Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

Fakta
Disputation

2011-06-17

Titel (eng)

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

Författare

Petra Dewrang

Handledare

Professor Annika Dahlgren Sandberg

Opponent

Professor Sven Bölte

Institution

Psykologiska institutionen

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelande Göteborgs universitet
Läs Skolportens intervju med Petra Dewrang

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet med de fem studierna var att undersöka beteendemässiga och kognitiva egenskaper och förmågor vid AS. Detta både när det gällde tidiga markörer på funktionshindret i ett retrospektivt föräldraperspektiv och samtida beskrivning genom ungdomarnas egna berättelser och skattningar och där även föräldrarnas erfarenheter var centrala. Undersökningsgrupperna bestod av 23-27 ungdomar och unga vuxna med AS (varav 5 var flickor/kvinnor) och 13-14 normalutvecklade ungdomar och unga vuxna (varav 6 var pojkar/män), 14-24 år samt deras föräldrar som skulle skatta sina barn. Samma grupp men med lite olika antal ingick i alla studierna. Skälet till att studierna har olika antal deltagare beror på tekniska problem samt att vissa deltagare inte skickade tillbaka skattningsformulären men deltog i de tester och intervjuer som gjordes av författaren. Resultaten som redovisas är i form av jämförelser mellan ungdomarna med AS och jämförelsegruppen.
I studie I var syftet att undersöka om det var möjligt att urskilja några skillnader i beteende och utveckling under de två första åren hos barn med AS och normalutvecklade barn.
Studie II hade som syfte att ta reda på hur det repetitiva beteende som hör till kriterierna för AS, under barndomen och i nutid skattades av föräldrar och ungdomar. Syftet var också att ta reda på om det kunde vara relaterat till tvångstankar och tvångshandlingar av det slag som kan ses vid fullt utvecklad OCD.
I studie III var syftet att ta reda på hur unga personer med AS och en jämförelsegrupp med typiskt utvecklade tonåringar och unga vuxna ser på sig själva när det gäller självförståelse och självvärdering. Ungdomarna blev intervjuade inom följande områden: 1.) Definition av mig själv, 2.) Utvärdering av mig själv, 3.) Jag själv när jag var yngre respektive när jag blir äldre 4.) Sådant som är intressant och bra för mig 5.) Kontinuitet 6.) Eget handlande och hur jag blev den jag är, samt 7.) Särskiljande från andra.
I studie IV undersöktes om det fanns uppmärksamhetsproblematik och problem med exekutiva funktioner som detta skattades av ungdomar och föräldrar med likadana skattningsformulär. I resultaten framkom att det fanns påtagliga problem med att fokusera, upprätthålla och skifta uppmärksamhet men också med de andra fyra områdena som mättes i samma formulär: organisation och aktivering, vakenhet och energi, minnesfunktioner samt att hantera emotioner. Det sistnämnda området ansåg däremot inte ungdomarna själva att det fanns något problem med, det skattades i linje med jämförelsegruppen.
I den V:e studien undersöktes social kognition och exekutiva funktioner med hjälp av tester som till skillnad från skattningsformulär gav en mer direkt bild av hur personerna hanterade dessa företeelser.
I studierna kunde man finna att föräldrarna och deras betydelse för barnen med AS, både när barnen var mycket små, tonåringar eller unga vuxna var mer påtaglig än för de typiskt utvecklade barnen. De allra flesta bodde fortfarande hemma och föreföll att tillbringa mycket tid med familjen och hade också behov av deras hjälp och stöd. En annan röd tråd i studierna var stabiliteten i beteendet. Skillnader i beteendet som var påtagliga under de tidiga åren var också tydliga även i nutid även om de i viss mån har skiftat karaktär. I de flesta fall kvarstår problemen och en tidig diagnos ökar möjligheten för föräldrarna att vara till stöd och hjälp för sina barn.

Sidan publicerades 2011-08-19 00:00 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2012-04-02 10:02 av Hedda Lovén


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats