Addressing poor educational outcomes among children with out-of-home care experience: Studies on impact, pathways, and interventions

Hilma Forsman har undersökt olika aspekter av dåliga utbildningsutfall bland placerade barn.

Fakta
Disputation

2019-12-06

Titel (eng)

Addressing poor educational outcomes among children with out-of-home care experience: Studies on impact, pathways, and interventions

Författare

Hilma Forsman

Handledare

Docent Lars Brännström, Stockholms universitet Professor Bo Vinnerljung, Bo, Stockholms universitet Professor Marie Sallnäs, Stockholms universitet

Opponent

Professor Mattias Strandh, Umeå universitet

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Hilma Forsman

Svenskt abstrakt:

Barn med erfarenhet av samhällsvård klarar sig sämre som vuxna i jämförelse med andra jämnåriga barn. Utifrån en ambition att stödja utvecklingen av verksamma förebyggande åtgärder riktade till placerade barn är det övergripande syftet med denna avhandling att undersöka utbildning som en möjlig interventionsväg för att förbättra deras framtidsutsikter.

Avhandlingen bygger på fyra empiriska studier som har undersökt olika aspekter av dåliga utbildningsutfall bland placerade barn genom analyser av longitudinella enkät- och registerdata samt utvärderingar av två skolstödjande insatser inriktade på att förbättra placerade barns läsförmåga.

Studie I undersökte sambandet mellan dåliga skolprestationer och ogynnsamma utfall i ung vuxen ålder bland barn med erfarenhet av samhällsvård. Resultaten visade att dåliga skolprestationer har en negativ påverkan på framtida psykosociala problem också efter att hänsyn tagits till observerade och (möjligt inflytande av) icke observerade bakgrundsfaktorer. Detta pekar på att skolprestationers påverkan på senare utfall kan tolkas som kausalt.

Studie II undersökte utbildningsutfall vid olika stadier i utbildningskarriären och vägar till olika utbildningsutfall bland barn med erfarenhet av samhällsvård och jämnåriga barn utan sådan erfarenhet. Resultaten visade att samhällsvårdsgruppen hade sämre utbildningsutfall över livsförloppet. På det stora hela skiljde sig dock inte deras utbildningsvägar så mycket från deras jämnårigas – kognitiv förmåga och tidigare skolprestationer hade störst betydelse för utfallen i båda grupperna. Däremot var inflytandet av dessa faktorer svagare i samhällsvårdsgruppen medan familjens attityd till högre utbildning var viktigare.

Studie III syftade till att fördjupa kunskapen om vilken möjlig påverkan bokgåvoprogrammet ’Letterbox Club’ kan ha på placerade barns läsförmåga. Resultaten visade ett samband mellan deltagande i programmet och små förbättringar av läsförmågan. Överlag togs programmet emot väl av både barn och familjehemsföräldrar och tycktes även kunna resultera i ökad läsning. Ett större fokus på familjehemmens deltagande i programmet skulle möjligtvis kunna förbättra insatsens potential att leda till mer betydande förbättringar av barnens läsförmåga.

Studie IV undersökte genomförandet av ett program där placerade barn läste tillsammans med sina familjehemsföräldrar utifrån en strukturerad parläsningsmetod. Resultaten visade att det är möjligt att involvera familjehem i skolstöjande insatser riktade till barn i samhällsvård, men att detta inte är någon automatisk process – familjehemsföräldrar behöver en drivkraft för att engagera sig och stöd i genomförandet av programmet.

Sammantaget visar avhandlingen att förbättringar av samhällsvårdade barns utbildningsutfall kan vara en möjlig väg för att också förbättra deras framtida utveckling, en väg som tidigare till stor del har förbisetts. Avhandlingen visar vidare att det finns exempel på lovande skolstödjande insatser och att socialtjänsten bör verka för att placerade barn får tidigt och återkommande skolrelaterat stöd, men resultaten pekar också på vikten av att arbeta med vuxnas attityder till, förväntningar på och engagemang i barnens skolgång.

Sidan publicerades 2019-11-15 13:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-06 11:15 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Nya datum: 2-3 september! Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem?

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Stockholm

Nya datum 17-18 sept! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Fullmatade och intressanta dagar - både i Göteborg och Stockholm!

Kampen om eleverna: Gymnasiefältet och skolmarknadens framväxt i Stockholm, 1987–2011

Införandet av marknadsmekanismerna i gymnasieskolan har förstärkt skillnaderna mellan de skolor och utbildningar som samlar elever med stora respektive små samlade tillgångar, visar Håkan Forsberg i sin avhandling.

Välja eller hamna: Det praktiska sinnet, familjers val och elevers spridning på grundskolor

Charlotte Skawonius avhandling "Välja eller hamna" handlar om familjers val och elevers spridning på grundskolor.

Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa: en utmanande uppgift

Metodik, personlighet och forskning: Kontinuitet och förändring i vårdlärarutbildarnas kunskapskultur 1958-1999

I Eva Eliassons avhandling "Metodik, personlighet och forskning" beskrivs och analyseras en lokal kunskapskultur,vårdlärarutbildningen i Stockholm, under andra halvan av 1900-talet.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

I privat och offentligt: Undervisningen i moderna språk i Stockholm 1800–1880

Peter Bernhardssons avhandling handlar om förhållandet mellan privat och offentlig undervisning och hur denna relation förändrades under 1800-talet.

Idrottens akademisering. Vetenskaplig kunskap inom forskning, utbildning och arbetsmarknad på idrottens område

Vilken kunskap är det studenterna möter inom de idrottsvetenskapliga utbildningarna? Var kommer kunskapen ifrån? Det har Joakim Wirén Åkesson forskat om.

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

Lärande och metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik

Lena Boström blir den första som får försvara sin avhandling i forskarskolan som HLK driver tillsammans med Helsingfors universitet. Titeln är "Lärande och metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik."

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.