Academic Performance in Swedish Ninth Grade Students Treated for Brain Tumours

Malin Lönnerblad har undersökt hur barn i Sverige som har behandlats för en hjärntumör presterade i skolan under sitt sista obligatoriska skolår.

Fakta
Disputation

2021-02-26

Titel (eng)

Academic Performance in Swedish Ninth Grade Students Treated for Brain Tumours

Författare

Malin Lönnerblad

Handledare

Eva Berglund, Stockholms universitet Professor Klas Blomgren, Karolinska Institutet Ingrid van’t Hooft, Karolinska Institutet

Opponent

Associate Professor Lisa Thorell, Karolinska Institutet

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna avhandling har varit att undersöka hur barn i Sverige som har behandlats för en hjärntumör presterade i skolan under sitt sista obligatoriska skolår, årskurs nio, jämfört med matchade kontroller. Kontrollerna matchades efter födelseår, kön och bostadsområde. Huvudfokus har riktats mot betyg och nationella prov i de teoretiska ämnena svenska, engelska och matematik. Även betygen i de praktiska och estetiska ämnena hemkunskap, idrott, bild, musik och slöjd har undersökts liksom behörighet till gymnasiet och hur många barn som slutade årskurs nio senare än förväntat.

Huvudresultaten från de olika studierna visade att det fanns signifikanta skillnader mellan barn som behandlats för en hjärntumör (fallen) och deras kontroller både för de teoretiska ämnena och de praktiska och estetiska ämnena. Det var dock större skillnader mellan fall och kontroller i de teoretiska ämnena än i de praktiska och estetiska ämnena. De största skillnaderna sågs i ämnet engelska. Det var också signifikanta skillnader mellan fall och kontroller gällande behörighet till gymnasiet och hur många barn som slutade årskurs nio senare än förväntat. Signifikant färre fall än kontroller var behöriga till gymnasiet. Jämfört med kontrollerna var det också vanligare att barn som behandlats för en hjärntumör slutade årskurs nio senare än förväntat.

Alla tre studierna visade också att kön hade en inverkan på resultaten. Till exempel var skillnaden mellan flickor som behandlats för en hjärntumör och deras kontroller större än skillnaden mellan pojkar som behandlats för en hjärntumör och deras kontroller när det gällde betyget icke godkänt i de olika ämnena, särskilt de praktiska och estetiska ämnena. Om barnen hade blivit behandlade för en hög- eller låggradig tumör hade däremot ingen signifikant inverkan på resultaten i någon av studierna. Resultaten visade också att det på fanns en positiv korrelation mellan föräldrarnas utbildning och barnens behörighet till gymnasiet. Vidare var det större risk att barn som behandlats i åldern 0-5 eller 6-9 hade ett lägre genomsnittsbetyg eller inte var behöriga till gymnasiet jämfört med kontrollerna. Skillnaden gällande behörigheten till gymnasiet rörde dock endast flickorna.

Resultaten från studierna visar att alla barn som behandlats för en hjärntumör, oavsett kön, ålder vid diagnos eller om de haft en hög- eller låggradig tumör bör uppmärksammas när de börjar eller kommer tillbaka till skolan efter en hjärntumörsbehandling. Att göra uppföljningar under hela skolgången är viktigt då svårigheterna inte försvinner utan snarare kan öka med åren. Barn som behandlats innan skolstart och under de första skolåren bör uppmärksammas extra eftersom flera av de grundläggande skolfärdigheterna lärs in under dessa år. Vidare är det viktigt att flickor och pojkar uppmärksammas i lika hög grad och att alla interventioner är individuellt anpassade efter varje barns unika behov då svårigheterna kan se väldigt olika ut.

Sidan publicerades 2021-05-27 09:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter att skapa inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Elevhälsa Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam såsom skolläkare, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, kurator, psykolog, specialpedagog, speciallärare, lärare och kurator. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som berör elevhälsoteamets viktiga arbete. Välkommen!

Grund- och gymnasiesärskolan Webbkonferens

Konferensen för dig som arbetar i grund- och gymnasiesärskolan, inriktning ämnen och ämnesområden. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.

”Vuxna i skolan är demokratins väktare”

Det här blogginlägget kommer att handla om vad det betyder att som vuxen ha ett demokratiskt förhållningssätt i mötet med eleverna i skolan. Ett förhållningssätt som bygger på demokratin som norm, och som förutsätter att det finns vissa gemensamma, demokratiska värderingar att utgå från, skriver Gunnel Falck, Center för Skolutveckling. .

Elevhälsans gruppträffar stärker skolelevers välbefinnande

Måleri, avslappningsövningar och lekar i kombination med diskussioner om psykisk ohälsa, kränkningar och sexuell hälsa. Det är ett koncept utvecklat av forskare som elevhälsan använder på grundskolor i Sandvikens kommun.