Adolescents’ future academic prospects. Predictors and mental health outcomes

Melody Almroth har forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa bland ungdomar i syfte att bättre förstå de faktorer som påverkar ungdomarnas framtida akademiska perspektiv.

Fakta
Disputation

2019-12-06

Titel (eng)

Adolescents’ future academic prospects. Predictors and mental health outcomes

Författare

Melody Almroth

Handledare

Adjungerad Professor Maria Rosaria Galanti, Karolinska Institutet Krisztina László, Karolinska Institutet

Opponent

Professor Rainer K. Silbereisen, University of Jena

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Melody Almroth

Abstract in English:

In the context of a changing labor market and increasing demand for higher education, young people may face challenges and uncertainty about their futures. Sweden has also faced many changes to the education system, as well as decreasing trends in youth mental health, especially among girls. These factors may affect how young people perceive their futures, and how they envision their future academic prospects. While academic stress is generally perceived as negative, motivation and goal setting tend to correlate with better achievement and well-being. Academic expectations refer to how far people believe that they will go in school, while academic aspirations refer to how far people want to go in school. Less is known about how these perceived future academic prospects relate to mental health. Additionally, little is known about which modifiable factors may predict future academic prospects. This thesis aims to explore the relationship between future academic prospects and mental health among adolescents and to better understand the contextual and individual factors which predict the formation of adolescents’ future academic prospects.

The studies included in this thesis are based on the KUPOL (a Swedish acronym for Knowledge about Young People’s Mental Health and Learning) cohort study. Adolescents (age 13 at baseline) answered questionnaires during three annual waves encompassing measures of their academic expectations, aspirations, and future goals, as well as their mental health, sense of identity, relationships with their parents, and academic achievement. Parents of the adolescents also answered questionnaires encompassing measures of their academic expectations and aspirations for their children as well as sociodemographic characteristics. School-level data were also collected at the schools that the adolescents attended using anonymous questionnaires measuring the pedagogical and social climate of the school given to teachers and 9th grade students.

Adolescents future aspirations and goals at baseline were found to be associated with better mental health in terms of both internalizing and externalizing symptoms at one year follow up (study I). This relationship did not appear to differ according to gender. Similarly, parents’ expectations for their adolescent children to attend university, as well as the agreement of parents’ and children’s university expectations were associated with a decreased likelihood of the adolescent experiencing problematic externalizing symptoms (study II), though these associations were not found when considering internalizing symptoms. Furthermore, teacher-rated measures of the overall school climate, as well as the specific domains of academic and disciplinary expectations and support for students were associated with an increased likelihood of the adolescents aspiring to university (study III), but no such relationships were apparent when using the student report of the school climate measures. Finally, adolescents’ academic grades, engagement and parental engagement were associated with adolescents resolving their uncertainty in expectations between 7th and 9th grade, while academic grades, engagement, and parental expectations were associated with adolescents raising their expectations between 7th and 9th grade (study IV). Identity synthesis and mental health, however, were not associated with either of these outcomes.

In light of these findings, it is important to find ways to encourage adolescent future prospects at the family and school level with the potential to improve their mental health.

Sidan publicerades 2020-01-08 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-06 11:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders

Syftet med Erik Lindbergs avhandling "Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools" är att undersöka effekterna av Management by Objectives (MBO) inom svensk gymnasieutbildning.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Lost in transition? A study of newly graduated teachers’ experiences during the initial period of employment

Det övergripande syftet med Daniel Hultells avhandling "Lost in transition? A study of newly graduated teachers' experiences during the" var att studera lärares övergång från utbildning in i arbetslivet med fokus på deras upplevelser av utbrändhet och arbetsengagemang.

A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective

Syftet med Ylva Almquists avhandling "A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective" är att undersöka olika aspekter av skolklasstrukturen och hur dessa är kopplade till hälsa i ett livsförloppsperspektiv.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Syftet med Evelina Landstedts avhandling är att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till ungdomars psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv. Titeln på hennes studie är "Life circumstances and adolescent mental health  perceptions, associations and a gender analysis".

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks

Michael Walls har i sin avhandling "Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks" jämfört hur Israel-Palestina-konfliktens historia skildras i svenska läroböcker i historia och av lärare i samhällskunskap.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Girls with social and/or attention impairments

Sammantaget tyder resultaten från Svenny Kopps avhandling på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Hon konstaterar att behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort.

Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv

I avhandlingen "Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv" har Igor Potapenko studerat relationen mellan historiemedvetande och identitet hos skolungdomar i Estland.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Så kommer ni igång med drama och digitala verktyg

Förskollärarna Linda Bjällerstedt och Sara Bergström berättar om arbetet bakom barnens äventyr. De passar också på att tipsa om hur du kan komma igång med drama och digitala verktyg.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.