A metric culture in academia: The influence of performance measurement on the academic culture of Swedish universities

Hur påverkas akademiker och ledare inom svenska universitet av prestationsmätning? Det är den övergripande forskningsfrågan i Johan Söderlinds avhandling.

Fakta
Disputation

2020-09-25

Titel (eng)

A metric culture in academia: The influence of performance measurement on the academic culture of Swedish universities

Författare

Johan Söderlind

Handledare

Professor Lars Geschwind, KTH Professor Mats Benner, Lunds universitet

Opponent

Professor Peter Dahler-Larsen, University of Copenhagen

Lärosäte

KTH

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen undersöker hur utbredningen av prestationsmått inom svenska universitet har påverkat hur aktörer inom universiteten uppfattar akademiskt arbete. Den stora spridningen av prestationsmått inom akademin ses som en reflektion av förändringar i en vidare samhällskultur. Dessa förändringar är en konsekvens av omfattande reformer av den offentliga sektorn, globaliseringen av högskolesektorn samt nya perspektiv och förväntningar på universiteten. Följden har blivit ett ökat fokus på produktivitet, ansvarsutkrävande och konkurrens inom universiteten. Att studera hur detta tas emot av aktörer inom svenska universitet är av vikt då det antas ha stor betydelse för hur akademiskt arbete organiseras och utförs. Forskningsfrågan som vägleder avhandlingen är således hur prestationsmätning påverkar förståelsen av akademiskt arbete bland akademiker och ledare inom svenska universitet. För att besvara denna fråga används teorier om organisationskultur, vilket möjliggör en analys av hur aktörer inom universiteten kollektivt uppfattar den ökande mätningen av akademiska prestationer. Avhandlingens empiriska bidrag består av fyra artiklar som på olika sätt undersöker prestationsmåttens roll inom svenska universitet. Artiklarna diskuterar akademiska ledare som medlare av mening, hur forskningsfinansieringens organisering påverkar uppfattningen om forskning inom universiteten, subkulturella skillnader i attityder gentemot prestationsmätning, samt varför institutionsledare använder sig av system för mätning av prestationer inom forskning. Avhandlingens slutsatser är att prestationsmåtten påverkar hur akademiskt arbete uppfattas av akademiker och ledare inom svenska universitet, vilket också förändrar den akademiska kulturen på olika vis. Vissa delar av den akademiska kulturen stärks av prestationsmåtten, medan andra försvagas. Förekomsten av prestationsmått har lett till att akademiskt arbete i ökande grad betraktas i ljuset av dessa mått, vilket understryker vikten av att uppvisa goda prestationer, så som det definieras av måtten. För de flesta innebär detta endast mindre anpassningar, men för vissa grupper kan det innebära betydande utmaningar. Trots att akademiska prestationsmått utgör viktiga verktyg för ett flertal ändamål så utgör de således också en utmaning för den akademiska kulturen som organisationsprincip för akademiskt arbete.

Sidan publicerades 2020-09-23 09:20 av Susanne Sawander


Relaterat

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Tyska Webbkonferens

Välkommen till en webbkonferens för dig som undervisar i tyska! Konferensen innehåller åtta föreläsningar både på tyska och svenska om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet. Herzlich willkommen!

Franska Webbkonferens

Välkommen till webbkonferensen för fransklärare! Du får ta del av åtta föreläsningar på både franska och svenska om aktuell forskning och praktiska exempel, som vi hoppas ska ge fördjupning och inspiration till din undervisning.

L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée

Det övergripande syftet med Joakim Stoltz avhandling är dels att kartlägga hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare och elever, dels att närmare undersöka i vilka situationer och för vilka ändamål de bägge språken används.

Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment.

Utgångspunkten i Damaris Ngoroshos avhandling "Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment." är problemen inom grundskolan i Tanzania. Elevernas skolprestationer är svaga och många barn avbryter skolgången. Orsakerna är många och komplexa men de kan i många fall spåras till svaga läs- och skrivfärdigheter.

Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier

Theres Bellander studerar hur ungdomars interaktionsformer varierar i förhållande till olika kontexter, där medierna är en faktor bland flera. Namnet på hennes avhandling är "Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier".

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering

Maj-Gun Johansson avhandling "Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering" rapporterar om positiva effekter av en datoriserad träningsmetod i läsning och stavning. Genom snabba exponeringar av ord triggas lässvaga elever till ökat läsflyt.

Livsfrågor och religionskunskap: En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik

Vad kan betecknas som en "livsfråga", varför är de anses viktiga och hur de passar in i undervisningen? Det är tre frågor som Björn Falkevall ställer i avhandlingen "Livsfrågor och religionskunskap: En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik".

Samarbete genom samtal

Vad kännetecknar och vad främjar det goda samtalet i arbetsgrupper? Om detta handlar samtalsforskaren Charlotte Lundgrens avhandling "Samarbete genom samtal"

Skrivande som handling och möte – gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet

Syftet med Suzanne Parmenius-Swärds avhandling "Skrivande som handling och möte" är att belysa hur elever i gymnasiet hanterar skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Stöd i arbetet med garantin

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten genomför insatser för att implementera Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser och för att höja kompetensen.