Assessment in Multilingual Schools: A comparative mixed method study of teachers’ assessment beliefs and practices among language learners – CLIL and migrant students

Finns det skillnader i bedömningspraktik beroende på om undervisningsspråket är engelska eller svenska?  Det är en av frågorna som Helena Reierstam undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-10-02

Titel (sv)

Bedömning i flerspråkiga skolor: En jämförande mixad metod-studie av lärares syn på och arbete med bedömning bland språkinlärare – CLIL och nyanlända elever

Titel (eng)

Assessment in Multilingual Schools: A comparative mixed method study of teachers’ assessment beliefs and practices among language learners – CLIL and migrant students

Författare

Helena Reierstam

Handledare

Docent Ulf Fredriksson, Stockholms universitet Lektor Eva Eliasson, Stockholms universitet Professor Meeri Hellstén, Stockholms universitet

Opponent

Docent John Airey, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Helena Reierstam

Abstract in English:

This thesis presents the results from two research projects on teachers’ assessment beliefs and practices in multilingual education. Study I involved teachers of biology, history or English as a foreign language (EFL) in Swedish upper secondary Content and Language Integrated Learning (CLIL) schools, grades 10-12, where English is used as the medium of instruction. In Study II teachers from schools with newly-arrived migrant students (NAS) grades 7 to 12 in the natural and social sciences participated. In both contexts, students are learning the language of instruction at the same time as they are expected to develop subject area knowledge why issues in relation to the role of language in assessment come to the fore. The aim is to contribute to the knowledge of an underexplored research area on subject matter assessment in multilingual schools and draw attention to the consequences varying language policies and pedagogies may have on fairness in access opportunities and validity in assessment outcomes.

In this thesis teachers’ language beliefs and practices as expressed in interviews, questionnaires and assessment samples were compared and analyzed in relation to the cognitive and linguistic requirements of language functions in syllabi and the assessment tasks. Whereas Study I was mainly qualitative in nature, involving 12 teachers, a mixed method approach was adopted in Study II where 196 teachers participated in a survey and 13 in follow-up interviews. The responses in the survey were analyzed using descriptive and inferential statistics. Thematic content analysis was used for the interview data, the assessment samples and open-ended survey questions.

The findings from the two studies indicate that although teachers state that language is not part of the assessment, they maintain that students need to use language to show proof of critical thinking and more advanced analytical skills. All teachers regardless of discipline shared the weight attached to covering course content as expressed in syllabi which points at a shared accountability culture. One of the main concerns expressed by the teachers is how to construct assignments where language does not represent a hindrance to show content knowledge. Teachers in both studies claimed to focus mainly on subject concepts, not general academic language, and the assessment beliefs and practices seemed to be closely related to the character of the subject. The non-parametric tests of association revealed that teachers with a dual language and subject content certification displayed significantly higher results in relation to all activities involving a visible language pedagogy, e.g. looking at useful sentence structures and providing model texts. Oral follow-up was used by all teachers to remedy poor written results. Although the use of the students’ strongest language is advocated in guidelines for the instruction of NAS, most teachers in Study II referred to a monolingual Swedish language norm.

In a society where the educational discourse has become characterized by diversity, inequality and segregation, these two studies underline the need for a shared language policy and pedagogy across subjects and school contexts. They also suggest that an organization and teacher profession with an explicit responsibility for academic language is needed to provide equal access to subject content and validity and comparability in assessment in multilingual schools.

Sidan publicerades 2020-09-23 09:37 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-12-02 14:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser