A Discourse Analytic Approach to HEI Leadership in Finland: The What and How of Rectors’ Leadership

Christa Tigerstedt  har forskat om ledarskap vid universitet och högskolor i Finland.

Fakta
Disputation

2022-05-13

Titel (eng)

A Discourse Analytic Approach to HEI Leadership in Finland: The What and How of Rectors’ Leadership

Författare

Christa Tigerstedt

Opponent

Docent Elina Fonsén, Jyväskylä universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Denna doktorsavhandling behandlar ledarskap i högskolor i Finland. Avhandlingen består av 5 artiklar eller studier samt denna sammanfattning Avhandlingen öppnar upp för en diskussion kring ledarnas diskursanvändning och för de olika valmöjligheter som en ledare, i detta fall en rektor, står inför i sitt ledarskap. Huvudsakligt fokus ligger på rektors ledarskapspraktik och hur denna kan förstås ur ett diskursivt perspektiv. Framförallt den medierande rollen i ledarskapet tangeras. Rektors ledarskap som betraktat ur ett icke-affirmativt och ett icke-hierarkiskt perspektiv diskuteras även då detta specifikt belyser de relationer som finns i kontexten. Syftet med avhandlingen är att studera rektors ledarskapspraktik ur ett diskursivt perspektiv i hopp om att öka förståelsen av ledarskapspraktiken i en tid av förändring. Avhandlingen syftar också till att se vilka diskurser som formas och upprätthålls. Språket eller talet ses som en social praktik och är centralt i själva utövandet av ledarskapet. Ledarskapspraktiken och diskurserna utforskas i en högskolekontext där spänningarna mellan det organisationsinterna och organisationsexterna alltjämt är närvarande.

Avhandlingen strävar till att besvara följande syntetiserade forskningsfrågor: Hur kan man förstå ledarskapspraktiken i högskolorna med ett speciellt fokus på en medierande roll och en diskursiv positionering? och Hur kan ledarskapet i den högskolorna förstås utifrån ett diskursivt perspektiv?

Avhandlingen utgår från ett diskursanalytiskt, närmare bestämt diskurspsykologiskt perspektiv där följande diskursiva begrepp används som verktyg i arbetet: subjektsposition, identitetskonstruktion, tolkningsrepertoar och positionering. Det empiriska materialet består av inskriptionstal och tematiska intervjuer med högskolerektorerna.

Forskningen visar på den diskursiva aspekten av ledarskapspraktiken, som en sorts (pedagogiskt) medierad aktivitet. Forskningen visar att yttre omständigheter gör att uppgifter och frirum varierar, men att rektor själv avgör hur frirummet används och hur detta genom talet bidrar till hur deras ledarskap tar sig i uttryck och blir till en handling genom de diskurser och därmed den diskursiva ledarskapspraktik hen konstruerar och upprätthåller. Den icke-affirmativa teorin förtydligar ytterligare de relationer som finns i kontexten och ökar förståelsen för hur relationerna återspeglas i rektors ledarskapspraktik. Dessa diskursiva ledarskapspraktiker bidrar i sin tur till att skapa möjligheter för medarbetarna och även för externa som bjuds in till att samskapa externa offentliga rum kring högskolan.

Sidan publicerades 2022-05-10 09:01 av Susanne Sawander


Relaterat

Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec.

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Mary Ingemansson har i sin avhandling "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna" undersökt hur barn i åldrarna 9-12 upplever skönlitterära texter som används i historieundervisningen i förhållande till läroböckerna?

Samarbete genom samtal

Vad kännetecknar och vad främjar det goda samtalet i arbetsgrupper? Om detta handlar samtalsforskaren Charlotte Lundgrens avhandling "Samarbete genom samtal"

Metodik, personlighet och forskning: Kontinuitet och förändring i vårdlärarutbildarnas kunskapskultur 1958-1999

I Eva Eliassons avhandling "Metodik, personlighet och forskning" beskrivs och analyseras en lokal kunskapskultur,vårdlärarutbildningen i Stockholm, under andra halvan av 1900-talet.

Doing Physics – Doing Gender: An Exploration of Physics Students’ Identity Constitution in the Context of Laboratory Work

Anna T Danielssons avhandling "Doing Physics - Doing Gender" utforskar lärandet av fysik utifrån ett genusperspektiv: hur universitetsstudenter lär sig att bli fysiker, hur de deltar i och skapar en fysikkultur.

Physical activity in 6-10 year old children : Variations over time, associations with metabolic risk factors and role in obesity prevention

Killar rör sig betydligt mer än tjejer på fritids och i skolan. Det visar Gisela Nybergs avhandling "Physical activity in 6-10 year old children". I underlaget har 1643 barn mellan sex och tio år fått sätta på sig en rörelsemätare.

Elevskap och elevskapande: Om formandet av skolans elever

I Lottie Lofors-Nybloms avhandling "Elevskap och elevskapande" ställs frågan Vad innebär det att vara en lyckad elev? till två olika auktoriteter som medverkar i konstruktionen av elever: två olika läroplanstexter och sex elevgrupper.

Educational encounters with adult students in difficult learning situations

I avhandlingen "Educational encounters" har Lisbeth Ohlsson, i vad som betecknas som svåra lärandesituationer, undersökt eventuella dolda resurser för lärande hos hos 23 sökande till vuxenutbildningen som misslyckats i ett inslusstest".

Working Memory and Higher-Order Cognition in Children

Syftet med Carin Tillmans avhandling "Working Memory and Higher-Order Cognition" är att öka förståelsen för högre kognitiva funktioner hos normalutvecklade barn såväl som brister i de högre kognitiva funktionerna hos barn med ADHD.

Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering: Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer

Ann-Katrin Swärd har i sin avhandling "Att säkerställa skriftspråklighet" studerat Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer samt analyserat vad som i lärarnas undervisning och i elevernas lärande främjar en god läs- och skrivutveckling.

Spelrum: om paradoxer och överenskommelser i musikhögskolelärarens praktik

Hur blir man musiker? Vad är anledningen till att mästare/lärlingssystemet är så levande i högre musikutbildningar? Hur går det till att överföra en praktisk kunskap som musicerandet? Det undersöker Sven Åberg i avhandlingen "Spelrum".

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser