Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

Fakta
Disputation

2011-06-17

Titel (eng)

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

Författare

Petra Dewrang

Handledare

Professor Annika Dahlgren Sandberg

Opponent

Professor Sven Bölte

Institution

Psykologiska institutionen

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelande Göteborgs universitet
Läs Skolportens intervju med Petra Dewrang

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet med de fem studierna var att undersöka beteendemässiga och kognitiva egenskaper och förmågor vid AS. Detta både när det gällde tidiga markörer på funktionshindret i ett retrospektivt föräldraperspektiv och samtida beskrivning genom ungdomarnas egna berättelser och skattningar och där även föräldrarnas erfarenheter var centrala. Undersökningsgrupperna bestod av 23-27 ungdomar och unga vuxna med AS (varav 5 var flickor/kvinnor) och 13-14 normalutvecklade ungdomar och unga vuxna (varav 6 var pojkar/män), 14-24 år samt deras föräldrar som skulle skatta sina barn. Samma grupp men med lite olika antal ingick i alla studierna. Skälet till att studierna har olika antal deltagare beror på tekniska problem samt att vissa deltagare inte skickade tillbaka skattningsformulären men deltog i de tester och intervjuer som gjordes av författaren. Resultaten som redovisas är i form av jämförelser mellan ungdomarna med AS och jämförelsegruppen.
I studie I var syftet att undersöka om det var möjligt att urskilja några skillnader i beteende och utveckling under de två första åren hos barn med AS och normalutvecklade barn.
Studie II hade som syfte att ta reda på hur det repetitiva beteende som hör till kriterierna för AS, under barndomen och i nutid skattades av föräldrar och ungdomar. Syftet var också att ta reda på om det kunde vara relaterat till tvångstankar och tvångshandlingar av det slag som kan ses vid fullt utvecklad OCD.
I studie III var syftet att ta reda på hur unga personer med AS och en jämförelsegrupp med typiskt utvecklade tonåringar och unga vuxna ser på sig själva när det gäller självförståelse och självvärdering. Ungdomarna blev intervjuade inom följande områden: 1.) Definition av mig själv, 2.) Utvärdering av mig själv, 3.) Jag själv när jag var yngre respektive när jag blir äldre 4.) Sådant som är intressant och bra för mig 5.) Kontinuitet 6.) Eget handlande och hur jag blev den jag är, samt 7.) Särskiljande från andra.
I studie IV undersöktes om det fanns uppmärksamhetsproblematik och problem med exekutiva funktioner som detta skattades av ungdomar och föräldrar med likadana skattningsformulär. I resultaten framkom att det fanns påtagliga problem med att fokusera, upprätthålla och skifta uppmärksamhet men också med de andra fyra områdena som mättes i samma formulär: organisation och aktivering, vakenhet och energi, minnesfunktioner samt att hantera emotioner. Det sistnämnda området ansåg däremot inte ungdomarna själva att det fanns något problem med, det skattades i linje med jämförelsegruppen.
I den V:e studien undersöktes social kognition och exekutiva funktioner med hjälp av tester som till skillnad från skattningsformulär gav en mer direkt bild av hur personerna hanterade dessa företeelser.
I studierna kunde man finna att föräldrarna och deras betydelse för barnen med AS, både när barnen var mycket små, tonåringar eller unga vuxna var mer påtaglig än för de typiskt utvecklade barnen. De allra flesta bodde fortfarande hemma och föreföll att tillbringa mycket tid med familjen och hade också behov av deras hjälp och stöd. En annan röd tråd i studierna var stabiliteten i beteendet. Skillnader i beteendet som var påtagliga under de tidiga åren var också tydliga även i nutid även om de i viss mån har skiftat karaktär. I de flesta fall kvarstår problemen och en tidig diagnos ökar möjligheten för föräldrarna att vara till stöd och hjälp för sina barn.

Sidan publicerades 2011-08-19 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-02 10:02 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer