A metric culture in academia: The influence of performance measurement on the academic culture of Swedish universities

Abstrakt

Den här avhandlingen undersöker hur utbredningen av prestationsmått inom svenska universitet har påverkat hur aktörer inom universiteten uppfattar akademiskt arbete. Den stora spridningen av prestationsmått inom akademin ses som en reflektion av förändringar i en vidare samhällskultur. Dessa förändringar är en konsekvens av omfattande reformer av den offentliga sektorn, globaliseringen av högskolesektorn samt nya perspektiv och förväntningar på universiteten. Följden har blivit ett ökat fokus på produktivitet, ansvarsutkrävande och konkurrens inom universiteten. Att studera hur detta tas emot av aktörer inom svenska universitet är av vikt då det antas ha stor betydelse för hur akademiskt arbete organiseras och utförs. Forskningsfrågan som vägleder avhandlingen är således hur prestationsmätning påverkar förståelsen av akademiskt arbete bland akademiker och ledare inom svenska universitet. För att besvara denna fråga används teorier om organisationskultur, vilket möjliggör en analys av hur aktörer inom universiteten kollektivt uppfattar den ökande mätningen av akademiska prestationer. Avhandlingens empiriska bidrag består av fyra artiklar som på olika sätt undersöker prestationsmåttens roll inom svenska universitet. Artiklarna diskuterar akademiska ledare som medlare av mening, hur forskningsfinansieringens organisering påverkar uppfattningen om forskning inom universiteten, subkulturella skillnader i attityder gentemot prestationsmätning, samt varför institutionsledare använder sig av system för mätning av prestationer inom forskning. Avhandlingens slutsatser är att prestationsmåtten påverkar hur akademiskt arbete uppfattas av akademiker och ledare inom svenska universitet, vilket också förändrar den akademiska kulturen på olika vis. Vissa delar av den akademiska kulturen stärks av prestationsmåtten, medan andra försvagas. Förekomsten av prestationsmått har lett till att akademiskt arbete i ökande grad betraktas i ljuset av dessa mått, vilket understryker vikten av att uppvisa goda prestationer, så som det definieras av måtten. För de flesta innebär detta endast mindre anpassningar, men för vissa grupper kan det innebära betydande utmaningar. Trots att akademiska prestationsmått utgör viktiga verktyg för ett flertal ändamål så utgör de således också en utmaning för den akademiska kulturen som organisationsprincip för akademiskt arbete.