Är det bara jag? Om sexism och rasism i läkarutbildningens vardag: erfarenheter, förklaringar och strategier bland läkarstudenter

Emelie Kristoffersson har utforskat hur läkarstudenter upplever, begripliggör och hanterar de normer, föreställningar och förväntningar kring kön respektive kultur/etnicitet som uttrycks och skapas inom läkarutbildningen.

Fakta
Titel (sv)

Är det bara jag? Om sexism och rasism i läkarutbildningens vardag: erfarenheter, förklaringar och strategier bland läkarstudenter

Titel (eng)

Is it just me? Everyday sexism- and racism in medical school : Experiences, explanations, and strategies among medical students

Författare

Emelie Kristoffersson

Handledare

Professor Katarina Hamberg, Umeå universitet Professor Carita Bengs, Umeå universitet Jenny Andersson, Umeå universitet

Opponent

Professor Karja Gillander Gådin, Mittuniversitetet

Institution

Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Background: Medical education is characterized by unequal conditions for women/men and white/racialized students. Even subtle interactional processes of inclusion and exclusion convey messages about who rightfully belongs in medical school. Insights into these processes, though, are scarce – especially in the Swedish context. In this thesis, the concepts ’everyday sexism/racism’ and ’gendered/racial microaggressions’ serve as a theoretical framework for understanding these processes.

Aim: The main objective of this thesis is to explore and analyze how medical students experience, understand, and handle the norms, perceptions, and expectations about gender and culture/ethnicity that are expressed and (re)created in the specific contexts of medical education and clinical practice. In the analysis, a particular focus is placed on power inequalities. The role that the image of Sweden, which is characterized by equality, and the notion of medical education as characterized by objectivity and neutrality play in the participants’ understanding and actions is discussed.

Method: The four articles that make up this thesis are based upon three empirical studies conducted among medical students at Umeå University.

In the first study, focus groups were performed with 24 students (15 women, 9 men) to explore their experiences of situations during clinical training where they perceived that gender mattered. The material was explored using qualitative content analysis.

In the second study, 250 students’ written answers to two short essay questions were analyzed to explore the impact of medical school experiences on specialty preferences. Utilizing a sequential mixed methods design, their responses were analyzed qualitatively to create categories that thereafter were compared quantitatively between men and women.

In the third study, generating two articles, individual interviews were conducted with 18 students (10 women, 8 men) who self-identified as coming from cultural or ethnic minority backgrounds, exploring their experiences of interactions related to their minority position. Inspired by constructivist grounded theory, data collection and analysis were iterative.

Findings and reflections: In individual interviews and focus groups, many participants initially described the medical school climate as equal and inclusive. Still, in their narratives about concrete experiences they gave another picture. In interactions with supervisors, staff, and patients almost everyone had regularly encountered stereotypes, discriminatory treatment, and demeaning jargon. Simultaneously, a subtle favoring of male and white majority students was noted. Thus, values, norms, and hierarchies concerning gender and culture/ethnicity were crucial dimensions in their narratives.

These experiences made female students feel like they were rendered invisible and not taken seriously, and marked racialized minority students’ status as ’Others’ – making both female- and minority students feel less worthy as medical students. However, most were unsure whether they could call their experiences “sexist”, ”racist”, or ”discriminatory”. Instead, they found other explanations for people’s actions such as curiosity, fear, or ignorance.

Participants strove to manage the threat of constraining stereotypes and exclusion while maintaining an image of themselves as professional physicians-to-be. They opposed being seen – and seeing themselves as – problematic and passive victims. The clinical power hierarchy, fear of repercussions, and lack of support from bystanders affected what modes of action seemed accessible. Consequently, participants tended to stay silent, creating emotional distance, and adapting to avoid stereotypes rather than resisting, confronting, and reporting unfair treatment.

The school climate also had consequences for specialty preferences. Both women and men expressed that working tasks and potential for work-life balance were motifs for their specialty preference. These aspects, however, were often secondary to feeling included or excluded during clinical practice. More women than men had been discouraged by workplaces with perceived hostile or sexist climates. In contrast, more men had been deterred by specialty knowledge areas and what they thought were boring work tasks.

Conclusions: Medical students experience everyday sexism- and racism or microaggressions, i.e., practices that, intentionally or inadvertently, convey disregard or contempt. However, the contemporary discourse, which confines sexism and racism into conscious acts perpetrated by immoral or ignorant people, and the pretense that these phenomena no longer pose a problem in Sweden or in medical school, obscure their structural and systemic nature. In fact, this limited view of sexism and racism leaves inequities normalized and disempowers those targeted by discrimination.

Constraining stereotypes and exclusion are not caused by the actions of their recipients, that is, female or racialized/minority students. Consequently, their behavioral changes like avoidance and adaptation will not eliminate discrimination but, instead, tend to re-establish the white male medical student as the norm. As long as students who do not fit the norm, rather than the norm itself are regarded as the problem, the sexist and racist practices described in this study will remain part of the hidden curriculum and part of the process of becoming and being a physician. Simultaneously, formal commitments to equality are at risk of being only symbolic while inequities persist.

To counteract these inequities, the medical community needs to acknowledge female and racialized medical students’ knowledge about sexist and racist practices within our institutions. Further, medical school leadership should provide students, supervisors, and teachers with an account of structural and everyday sexism and racism, encourage them to engage in critical self-reflection on their roles in sexist and racist power relations, and with strategies and training on how to intervene as bystanders and allies.

Sidan publicerades 2021-02-24 08:49 av Susanne Sawander


Relaterat

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Källkritik i fokus Webbkonferens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som vill fördjupa dig i källkritik och MIK på alla stadier. Vi presenterar den senaste forskningen och aktuella vinklar för att utveckla ditt och elevernas källkritiska förhållningssätt.

Studie- och yrkesvägledare Webbkonferens

Skolportens återkommande fortbildning för SYV. Ta bland annat del av ämnen som hur du skapar förutsättningar för goda samtal med elever med npf eller som är nyanlända, nyheter från Skolverket, ett nytt kartläggningsverktyg, samt hur du kan arbeta med studie-och yrkesvägledning i alla årskurser.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet

Annelie Anderséns avhandling "Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet" syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Syftet med Lotta Brantefors avhandling "Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning" är att klargöra olika föreställningar om kulturella relationer i skola och utbildning, samt potentiella konsekvenser av dessa för barn och ungdomars fostran till att kunna delta som likar i sociala och offentliga livet.

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier

Theres Bellander studerar hur ungdomars interaktionsformer varierar i förhållande till olika kontexter, där medierna är en faktor bland flera. Namnet på hennes avhandling är "Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier".

Mjukvarumiljöer för gemenskap: En studie av nätgemenskap, teknik och kultur

Daniel Skogs avhandling "Mjukvarumiljöer för gemenskap: En studie av nätgemenskap, teknik och kultur" handlar om mötesplatser på Internet, där så kallade nätgemenskaper uppstår. En viktig beståndsdel i varje nätgemenskap utgörs av mjukvarumiljön som skapar förutsättningar för Internetbaserad social interaktion.

Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling

Syfte med Lars Perssons avhandling "Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling" är att undersöka hur pedagogerna hanterar demokratiuppdraget i de nationella styrdokumenten och hur de påverkas av sociala krafter på olika nivåer. Demokratibegreppet är öppet för olika tolkningar.

Föreningsidrott som socialisationsmiljö – en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling

Att idrotta i en förening har ingen större betydelse för barns och ungdomars psykiska och sociala utveckling. Det visar Stefan Wagnsson i avhandlingen "Föreningsidrott som socialisationsmiljö - en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling".

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)