AD/HD i skolans praktik: En studie om normativitet och motstånd i en särskild undervisningsgrupp

I sin avhandling studerar Adriana Velasquez en särskild undervisningsgrupp. Gruppen består av elever från lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet, alla med diagnosen adhd.

Fakta
Disputation

2012-04-20

Titel (sv)

AD/HD i skolans praktik: En studie om normativitet och motstånd i en särskild undervisningsgrupp

Författare

Adriana Velasquez

Handledare

Professor Ann-Carita Evaldsson Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Uppsala universitet, Fil.dr., docent Eva Hjörne, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs universitet

Opponent

Professor Anders Gustavsson Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Adriana Velasquez här

Abstract in English:

The purpose of this thesis is to study some of the everyday interactional processes that take place in a special teaching group of children diagnosed with AD/HD. This group operates in an elementary school in a Swedish multicultural neighborhood. The starting point of the study is that AD/HD is much more than a neuropsychiatric diagnosis in the school’s pedagogical practice. The diagnosis contributes to shape many of the complex processes related to identity, socialization and learning that take a central place in the group’s daily interaction.
The thesis combines an ethnomethodological and intersectional approach to analyze the everyday interactional and conversational practices, as well as various institutional and social categorization processes, of importance to the group. The study is based on a one-year ethno-graphic fieldwork and focus mainly on field notes and video recordings collected during different teaching activities. The thesis explores how the teachers accomplish different arrangements and practices to meet the pupils’ special educational needs. By analyzing these arrangements and practices the study shows how teachers and pupils establish meaning and understanding of “the problematic pupil with AD/HD” in everyday interaction and in conversation. The focus is upon the role that practices like descriptions, categorizations, and identity attributions, play in the interaction between members of the group when they negotiate positions in terms of normativity and resistance. Also important is how the institutional ordering between teachers and the pupils is related to social orderings along the lines of disability, ethnicity, class and gender.
The analysis shows how the everyday arrangements and practices applied in the group, in combination with the daily production of meaning, generate different selection and stigmatization processes that school and special teaching ideologies were trying to prevent. The study stress the need for new pedagogical approaches to increase the understanding of those processes, as well as the articulation of new pedagogical alternatives that better respond to pupils with special educational needs.

Sidan publicerades 2012-06-11 15:55 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-12-19 17:00 av Susanne Sawander


Relaterat

God självkänsla minskar ADHD-symptom

Gott självförtroende och en känsla av att förstå sitt sammanhang kan motverka utvecklingen av ADHD. Eftersom känslan av sammanhang är så central är det viktigt att eleverna upplever skolan som begriplig, meningsfull och hanterbar, enligt Tobias Edbom som har skrivit avhandlingen Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder: A longitudinal study from childhood to adulthood .

Samarbete gagnar barn med ADHD

Barn med ADHD har både större risk för att utveckla psykosomatiska besvär och involveras i mobbning, än barn utan ADHD. Skolan behöver ha tillgång till såväl psykosocial, medicinsk och specialpedagogisk kompetens som kan ge stöd till både elever med problem och deras lärare, menar Kirsten Holmberg.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.