An empowerment-based school physical activity intervention with adolescents in a disadvantaged community: A transformative mixed methods investigation

Linus Jonsson har i sin avhandling bland annat beskrivit och problematiserat implementering av en egenmakts-baserad skolintervention i ett multikulturellt område i Sverige med låg socioekonomisk status.

Fakta
Disputation

2019-09-06

Titel (eng)

An empowerment-based school physical activity intervention with adolescents in a disadvantaged community: A transformative mixed methods investigation

Författare

Linus Jonsson

Handledare

Eva-Carin Lindgren, Högskolan Halmstad Professor Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Dean Barker, Örebro universitet

Opponent

Professor Emeritus Charli Eriksson, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Linus Jonsson

Abstract in English:

It is important for the health of adolescents to engage in regular physical activity. The majority of adolescents do not, however, engage in sufficient physical activity to meet contemporary guidelines, and adolescents of low socioeconomic status appear to be less physically active compared to adolescents of high socioeconomic status. As such, the overall aim of this thesis is twofold. First, the thesis aims to gain insight into adolescents’, from a multicultural community of low socioeconomic status, views on physical activity. Second, the thesis aims to describe and problematize the development and implementation of an empowerment-based school intervention, in a Swedish multicultural community of low socioeconomic status, and to evaluate the effects of the intervention focusing on basic needs satisfaction, motivation, and objectively measured physical activity. This compilation thesis is based on four papers and is written within the ‘How-to-Act?’-project which has its starting point in a two-year empowerment-based school intervention. For the purpose of the ‘How-to-Act?’-project, one intervention school (n=54 7th graders) and two control schools (n=60 7th graders), situated in a multicultural area of low socioeconomic status in Gothenburg, were recruited. For paper I and II, focus group interviews were conducted with adolescents (n=53) in the intervention school, before implementation of the intervention, to illuminate what they convey concerning factors that facilitate respectively undermine their physical activity. Paper III describes and problematizes the development and implementation of the empowerment-based school intervention, which was continuously developed and implemented through cooperation and shared decision making, focusing on physical activity. For paper IV physical activity was measured with accelerometers and basic needs satisfaction and motivation through questionnaires at baseline (7th grade), midpoint (8th grade), and endpoint (9th grade), to evaluate the effects of the intervention. On the one hand, the adolescents’ voices illuminated that, within their environment, it is difficult to establish healthy physical activity habits. More specifically, the adolescents expressed a profound awareness of tempting screen-based activities as undermining their physical activity, and several stereotypical gender norms were highlighted as undermining the girls’ physical activity. On the other hand, the adolescents mentioned that they enjoyed engaging in physical activity. According to the adolescents, enjoyment related to physical activity was promoted through variation and options, experiencing and developing physical skills, and the presence of peers. The adolescents also suggested that social support facilitated their physical activity, and proposed some ideas on how the school could become more supportive of their physical activity. Through the empowerment-based school intervention, the adolescents were offered opportunities to engage in a variety of physical activities and to assess and critically reflect upon health-related information and recommendations. Further, the intervention involved the adolescents in the decision-making process and thus, arguably, facilitated participation and empowerment. Nonetheless, the development and implementation of the intervention led to a number of ethical dilemmas that required cautious consideration. During the course of the two-year intervention, there was a credible decrease in controlled motivation, autonomous motivation, and moderate-to-vigorous physical activity. There were no credible effects of the intervention on controlled motivation, autonomous motivation, or moderate-to-vigorous physical activity. Future school-based physical activity interventions, in multicultural areas of low socioeconomic status, are recommended to include multidimensional intervention approaches across contexts to counteract the decline in physical activity during adolescence and to achieve lasting change in adolescents’ physical activity.

Sidan publicerades 2019-08-20 15:44 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-09-19 11:15 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Språkliga redskap – språklig beredskap – En praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Samma lärare – olika praktiker? En studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Skrivande och blivande: konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979-2015

Sofia Pulls har undersökt hur skönlitterärt skrivande och skrivande subjekt konstrueras i handböcker och läromedel för skrivande, publicerade i Sverige åren 1979–2015.

Att tolka det sammansatta. Befästning och mönster i första- och andraspråkstalares tolkning av sammansättningar

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.

Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal: en studie av identitetskonstruktion

Sofia Svensson har undersökt hur flerspråkiga elever konstruerar sina egna och varandras identiteter genom verbala och icke-verbala språkhandlingar i gruppsamtal utan en närvarande lärare.

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden

De stora barngrupperna  på många fritidshem inverkar negativt, dels på relationerna mellan personal och barn, dels på personalens möjligheter att erbjuda en god pedagogisk verksamhet, konstaterar Catarina Andishmand i sin avhandling.

Sångsituationer: en fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år

Både elever och musiklärare talar om att sjunga som något att ”våga” till skillnad från att spela andra musikinstrument i musikundervisningen. Det visar Linn Hentschel som forskat om musikundervisning ur ett genusperspektiv.

Perspektiv på historiefilmslitteracitet: en didaktisk studie av gymnasieelevers historiska och emotionella meningsskapande i mötet med spelfilm

Användandet av film kan leda till ett didaktiskt dilemma eftersom spelfilmer väcker många känslor och kan aktivera motstridiga moraliska ställningstaganden som kan grumla elevernas historiska tänkande. Det visar Maria Deldén i sin avhandling.

Kvalifiseringsbehov og kompetanseutvikling av rektorer i videregående skoler

Att lära genom erfarenheter, såsom kollegial samverkan lyfts som bra sätt till kompetensutveckling. Jørund Trys har utforskat norska gymnasierektorers upplevda kvalificeringsbehov.

Bedömning för vilket lärande? En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa

Vad blir bedömning för lärande i praktiken och vad gör begreppet med lärare, elever och innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet? Det är frågor som Björn Tolgfors undersöker i sin avhandling.

Visuella möjlighetsrum. Gymnasieelevers subjektsskapande i bild och medieundervisning

Annika Hellman har i sin avhandling undersökt elevers subjektsskapande och tillblivelser i bild och medieundervisningen på gymnasiet.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.