avhandlingen består av 5 artiklar eller studier samt denna sammanfattning Avhandlingen öppnar upp för en diskussion kring ledarnas diskursanvändning och för de olika valmöjligheter som en ledare, i detta fall en rektor, står inför i sitt ledarskap. Huvudsakligt fokus ligger på rektors ledarskapspraktik och hur denna kan förstås ur ett diskursivt perspektiv. Framförallt den medierande rollen i ledarskapet tangeras. Rektors ledarskap som betraktat ur ett icke-affirmativt och ett icke-hierarkiskt perspektiv diskuteras även då detta specifikt belyser de relationer som finns i kontexten. Syftet med avhandlingen är att studera rektors ledarskapspraktik ur ett diskursivt perspektiv i hopp om att öka förståelsen av ledarskapspraktiken i en tid av förändring. Avhandlingen syftar också till att se vilka diskurser som formas och upprätthålls. Språket eller talet ses som en social praktik och är centralt i själva utövandet av ledarskapet. Ledarskapspraktiken och diskurserna utforskas i en högskolekontext där spänningarna mellan det organisationsinterna och organisationsexterna alltjämt är närvarande.

Avhandlingen strävar till att besvara följande syntetiserade forskningsfrågor: Hur kan man förstå ledarskapspraktiken i högskolorna med ett speciellt fokus på en medierande roll och en diskursiv positionering? och Hur kan ledarskapet i den högskolorna förstås utifrån ett diskursivt perspektiv?

Avhandlingen utgår från ett diskursanalytiskt, närmare bestämt diskurspsykologiskt perspektiv där följande diskursiva begrepp används som verktyg i arbetet: subjektsposition, identitetskonstruktion, tolkningsrepertoar och positionering. Det empiriska materialet består av inskriptionstal och tematiska intervjuer med högskolerektorerna.

Forskningen visar på den diskursiva aspekten av ledarskapspraktiken, som en sorts (pedagogiskt) medierad aktivitet. Forskningen visar att yttre omständigheter gör att uppgifter och frirum varierar, men att rektor själv avgör hur frirummet används och hur detta genom talet bidrar till hur deras ledarskap tar sig i uttryck och blir till en handling genom de diskurser och därmed den diskursiva ledarskapspraktik hen konstruerar och upprätthåller. Den icke-affirmativa teorin förtydligar ytterligare de relationer som finns i kontexten och ökar förståelsen för hur relationerna återspeglas i rektors ledarskapspraktik. Dessa diskursiva ledarskapspraktiker bidrar i sin tur till att skapa möjligheter för medarbetarna och även för externa som bjuds in till att samskapa externa offentliga rum kring högskolan.

Sidan publicerades 2022-05-10 09:01 av Susanne Sawander


Relaterat

Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september.

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

Samarbete genom samtal

Vad kännetecknar och vad främjar det goda samtalet i arbetsgrupper? Om detta handlar samtalsforskaren Charlotte Lundgrens avhandling "Samarbete genom samtal"

Metodik, personlighet och forskning: Kontinuitet och förändring i vårdlärarutbildarnas kunskapskultur 1958-1999

I Eva Eliassons avhandling "Metodik, personlighet och forskning" beskrivs och analyseras en lokal kunskapskultur,vårdlärarutbildningen i Stockholm, under andra halvan av 1900-talet.

Physical activity in 6-10 year old children : Variations over time, associations with metabolic risk factors and role in obesity prevention

Killar rör sig betydligt mer än tjejer på fritids och i skolan. Det visar Gisela Nybergs avhandling "Physical activity in 6-10 year old children". I underlaget har 1643 barn mellan sex och tio år fått sätta på sig en rörelsemätare.

Doing Physics – Doing Gender: An Exploration of Physics Students’ Identity Constitution in the Context of Laboratory Work

Anna T Danielssons avhandling "Doing Physics - Doing Gender" utforskar lärandet av fysik utifrån ett genusperspektiv: hur universitetsstudenter lär sig att bli fysiker, hur de deltar i och skapar en fysikkultur.

Elevskap och elevskapande: Om formandet av skolans elever

I Lottie Lofors-Nybloms avhandling "Elevskap och elevskapande" ställs frågan Vad innebär det att vara en lyckad elev? till två olika auktoriteter som medverkar i konstruktionen av elever: två olika läroplanstexter och sex elevgrupper.

Educational encounters with adult students in difficult learning situations

I avhandlingen "Educational encounters" har Lisbeth Ohlsson, i vad som betecknas som svåra lärandesituationer, undersökt eventuella dolda resurser för lärande hos hos 23 sökande till vuxenutbildningen som misslyckats i ett inslusstest".

Working Memory and Higher-Order Cognition in Children

Syftet med Carin Tillmans avhandling "Working Memory and Higher-Order Cognition" är att öka förståelsen för högre kognitiva funktioner hos normalutvecklade barn såväl som brister i de högre kognitiva funktionerna hos barn med ADHD.

Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering: Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer

Ann-Katrin Swärd har i sin avhandling "Att säkerställa skriftspråklighet" studerat Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer samt analyserat vad som i lärarnas undervisning och i elevernas lärande främjar en god läs- och skrivutveckling.

Spelrum: om paradoxer och överenskommelser i musikhögskolelärarens praktik

Hur blir man musiker? Vad är anledningen till att mästare/lärlingssystemet är så levande i högre musikutbildningar? Hur går det till att överföra en praktisk kunskap som musicerandet? Det undersöker Sven Åberg i avhandlingen "Spelrum".

Medborgaren som pedagogiskt projekt

Det undersöker Laila Niklasson i avhandlingen "Medborgaren som pedagogiskt projekt". Studien tar både upp hur begreppet medborgare kan förstås av enskilda individer och hur det gestaltas inom den pedagogisk praktiken i folkhögskola och studieförbund.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer