A fair score?: group independent validity arguments for college admission tests

Marcus Strömbäck Hjärne undersökt om vissa grupper gynnas respektive missgynnas vissa av högskoleprovets utformning.

Fakta
Disputation

2020-12-11

Titel (sv)

En rättvis poäng?: Gruppoberoende validitetsargument för antagningsprov

Titel (eng)

A fair score?: group independent validity arguments for college admission tests

Författare

Marcus Strömbäck Hjärne

Handledare

Universitetslektor Ewa Rolfsman, Umeå universitet Docent Christina Wikström, Umeå universitet Universitetslektor Per-Erik Lyrén, Umeå universitetuniversitet,

Opponent

Professor Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande

Abstract in English:

This thesis aims to investigate fair use of test scores for admission to higher education. In this thesis, fairness is narrowed down to an instrumental definition relating to a fair interpretation of test scores. The focus is on the use of the Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT) for admission decisions. The main questions targeted are whether the scores generated from an adaptation with extended time for test takers with dyslexia are fair and whether the SweSAT-scores may disadvantage students with an immigrant background.

The thesis is based on validity theory and an established argument-based validity concept is used to link the results to crucial aspects of fairness. This thesis adds explicit fairness-related issues in some detail to this already established framework used for validity research related to the SweSAT. This approach involves some propositions about fairness, each of which can be investigated empirically which, to some extent, has been conducted in separate studies in this thesis.

The individual studies contain a variety of results. In the first study, sub-scores of the SweSAT was found to have differential values for certain groups of test takers. This could cause unfairness if the sub-scores are used for admission decisions, but it also indicates that the internal structure of the test is inconsistent across groups. In the second article, the SweSAT was found to be speeded, meaning that the time limit is affecting the test score, and that test takers with dyslexia generally benefit from being given extra time to complete the test. It could not be ruled out that the extra time causes a beneficial experience of lower speededness compared to the rest of the test population, who take the test with no extra time. In the third article, we discover, to our surprise, that immigrant groups generally perform worse than expected in higher education when the expectations are based on their SweSAT and upper secondary school grades. In other words, the instruments used does not create an unintentional obstacle for immigrants in general since the ability of these groups to complete higher education is overestimated when grades and SweSAT-Scores are used for selection. However, in the final article, test items that may cause an unfair disadvantage for immigrant students was identified.

In summary, the results contribute to expanding and, to some extent, strengthening the validity of using the SweSAT for admission. However, certain fairness issues have been noted.

Sidan publicerades 2020-12-15 16:22 av Susanne Sawander


Relaterat

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Pisa och Timss ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Man kan inte använda resultaten rakt av från internationella kunskapsmätningar för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Studie- och yrkesvägledare Webbkonferens

Skolportens återkommande fortbildning för SYV. Ta bland annat del av ämnen som hur du skapar förutsättningar för goda samtal med elever med npf eller som är nyanlända, nyheter från Skolverket, ett nytt kartläggningsverktyg, samt hur du kan arbeta med studie-och yrkesvägledning i alla årskurser.

Svenska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

För dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.