Assessment for learning – A case study in mathematics education

Forskaren Andreia Balan provade tillsammans med en lärare att förbättra matematikundervisningen utifrån fem olika punkter, något som gav tydliga effekter på elevernas resultat i en gymnasieklass.

Fakta
Disputation

2012-12-14

Titel (eng)

Assessment for learning – A case study in mathematics education

Författare

Andreia Balan

Handledare

Gunilla Svingby, Anders Jönsson, Malmö högskola.

Opponent

Christian Lundahl, Stockholms universitet

Institution

Utbildningsvetenskap

Lärosäte

Malmö högskola

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Andreia Balan här

Svenskt abstrakt:

En systematisk användning av bedömning med det uttalade målet att stödja elevers lärande – bedömning för lärande – hävdas av många forskare vara ett sätt att främja lärande och motivation. Detta mål kan uppnås genom att elever har förståelse för mål och kriterier och genom att involvera dem i bedömningsprocessen. Tidigare forskning har visat att var och en av flera ”formativa verktyg”, såsom bedömningsmatriser och feedback, har varit effektiva för lärande. Fem strategier för bedömning för lärande har beskrivits men lite är känt om effekterna av en kombination av dessa strategier i ett klassrum.

I en studie genomförd med gymnasieelever har alla fem strategierna använts. Interventionen präglades av att: 1) göra mål och kriterier tydliga genom en systematisk användning av bedömningsmatriser, 2) göra elevernas lärande synligt genom en användning av problemlösningsuppgifter och grupparbete, 3) ge eleverna nyanserad information om deras prestationer, inklusive sätt att gå vidare i sitt lärande, 4) aktivera eleverna som resurser för varandra genom kamratbedömning och kamratåterkoppling, och 5) skapa ett forum för kommunikation om bedömning, som omfattar både elever och lärare.

Resultaten indikerar en förbättring i elevernas prestationer i problemlösning, till exempel när det gäller hur väl de kan tolka ett problem och använda lämpliga matematiska metoder för att lösa det. Eleverna visar också förbättringar i sina matematiska resonemang och i hur de presenterar en matematisk lösning. Resultaten indikerar dessutom en förändring i elevernas matematikrelaterade föreställningar, i riktning mot mer produktiva föreställningar som stödjer lärande i matematik. Förändringarna i elevernas föreställningar inkluderar deras syn på vad matematisk förståelse är, på vad det innebär att arbeta matematiskt och på nyttan av matematiska kunskaper.

Under intervjuerna uttryckte eleverna hur de uppfattade den nya lärandemiljön. Elevernas svar tyder på att de uppskattade de olika formativa komponenterna som resurser för sitt lärande. Svar från både elever och lärare pekar också på att dessa komponenter ofta stödjer och förstärker varandra samt är sammanlänkade på ett komplext sätt. Dessutom hade de flesta komponenter även andra effekter, förutom att stödja de formativa strategier de var avsedda för.

Resultaten från denna studie fördjupar förståelsen av hur en bedömning för lärande kan påverka eleverna och deras lärande i matematik, men också hur formativa komponenter samexisterar och påverkar varandra i en autentisk klassrumssituation. Studien har också medfört en bättre insikt i vikten av integration mellan bedömning och undervisning och den roll elevernas matematiskrelaterade föreställningar spelar för deras lärande i matematik. Denna studie kan därför vara en utgångspunkt för en förändring i perspektiv och praktik när det gäller hur undervisning och bedömning organiseras och sammanlänkas med varandra.

Sidan publicerades 2012-12-18 11:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-01-24 15:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Därför lyckas inte alla elever i NO

Barn från svaga socioekonomiska förhållanden presterar sämre i NO-ämnen. Att lyckas i NO handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, menar Anna Jobér, som skrivit en avhandling om klasstillhörighet i NO-undervisningen på högstadiet.

Lärarutbildningen ger traditionella mattelärare

En orsak till problemen med matteundervisningen är hur de blivande lärarna utbildas i matematik. Undervisningen på lärarutbildningen förhindrar till och med djupare förståelse för ämnet, säger Catarina Player-Koro som skrivit en avhandling om matematikundervisningen på lärarutbildningen.

Assessing Scientific Literacy as Participation in Civic Practices: Affordances and constraints for developing a practice for authentic classroom assessment of argumentation, source critique and decision-making

När naturvetenskaplig kunskap bedöms genom deltagande i praktiker, utvärderas inte kunskap som förmågan att på förhand veta hur man ska delta utan förmågan att förhandla fram vilket deltagande som fungerar, visar Jens Asker-Hansen i sin avhandling.

The function concept and university mathematics teaching

Hur undervisar matematiklärare i högre utbildning om ett specifikt matematiskt begrepp, funktionsbegreppet? Det har Olov Viirman undersökt i sin studie.

Samverkan lärosäte-skola. En studie av Regionalt utvecklingscentrum som samarbetspart

Hur ska ett samarbete mellan skolan och forskarsamhället utvecklas, så att skolan i högre utsträckning blir forskningsbaserad? Det har Lena Öijen undersökt i sin studie.

Connect: Modelling learning to facilitate linking models and the real world through lab-work in electric circuit courses for engineering students

Forskaren Anna-Karin Carstensen har i sin avhandling tagit fram en modell för lärande av ett sammansatt begrepp, och visa hur denna kan användas för analys av önskat lärandeobjekt, samt studenters aktivitet under laborationer.

Musical Play: Children interacting with and around music technology

Pernilla Lagerlöfs forskning är en del av ett tvärvetenskapligt EU-projekt där barn i flera europeiska länder fått pröva ett datorprogram för musikalisk lek. Hennes resultat visar att barn i svenska förskolor och fritidshem behöver vuxen vägledning för att programmet ska bli meningsfullt.

”Det är halvidrott, kanske lite mer än halvidrott” Idrottsskolan som en praktik för formandet av idrottsbarndomar

En del i att utveckla idrotten är att organisera idrottsskolor där barn under lekfulla former ska få prova på olika idrotter. Men det har saknats kunskap om hur barn upplever idrottsskolor. Peter Carlman vill med i sin avhandling  fördjupa förståelsen för barns upplevelser av idrottsskolan.

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence : a longitudinal study of boys and girls

En högre nivå av ADHD-symptom i barndomen associeras med mer hyperaktivitet, ouppmärksamhet samt med mer psykosocial problematik vid 15 års ålder. Eva Noréns studie visar också att flickor och pojkar har olika riskprofiler, där ADHD-symptom leder till större risk för drogmissbruk hos flickor.

Tanzanian primary school learners investing in English: What are their attitudes, expectations and opportunities?

Hur ser attityder, förväntningar och möjligheter ut bland tanzaniska grundskoleelever som satsar på det engelska språket. Det har forskaren Noah Mtana studerat i sin avhandling.

Education for All in Sri Lanka: ICT4D Hubs for Region-Wide Dissemination of Blended Learning

Forskaren Peter Mozelius har i sin avhandling undersökt den Sri lankesiska ICT4D-designen genom att utforska några utvalda IKT-baserade ICT4D nav/ICT4D hubs där den gemensamma nämnaren är blandat lärande/blended learning.

The Responsible Business Person– Studies of Business Education for Sustainability.

I sin avhandling undersöker Pernilla Andersson integrering av miljö- och hållbarhetsfrågor inom ramen för undervisning i företagsekonomi och närliggande ekonomiämnen på gymnasienivå.

Students narratives from graphical artefacts – Exploring the use of mathematical tools and forms of expression in students’ graphicacy

Med ett mer kritiskt och analytiskt förhållningssätt förstår elever i grundskolan diagram och grafer bättre. Undervisningen i grundskolan bör därför fokusera på att stimulera ett sådant förhållningssätt för att underlätta elevernas förståelse. Det visar Oduor Olandes avhandling.

Error, Praise, Action and Trait. Effects of Feedback on Cognitive Performance and Motivation

I sin avhandling undersöker Alva Appelgren betydelsen av återkoppling på kognitiv förmåga och motivation.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.