Addressing poor educational outcomes among children with out-of-home care experience: Studies on impact, pathways, and interventions

Hilma Forsman har undersökt olika aspekter av dåliga utbildningsutfall bland placerade barn.

Fakta
Disputation

2019-12-06

Titel (eng)

Addressing poor educational outcomes among children with out-of-home care experience: Studies on impact, pathways, and interventions

Författare

Hilma Forsman

Handledare

Docent Lars Brännström, Stockholms universitet Professor Bo Vinnerljung, Bo, Stockholms universitet Professor Marie Sallnäs, Stockholms universitet

Opponent

Professor Mattias Strandh, Umeå universitet

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Children with out-of-home care (OHC; foster family/residential care) experience is a high-risk group for future adverse outcomes. With an ambition of supporting the design of effective preventive child welfare measures targeting children in OHC, the overall aim of this thesis is to examine education as a possible intervention path for improving their development and overall life chances.

The thesis consists of four interrelated empirical studies that address different aspects of poor educational outcomes among children with OHC experience by means of analyses of longitudinal survey and register data, and evaluations of two interventions aimed at improving their basic academic skills.

Study I examined the hypothesized causal effect of poor school performance on adverse outcomes in young adulthood among children with OHC experience. The results showed that poor school performance has an impact on later psychosocial problems net of observed and unobserved factors, suggesting that the estimated effects allow for causal interpretations.

Study II explored educational outcomes at different stages in the educational career, and pathways to varied educational outcomes for children with OHC experience and their peers. The results showed that the OHC group had lower educational outcomes across the life course. Yet, by large, their educational pathways did not differ significantly from their peers – cognitive ability and previous school performance had the largest associations with the outcomes in both groups. However, the influence of these factors were weaker in the OHC group whilst the influence of the birth family’s attitude towards higher education was stronger.

Study III aimed at furthering our understanding of the book-gifting program the Letterbox Club’s potential impact on foster family children’s reading skills. The results showed that participation in the program was associated with small improvements. In general, the program was well received by children and carers, and could result in increased reading. The study furthermore suggested that promotion of carer involvement may improve its potential impact.

Study IV explored the process of conducting a structured paired reading intervention involving foster family children and their carers. Findings showed that it is possible to engage carers in interventions targeting the education of children in OHC, but that this is no automatic process – carers need a rationale for getting involved, and support in delivering the intervention.

In sum, this thesis shows that improving the educational outcomes of children in OHC may be a viable intervention path in supporting their life course development, a path that historically has been overlooked. The thesis furthermore shows examples of promising interventions which may improve the basic academic skills of children in OHC. The results also point out that the child welfare system should provide early and continuous educational support, and highlight the importance of addressing adults’ attitudes, expectations, and involvement in these children’s education.

Sidan publicerades 2019-11-15 13:29 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Fullmatade och intressanta dagar - både i Göteborg och Stockholm!

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Stockholm

Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Fullmatade och intressanta dagar - både i Göteborg och Stockholm!

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

I privat och offentligt: Undervisningen i moderna språk i Stockholm 1800–1880

Peter Bernhardssons avhandling handlar om förhållandet mellan privat och offentlig undervisning och hur denna relation förändrades under 1800-talet.

Kampen om eleverna: Gymnasiefältet och skolmarknadens framväxt i Stockholm, 1987–2011

Införandet av marknadsmekanismerna i gymnasieskolan har förstärkt skillnaderna mellan de skolor och utbildningar som samlar elever med stora respektive små samlade tillgångar, visar Håkan Forsberg i sin avhandling.

Idrottens akademisering. Vetenskaplig kunskap inom forskning, utbildning och arbetsmarknad på idrottens område

Vilken kunskap är det studenterna möter inom de idrottsvetenskapliga utbildningarna? Var kommer kunskapen ifrån? Det har Joakim Wirén Åkesson forskat om.

Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa: en utmanande uppgift

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

Metodik, personlighet och forskning: Kontinuitet och förändring i vårdlärarutbildarnas kunskapskultur 1958-1999

I Eva Eliassons avhandling "Metodik, personlighet och forskning" beskrivs och analyseras en lokal kunskapskultur,vårdlärarutbildningen i Stockholm, under andra halvan av 1900-talet.

Välja eller hamna: Det praktiska sinnet, familjers val och elevers spridning på grundskolor

Charlotte Skawonius avhandling "Välja eller hamna" handlar om familjers val och elevers spridning på grundskolor.

Lärande och metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik

Lena Boström blir den första som får försvara sin avhandling i forskarskolan som HLK driver tillsammans med Helsingfors universitet. Titeln är "Lärande och metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik."

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Den värdefulla fritiden

Sedan den 1 juli får bara legitimerade lärare undervisa på fritidshemmet. Forskarna hoppas att det ska ge fritidslärarna ökad status och höja kvaliteten.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.

Fredrik Sandström: Det är ett svek att “anpassa bort” rätten att lära sig läsa och skriva

Lärare som värnar alla elevers rätt att lära sig läsa och skriva kan paradoxalt nog framstå som “elevfientliga” i andras ögon. Men att överge strävan att alla elever ska bli läs- och skrivkunniga, är ett gigantiskt svek. Alla elever behöver bli läsande och skrivande samhällsmedborgare, skriver Fredrik Sandström, svensklärare på högstadiet.