Hoppa till sidinnehåll
Arbetsmiljö

”Alla är ju med alla…” : Kamratskapande gruppinteraktioner i skolan

Publicerad:2018-06-12
Uppdaterad:2018-12-13

Hur interagerar barn i en skolklass och hur beskriver de samspelet med varandra? Det är två av frågorna som Maria Heintz utforskar i sin avhandling om grupprocesser i skolan.

Författare

Maria Heintz

Handledare

Professor Kerstin Svensson, Lunds universitet

Opponent

Professor Robert Thornberg, Linköpings universitet

Disputerat vid

Lunds universtitet

Disputationsdag

2018-06-15

Titel (se)

”Alla är ju med alla…” : Kamratskapande gruppinteraktioner i skolan

”Alla är ju med alla…” : Kamratskapande gruppinteraktioner i skolan

Social interaktion sker ofta i grupper. För barn är skolklassen en grupp de dagligen interagerar i. Skolklassen och den sociala interaktion som sker i skolan har stor betydelse för barns välmående och framtida sociala interaktioner. Lärarna i skolan har därför i uppdrag att arbeta med barns sociala samspel och mot kränkande behandling. Avhandlingens övergripande syfte att öka förståelsen för barns kamratskapande gruppinteraktioner är av stor betydelse i detta hänseende.

Syftet med avhandlingen är att utifrån barns interaktion i, och beskrivningar av, skolklassen och kompisgrupper inom skolklassen öka kunskapen om vad som sker mellan barn i de grupprocesser som uppkommer när barn interagerar inom ramen för skolan. Följande forskningsfrågor har styrt arbetet: (a) Hur interagerar barn i en skolklass? (b) Hur beskriver barn samspelet med varandra? (c) Hur förhåller sig barnens interaktion till skolans formella organisering?

Det empiriska materialet samlades in utifrån en etnografisk ansats. Flera olika kvalitativa metoder användes: deltagande observationer, individuella intervjuer samt fokusgruppsintervjuer. De deltagande observationerna gjordes i en skolklass i årskurs fyra som bestod av 23 barn i 10-11 års ålder. Barnen observerades och intervjuades, både individuellt och i fokusgrupper, under ett skolår (2011-2012). Också de båda klasslärarna intervjuades.

Analysen utgick från ett interaktionistiskt perspektiv där Randall Collins teori om interaktionsritualkedjor har kombinerats med gruppsykologiska begrepp såsom normer, konformitet och gruppkänslor. Resultaten visar att barns interaktioner, tolkade som kamratskapande grupprocesser, består av interaktionsritualkedjor. Dessa interaktionskedjor påverkar både hur samspelet mellan barnen ser ut och hur samspelet mellan barnen och skolans formella organisering tar sig uttryck. Genom den emotionella energi som skapas i barnens interaktionsritualer uppstår olika typer av gemenskap. I storgruppsinteraktioner uppkommer en gemenskap med klasskompisar och en känsla av tillhörighet till skolklassen som helhet. I smågruppsinteraktioner uppkommer däremot en gemenskap och känsla av samhörighet med kompisarna i lekgruppen. Resultaten visar att dessa två typer av gemenskaper påverkar lärarens arbete med barnens sociala interaktion i skolan. Å ena sidan tycks barnen integrera skolnormen ”alla får vara med” i sina storgruppsinteraktioner. Å andra sidan tycks barnen söka känslan av samhörighet och den emotionella energi som smågruppsinteraktionerna genererar. Detta, i sin tur, skapar en spänning mellan barns interaktioner och skolans formella organisation.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev