A metric culture in academia: The influence of performance measurement on the academic culture of Swedish universities

Hur påverkas akademiker och ledare inom svenska universitet av prestationsmätning? Det är den övergripande forskningsfrågan i Johan Söderlinds avhandling.

Fakta
Disputation

2020-09-25

Titel (eng)

A metric culture in academia: The influence of performance measurement on the academic culture of Swedish universities

Författare

Johan Söderlind

Handledare

Professor Lars Geschwind, KTH Professor Mats Benner, Lunds universitet

Opponent

Professor Peter Dahler-Larsen, University of Copenhagen

Lärosäte

KTH

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen undersöker hur utbredningen av prestationsmått inom svenska universitet har påverkat hur aktörer inom universiteten uppfattar akademiskt arbete. Den stora spridningen av prestationsmått inom akademin ses som en reflektion av förändringar i en vidare samhällskultur. Dessa förändringar är en konsekvens av omfattande reformer av den offentliga sektorn, globaliseringen av högskolesektorn samt nya perspektiv och förväntningar på universiteten. Följden har blivit ett ökat fokus på produktivitet, ansvarsutkrävande och konkurrens inom universiteten. Att studera hur detta tas emot av aktörer inom svenska universitet är av vikt då det antas ha stor betydelse för hur akademiskt arbete organiseras och utförs. Forskningsfrågan som vägleder avhandlingen är således hur prestationsmätning påverkar förståelsen av akademiskt arbete bland akademiker och ledare inom svenska universitet. För att besvara denna fråga används teorier om organisationskultur, vilket möjliggör en analys av hur aktörer inom universiteten kollektivt uppfattar den ökande mätningen av akademiska prestationer. Avhandlingens empiriska bidrag består av fyra artiklar som på olika sätt undersöker prestationsmåttens roll inom svenska universitet. Artiklarna diskuterar akademiska ledare som medlare av mening, hur forskningsfinansieringens organisering påverkar uppfattningen om forskning inom universiteten, subkulturella skillnader i attityder gentemot prestationsmätning, samt varför institutionsledare använder sig av system för mätning av prestationer inom forskning. Avhandlingens slutsatser är att prestationsmåtten påverkar hur akademiskt arbete uppfattas av akademiker och ledare inom svenska universitet, vilket också förändrar den akademiska kulturen på olika vis. Vissa delar av den akademiska kulturen stärks av prestationsmåtten, medan andra försvagas. Förekomsten av prestationsmått har lett till att akademiskt arbete i ökande grad betraktas i ljuset av dessa mått, vilket understryker vikten av att uppvisa goda prestationer, så som det definieras av måtten. För de flesta innebär detta endast mindre anpassningar, men för vissa grupper kan det innebära betydande utmaningar. Trots att akademiska prestationsmått utgör viktiga verktyg för ett flertal ändamål så utgör de således också en utmaning för den akademiska kulturen som organisationsprincip för akademiskt arbete.

Sidan publicerades 2020-09-23 09:20 av Susanne Sawander


Relaterat

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Skolportens digitala kurser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Hon forskar om heteronormativa lekar

Lena Sotevik är nydisputerad med sin avhandling ”Barbiebröllop och homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer”.

3 keys to more effective collaboration in an Inclusive classroom

Strategies general and special education teachers can use to clearly communicate to all students that they are equal partners.

The pandemic put the pressure on school technology leaders. What did they learn?

More off-campus broadband access. New ways of engaging with families. Growing concerns over digital equity and the silos that exist within school systems. These are some of the trends that emerged in a recent survey of district technology leaders.

Det börjar med vardags­orden

I förskolan Fölungen börjar barnen bekanta sig med skrivandet redan som ettåringar. ”Meningsfullhet, lust och intresse måste vara det som styr”, säger förskolläraren Eva-Lotta Hallindemo.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.