An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Fakta
Disputation

2011-01-21

Titel (sv)

En medarbetarskapsmodell och dess relation till psykologiskt klimat En studie av samstämmighet i beteende hos ledare och följare

Titel (eng)

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Författare

Johan Bertlett

Handledare

Stefan Jern

Institution

Institutionen för psykologi

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Johan Bertlett

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende. Den sistnämnda faktorn handlar både om ledarens och följarens (medarbetarens, arbetskamratens) beteende och om dessa är samstämmiga (kongruenta) eller skilda. Avhandlingsprojektet är ett av många samarbeten mellan LFV (svenska flygtrafiktjänsten), Swedavia (statsägt bolag som äger och driver flertalet svenska flygplatser) och Lunds universitet. Samarbetet har sedan 1998 huvudsakligen behandlat psykologiska, organisatoriska och human factors-relaterade aspekter och resulterat i både magisteruppsatser och doktorsavhandlingar. Starten till denna avhandling var när representanter på Stockholm-Arlanda flygplats identifierade behovet av att undersöka och följa upp införandet av ett nytt beslutfattningssystem vid namn collaborative decision making (CDM). Införandet av CDM med relaterade nya arbetsprocedurer och teknologi förväntades påverka de anställda i sitt arbete och samarbetet mellan olika aktörer på flygplatsen. Med tanke på att mycket av det som sker på en flygplats kräver en hög säkerhetsnivå för att inte utsätta personal och resenärer för fara, är det viktigt att organisations- och arbetsrelaterade förändringar inte påverkar personalen negativt. Det är känt att flygplatser kommer att vara en av de större flaskhalsarna i framtidens luftfart. Ett sätt att höja kapaciteten är att förbättra procedurer relaterade till flygplanens ankomst till flygplats, turn-round på flygplats och avgång från flygplats (turn-round översätts inte då den engelska termen även används som fackterm i svenskt flyg). Turn-round innefattar de aktiviteter, t.ex. påstigning av passagerare, hantering av baggage och tankning, som sker när flygplanet är parkerat vid gaten. Dessa aktiviteter kräver nära samarbete inom och mellan de organisationer som har till uppgift att förbereda nästa avgång. För att detta ska fungera bra med ökad trafikvolym i framtiden behövs förbättrad spridning av information mellan deltagande företag, samt ny teknik som stödjer samarbete och skapar ökad insyn i varandras arbete. Ett sådant åtagande att förbättra samarbete och rutiner i anslutning till turn-round är CDM. Till en början byggdes hela studien upp för att följa införandet av CDM där bland annat medarbetarskap var en ingående faktor. Till följd av flera förseningar vilket hade omöjliggjort avhandlingsarbetet, omarbetades emellertid upplägget till att innefatta två mät¬ningar som genomfördes före införandet av CDM. Som konsekvens av detta blev avhandlingens primära syfte att utveckla och testa en medarbetarskapsmodell. Flera forskare är överens om att relationer och samarbete är centrala begrepp i definitionen och att medarbetarskap också handlar om hur en anställd hanterar relationerna till sin arbetsgivare och sitt arbete. Det finns också en ganska tydlig samstämmighet i att medarbetarskap handlar om balansen mellan ansvar och befogenhet, lojalitet, förtroende, engagemang, delaktighet, social och teknisk kompetens, kommunikation, eget och delat ledarskap, självstyrande anställda och gränsdragningen mellan arbete och privatliv. De flesta av dessa faktorer är svåra att studera utan att inkludera ledarskap. Det finns de som menar att ledarskap och medarbetarskap måste studeras i relation till varandra medan andra går längre och föreslår att ledarskap är en del av medarbetarskapet. Trots detta finns det än idag inte en modell som inkluderar ledarskap som en del i medarbetarskapet. Denna avhandlings bidrag till vidareutvecklingen av medarbetarskapsbegreppet tar sin utgångspunkt i de faktorer som nämns i stycket ovan. Men eftersom frågeställningarna här skiljer sig från de flesta som tidigare har ställts tar utvecklingen en ny inriktning. Det betyder även att metoden för att studera medarbetarskap skiljer sig från tidigare studier. Tidigare studier har ofta haft ett organisatoriskt perspektiv med fokus på vad medarbetarskap är och vilket uttryck det kan ta i en organisation. Fokus i denna avhandling är hur de anställda uttrycker medarbetarskapet på individnivå ur ett arbetsperspektiv. En annan skillnad gäller ledarskap och hur det införlivas i medarbetarskap. Här inkluderas ledarskap i medarbetarskapsdefinitionen samt i den modell som presenteras i avhandlingen. Medarbetarskap föreslås vara baserat på två pelare som anses vara viktiga i han¬teringen av arbetsrelationer. Dessa är social förmåga och kompetens att utföra uppgiften. Definitionen av medarbetarskap lyder: De beteenden som utgör den dynamiska processen av ömsesidiga arbetsrelationer mellan två eller flera anställda baserat på deras sociala förmåga och kompetens att utföra uppgiften. Drivkraften i avhandlingsarbetet var att studera hur anställda beter sig mot varandra utifrån ett interaktivt perspektiv där alla anställda i en organisation anses bidra aktivt till organisationens framgång. Detta relationsperspektiv är centralt i medarbetarskap. Målsättningen med avhandlingen var att bidra såväl till begreppsutvecklingen som till metodutvecklingen vad det gäller att studera medarbetarskap. Syftet var att utveckla och presentera modellen Employeeship-Leadership-Relationship Model (ELR) som åskådliggör medarbetarskapets tre perspektiv: ledarskaps-, arbetskamrats- och ledare-följareperspektiven. Vidare, att presentera och testa två frågeformulär genom vilka ELR-modellen är operationaliserad och att studera modellens tre faktorer, vertikalt ledarskapsbeteende, horisontellt arbetskamratsbeteende och ömsesidigt kongruent ledare-följarebeteende i förhållande till psykologiskt klimat. Tre studier genomfördes av vilka den första är en teoretisk, begreppsmässig studie och de andra två bygger på empiriskt material insamlat på Stockholm-Arlanda flygplats. I den första empiriska studien deltog rampservice och passagerarservice från ett marktjänstföretag (ground handling), kontrolltornet och rangeringstornet från flygtrafiktjänsten och en avdelning från ett flygbolag. I den andra empiriska studien deltog samma avdelningar från marktjänstföretaget och rangeringstornet. Det psykologiska klimatet studerades med frågeformuläret Creative Climate Questionnaire, ledarskapsbeteendet studerades med Din Ledarstil som bygger på frågeformuläret Leader Effectiveness and Adaptability Description, arbetskamratsbeteendet studerades med Ditt Medarbetarskap och kongruent ledare-följarebeteende räknades ut baserat på svaren från motsvarande frågor i ledarskaps- och medarbetarskapsenkäterna. I den första studien placerades medarbetarskap i sitt sammanhang relativt andra mera etablerade organisatoriska koncept som ledarskap, följarskap och självbestämmande. Vidare bidrog studien till den begreppsmässiga vidareutvecklingen av medarbetarskap och föreslog den definition som presenterades tidigare. Studien presenterade även ELR-modellen, passande metoder att samla in data, lämpliga forskningsfrågor för att testa modellen samt en diskussion av möjliga styrkor och svagheter. En av slutsatserna var att ELR-modellen möjliggör att gemensamt studera såväl det hierarkiska perspektivet av ledarskapsbeteende som det horisontella perspektivet av arbetskamratsbeteende och det ömsesidiga perspektivet av ledare-följarebeteende. Syftet med den första empiriska studien, dvs. studie två, var att testa ELR-modellen, medarbetarskapsenkäten och kombinationen av ledarskaps- och medarbetarskapsenkäterna. Som ett led i att göra detta antogs det att ELR-modellens tre faktorer korrelerade med valda dimensioner i det psykologiska klimatet: Utmaning/Motivation, Idéstöd, Tillit/Öppenhet, Debatt/Mångfald, Konflikter och Idétid. Dessa dimensioner valdes baserat på tidigare studier som påvisat att dessa dimensioner har teoretiska likheter med medarbetarskapsbegreppet. Ett annat antagande var att samstämmigt ledare-följarebeteende tillför unik varians till ledarskapsbeteende och dess positiva korrelation med klimatdimensionerna. Resultaten visade att: 1) det finns en relation mellan ELR-modellens tre faktorer och psykologiskt klimat, 2) medarbetarskapsenkäten mäter beteende relevant för ELR-modellen och 3) samstämmigt ledare-följarebeteende delvis tillför unik varians vad det gäller ledarskapsbeteende och dess förmåga att förklara psykologiskt klimat. Den sista studien upprepade de analyser som genomfördes i den första empiriska studien med en förändrad design som: 1) delade upp ELR-modellens tre faktorer baserat på fyra situationsdimensioner: individ-framgång, individ-motgång, grupp-framgång och grupp-motgång och 2) inkluderade en andra mätning för att kunna avgöra om resultaten kunde replikeras. Syftet var att genomföra en detaljerad undersökning av ELR-modellen för att tillhandahålla en mer komplett bild om dess användbarhet. Frågan som ställdes var huruvida ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och samstämmigt ledare-följarebeteende uppdelat på de fyra situationsdimensionerna var relaterade till psykologiskt klimat. Det viktigaste resultatet visade att samstämmigt ledare-följarebeteende är relaterat till psykologiskt klimat, dock med viss variation mellan situationsdimensionerna. En hierarkisk regressionsanalys indikerade även att samstämmigt ledare-följarebeteende tillför unik varians till ledarskapsbeteende och dess positiva korrelation med psykologiskt klimat. Resultaten fick delvis stöd i den andra mätningen. Några av slutsatserna var att samstämmigt beteende mellan ledare och följare expanderar ledarskapsperspektivet bortom traditionellt tänkande om formellt ledarskap och underställd i en organisatorisk hierarki, att organisationer vinner fördelar genom att införliva detta tänkande i sina ledarskapsprogram och inkludera följare i det som berör ledarskapsutveckling samt att ELR-modellen kan guida analysen av hur medarbetarskap fungerar i olika typer av arbetssituationer där ledare och följare kan lära hur de på ett bra sätt kan stödja varandra för att uppnå samstämmigt beteende.

Sidan publicerades 2011-05-31 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 10:07 av


Relaterat

Universal prevention of anxiety and depression in school children

Johan Åhlén har forskat om förebyggande åtgärder av ångest och depression hos barn i Sverige.

Higher education meets private use of social media technologies – an explorative study of students´ use

Pernilla Josefsson har utforska thur studenter upplever användningen av sociala medier i högre utbildning.

Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching

Ulrika Bossér vill med sin avhandling bidra med kunskap som kan användas vid utformning och genomförande av undervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI).

Critical features and impacts of mathematics teacher professional development programs: Comparing and characterizing programs implemented at scale

Jannika Lindvall vill med sin avhandling bidra till kunskap om kritiska aspekter av kompetensutvecklingsprogram för lärare.

Learning Computing at University: Participation and Identity: A Longitudinal Study

Anne-Kathrin Peters har i sin avhandling utforskat hur elever inom datavetenskap reflekterar över sina erfarenheter.

Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik

Ann-Kristin Pihlgren-Eveli har forskat om hur litterär storyline fungerar som metod för interkulturell litteraturpedagogik.

Experiential entrepreneurship education : Reflective thinking as a counterbalance to action for developing entrepreneurial knowledge

Gustav Hägg har i sin avhandling utforskat det reflekterande tänkandet som en motvikt mot antagandet om handlingsorientering när man utbildar studentföretagare.

Breakdowns, overlaps and ambivalence: an Actor-network theory study of the Swedish preschool curriculum

Hur görs den svenska läroplanen för förskolan till en aktör i en förskolevardag? Det är en av frågorna som Emelie Moberg utforskar i sin avhandling.

Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

Bilingual Language Switching and Executive Functions

Jussi Jylkkäs slår i sin avhandling hål på hypotesen om det exekutiva försprånget hos tvåspråkiga (EFT).  Hans forskning visar att tvåspråkighet inte är associerad med fördelar i kognitiv kontroll.  

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

Education, Stratification and Reform: Educational Institutions in Comparative Perspective

Marcus Österman framhåller att utformningen av utbildningsinstitutioner är en djupt politisk fråga som berör grundläggande samhälleliga spörsmål ifråga om social stratifiering och lika möjligheter inom utbildning.

‘I don’t even remember anything’: Optimising the choice of method when interviewing preschoolers

Karin Fängström har i sin avhandling undersökt hur både  yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Den pedagogiska skickligheten och akademins väktare: Kollegial bedömning vid rekrytering av universitetslärare

Sara Levander vill med sin avhandling utveckla kunskap och pedagogisk skicklighet som bedömningsobjekt vid rekrytering och befordran inom akademin.

Just assessment in school: – a context-sensitive comparative study of pupils’ conceptions in Sweden and Germany

Bettina Vogt har utifrån ett konsekvent elevperspektiv jämfört tyska och svenska elevers konceptioner om rättvis bedömning och betygssättning i olika ’socioedukationella kontexter.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!