Academic Performance in Swedish Ninth Grade Students Treated for Brain Tumours

Malin Lönnerblad har undersökt hur barn i Sverige som har behandlats för en hjärntumör presterade i skolan under sitt sista obligatoriska skolår.

Fakta
Disputation

2021-02-26

Titel (eng)

Academic Performance in Swedish Ninth Grade Students Treated for Brain Tumours

Författare

Malin Lönnerblad

Handledare

Eva Berglund, Stockholms universitet Professor Klas Blomgren, Karolinska Institutet Ingrid van’t Hooft, Karolinska Institutet

Opponent

Associate Professor Lisa Thorell, Karolinska Institutet

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna avhandling har varit att undersöka hur barn i Sverige som har behandlats för en hjärntumör presterade i skolan under sitt sista obligatoriska skolår, årskurs nio, jämfört med matchade kontroller. Kontrollerna matchades efter födelseår, kön och bostadsområde. Huvudfokus har riktats mot betyg och nationella prov i de teoretiska ämnena svenska, engelska och matematik. Även betygen i de praktiska och estetiska ämnena hemkunskap, idrott, bild, musik och slöjd har undersökts liksom behörighet till gymnasiet och hur många barn som slutade årskurs nio senare än förväntat.

Huvudresultaten från de olika studierna visade att det fanns signifikanta skillnader mellan barn som behandlats för en hjärntumör (fallen) och deras kontroller både för de teoretiska ämnena och de praktiska och estetiska ämnena. Det var dock större skillnader mellan fall och kontroller i de teoretiska ämnena än i de praktiska och estetiska ämnena. De största skillnaderna sågs i ämnet engelska. Det var också signifikanta skillnader mellan fall och kontroller gällande behörighet till gymnasiet och hur många barn som slutade årskurs nio senare än förväntat. Signifikant färre fall än kontroller var behöriga till gymnasiet. Jämfört med kontrollerna var det också vanligare att barn som behandlats för en hjärntumör slutade årskurs nio senare än förväntat.

Alla tre studierna visade också att kön hade en inverkan på resultaten. Till exempel var skillnaden mellan flickor som behandlats för en hjärntumör och deras kontroller större än skillnaden mellan pojkar som behandlats för en hjärntumör och deras kontroller när det gällde betyget icke godkänt i de olika ämnena, särskilt de praktiska och estetiska ämnena. Om barnen hade blivit behandlade för en hög- eller låggradig tumör hade däremot ingen signifikant inverkan på resultaten i någon av studierna. Resultaten visade också att det på fanns en positiv korrelation mellan föräldrarnas utbildning och barnens behörighet till gymnasiet. Vidare var det större risk att barn som behandlats i åldern 0-5 eller 6-9 hade ett lägre genomsnittsbetyg eller inte var behöriga till gymnasiet jämfört med kontrollerna. Skillnaden gällande behörigheten till gymnasiet rörde dock endast flickorna.

Resultaten från studierna visar att alla barn som behandlats för en hjärntumör, oavsett kön, ålder vid diagnos eller om de haft en hög- eller låggradig tumör bör uppmärksammas när de börjar eller kommer tillbaka till skolan efter en hjärntumörsbehandling. Att göra uppföljningar under hela skolgången är viktigt då svårigheterna inte försvinner utan snarare kan öka med åren. Barn som behandlats innan skolstart och under de första skolåren bör uppmärksammas extra eftersom flera av de grundläggande skolfärdigheterna lärs in under dessa år. Vidare är det viktigt att flickor och pojkar uppmärksammas i lika hög grad och att alla interventioner är individuellt anpassade efter varje barns unika behov då svårigheterna kan se väldigt olika ut.

Sidan publicerades 2021-05-27 09:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter att skapa inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat barn och elever. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Grund- och gymnasiesärskolan Webbkonferens

Konferensen för dig som arbetar i grund- och gymnasiesärskolan, inriktning ämnen och ämnesområden. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier

Hur gör barn för att låtsas? Kan det vara så svårt? Vilka kognitiva förmågor och kapaciteter behövs för att kunna låtsasleka? Mikael Jensen har i avhandlingen "Hur lär sig barn att leka på låtsas?" studerat hur barn når denna mycket speciella förmåga.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.