Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson har undersökt vilka hinder eleverna möter när de diskuterar algebraiska problemlösningsuppgifter och hur de kommer förbi dessa hinder.

Fakta
Disputation

2019-10-11

Titel (sv)

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Författare

Birgit Gustafsson

Handledare

Professor Magnus Österholm, Mittuniversitetet Frode Rønning, NTNU, Trondheim

Opponent

Professor Kristina Juter, Högskolan Kristianstad

Institution

Institutionen för matematik och ämnesdidaktik

Lärosäte

Mittuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Birgit Gustafsson

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna avhandling är att fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv. För att studera detta har tre övergripande frågeställningar formulerats; Vilka hinder för eleverna kan identifieras då kända algebrasvårigheter behandlas i lärandesituationer? Hur kan dessa hinder för eleverna överkommas? Vilka utmaningar för lärarna kan identifieras då kända algebrasvårigheter behandlas i undervisningssituationer? Fyra delstudier har genomförts och skapat underlag för att besvara dessa frågor. För att undersöka hinder för elever i lärandesituationer fick 37 elevgrupper diskutera några problemlösningsuppgifter i delstudie 1 och 2. Diskussionerna analyserades med avseende på övergångar mellan olika representationsformer i uppgifterna.

I analyserna av övergångarna mellan olika representationsformer kunde flera hinder observeras. Bland annat tolkar eleverna variabler som enheter och har stora problem med det osynliga multiplikationstecknet i uttryck som t.ex. 5x. Eleverna kommer förbi dessa hinder genom att de diskuterar uppgiften med varandra. De ställer undersökande frågor till varandra och överför bland annat den algebraiska symbolskriften till naturligt språk vilket leder dem förbi dessa hinder. Läraren har dock en avgörande roll för att de ska kunna passera dessa hinder. För att undersöka utmaningar för lärare i undervisningssituationer analyserades lärares frågor i helklassgenomgångar med avseende på algebrasvårigheter i delstudie 3 och i delstudie 4 analyserades hur sex grupper av lärarstudenter diskuterade och bedömde algebrasvårigheter i fem elevlösningar. Resultatet visar att lärarna ställer mest slutna frågor på lägre nivå i relation till de flesta algebrasvårigheter. Däremot var ca hälften av frågorna öppna då algebrasvårigheten kring algebraisk problemlösning behandlades. Resultatet om bedömning av algebrasvårigheter visar att lärarstudenterna inte diskuterade algebrasvårigheterna i uppgiften i någon större utsträckning. Som helhet visar mina studier att ur elevperspektiv så möter eleverna hinder då de löser algebraiska problemlösningsuppgifter. Både högstadie- och gymnasieelever har problem att förstå betydelsen av variabler och det osynliga multiplikationstecknet i t.ex. 5x. Ur lärarperspektiv så visar studierna att lärarna ställer olika typer av frågor beroende på vilken algebrasvårighet som behandlas. I bedömningssituationer diskuteras algebrasvårigheterna endast till en liten del. I avhandlingen diskuteras olika möjliga orsaker till resultatet samt ges didaktiska implikationer om vad som behöver prioriteras i undervisningen.

Sidan publicerades 2019-10-09 09:11 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-02-07 08:46 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser