Ansvarsförhållanden vid skolutveckling

Fakta
Disputation

2011-05-31

Titel (sv)

Ansvarsförhållanden vid skolutveckling

Titel (eng)

Relations of Responsibility in School Development

Författare

Anette Oxenswärdh

Handledare

Docent Jon Ohlsson, Professor Gunnar Berg

Opponent

Docent Eva Forsberg

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Anette Oxenswärdh

Svenskt abstrakt:

Denna studie har sin utgångspunkt i den förändrade styrningen av den svenska skolan i och med 1990-talets stora skolreformer. Decentralisering av skolan har medfört både ökad frihet men också ökat ansvar för skolans olika systemnivåer. Detta i sin tur har skapat möjligheter till ett större tolkningsutrymme av uppdraget. Under senare år har dock en viss återgång mot regelstyrning blivit tydlig. Detta kan leda till oklarheter i ansvarsfrågor. Annorlunda uttryckt förefaller diskrepansen mellan den styrning som utövas av politiken, d.v.s. ansvarsutkrävandet och arten av denna verksamhet, d.v.s. ansvarstagandet som de facto bedrivs i den s.k. förvaltningen, vara större idag. (Regeringens proposition 1989/90:41; Regeringens proposition 1990/91:18; Skolverket 1997; Forsberg & Wallin, 2006)

I stort kan skolans ansvarsförhållanden beskrivas som en relation mellan uppdragsgivarens ansvarsutkrävande och uppdragstagarens ansvarstagande; aktörer som utkräver ansvar och de som förväntas att ta ansvar. Ansvarsförhållandena visar det spelplan eller arena där både ansvarsutkrävandet och ansvarstagandet kan ta plats. Avhandlingens huvudfokus ligger på organisatorisk nivå där de professionella i både individuell och kollektiv mening förväntas att ta sitt ansvar.

Ansvar är en viktig och central fråga i all skolutveckling då skolan i samhällets centrum utsätts för ständig förändring och utveckling och befinner sig i fokus för de politiska svängningarna samt hårdbevakas av massmedierna. Ansvarsfrågor har följaktligen en direkt relation till professionsutveckling i skolan. En central del av skolans uppdrag är ansvarstagande. Såväl uppdraget och ansvaret kan förstås på olika sätt av olika skolaktörer. I denna avhandling beskrivs detta i termer av uppdrags- och ansvarsförståelse.

Skolutveckling kan ses som ett perspektivoberoende begrepp som ofta har att göra med olika tillvägagångssätt som skolor kan nyttja och nyttjar för att genomföra sitt vardagsarbete. (Berg & Scherp, 2003) Skolutvecklingsarbetet kan förväntas bidra till ökad gemensam förståelse av uppdraget. Skolutveckling har därigenom en koppling till ansvarsförhållandena i skolan. Aktiva skolåtgärder kan ses som en väg till tydliggörandet av ansvarsfrågor. För denna studie har två skolutvecklingsmodeller valts ut för att studera hur de påverkar skolaktörernas uppdrags- och ansvarsförståelse.

Sidan publicerades 2011-05-13 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 11:21 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?