Hoppa till sidinnehåll

Ansvarsförhållanden vid skolutveckling

Publicerad:2011-05-13
Uppdaterad:2012-03-27
Författare

Anette Oxenswärdh

Handledare

Docent Jon Ohlsson, Professor Gunnar Berg

Opponent

Docent Eva Forsberg

Disputerat vid

Stockholms universitet

Disputationsdag

2011-05-31

Titel (se)

Ansvarsförhållanden vid skolutveckling

Titel (eng)

Relations of Responsibility in School Development

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Ansvarsförhållanden vid skolutveckling

Denna studie har sin utgångspunkt i den förändrade styrningen av den svenska skolan i och med 1990-talets stora skolreformer. Decentralisering av skolan har medfört både ökad frihet men också ökat ansvar för skolans olika systemnivåer. Detta i sin tur har skapat möjligheter till ett större tolkningsutrymme av uppdraget. Under senare år har dock en viss återgång mot regelstyrning blivit tydlig. Detta kan leda till oklarheter i ansvarsfrågor. Annorlunda uttryckt förefaller diskrepansen mellan den styrning som utövas av politiken, d.v.s. ansvarsutkrävandet och arten av denna verksamhet, d.v.s. ansvarstagandet som de facto bedrivs i den s.k. förvaltningen, vara större idag. (Regeringens proposition 1989/90:41; Regeringens proposition 1990/91:18; Skolverket 1997; Forsberg & Wallin, 2006)

I stort kan skolans ansvarsförhållanden beskrivas som en relation mellan uppdragsgivarens ansvarsutkrävande och uppdragstagarens ansvarstagande; aktörer som utkräver ansvar och de som förväntas att ta ansvar. Ansvarsförhållandena visar det spelplan eller arena där både ansvarsutkrävandet och ansvarstagandet kan ta plats. Avhandlingens huvudfokus ligger på organisatorisk nivå där de professionella i både individuell och kollektiv mening förväntas att ta sitt ansvar.

Ansvar är en viktig och central fråga i all skolutveckling då skolan i samhällets centrum utsätts för ständig förändring och utveckling och befinner sig i fokus för de politiska svängningarna samt hårdbevakas av massmedierna. Ansvarsfrågor har följaktligen en direkt relation till professionsutveckling i skolan. En central del av skolans uppdrag är ansvarstagande. Såväl uppdraget och ansvaret kan förstås på olika sätt av olika skolaktörer. I denna avhandling beskrivs detta i termer av uppdrags- och ansvarsförståelse.

Skolutveckling kan ses som ett perspektivoberoende begrepp som ofta har att göra med olika tillvägagångssätt som skolor kan nyttja och nyttjar för att genomföra sitt vardagsarbete. (Berg & Scherp, 2003) Skolutvecklingsarbetet kan förväntas bidra till ökad gemensam förståelse av uppdraget. Skolutveckling har därigenom en koppling till ansvarsförhållandena i skolan. Aktiva skolåtgärder kan ses som en väg till tydliggörandet av ansvarsfrågor. För denna studie har två skolutvecklingsmodeller valts ut för att studera hur de påverkar skolaktörernas uppdrags- och ansvarsförståelse.

Relations of Responsibility in School Development

Changed governance increased the freedom of schools but also their responsibility, with more scope for interpreting the assignment. Two models of school development were studied to see how they affect school actors understanding of assignment and responsibility, the relationship between the commissioner s exaction of responsibility and the contractor s assumption of responsibility. Two case studies examine conceptual dimensions of assumption of responsibility. These models and resulting measures shape actors understanding of assignment and responsibility, emphasizing different parts of the control system. The Scope for Action Model stresses the role of the local school with a bottom-up strategy for assumption of responsibility. It uses culture analysis to clarify responsibility relations by making actors aware of their accountability and the potential in their assignment. The Effective Schools Model stresses the political level in a top-down strategy. It shows organizational deficiencies in relation to the assignment and the responsibility. The models increased cooperation between professionals, exposing the organization and its boundaries, management, and occupational roles. Activities became more pupil-oriented, highlighting the task of upbringing and teaching. Lack of time, poor organizational structures, and increased administration obstructed the fulfilment of the assignment. The models led to the exposure and creation of responsibility structures for organization, management, communication and cooperation. Responsibility structures were created through firmer cooperation. These measures furthered individual and collective learning processes and (re)shaped the professionals understanding of assignment and responsibility. Professional autonomy is essential for commitment, motivation, and understanding. It is concluded that knowledge of the school s responsibility reduces the discrepancy and helps professionals to improve their competence and develop school.

 

Relaterade länkar

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep
Digital temaföreläsning

Hållbar utveckling i förskolan

Skolportens digitala temaföreläsningar med Cecilia Caiman. Föreläsningarna utvecklar undervisningen för hållbar utveckling utifrån både ett ekologiskt perspektiv och genom estetiska lärprocesser. Ta del av innehållet mellan 14 maj–18 juni!
Läs mer & boka
Fsk
15 maj – 19 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev