Assessment and Remediation for Children with Special Educational Needs: The role of Working Memory, Complex Executive Function and Metacognitive Strategy Training

Syftet med Petri Partanens avhandling är att undersöka hur utredningar och stödinsatser utformas för barn i behov av stöd i skolan. Särskilt fokus riktas mot den roll som arbetsminnes- respektive planerings- och metakognitiv förmåga spelar i sammanhanget.

Fakta
Disputation

2016-03-18

Titel (eng)

Assessment and Remediation for Children with Special Educational Needs: The role of Working Memory, Complex Executive Function and Metacognitive Strategy Training

Författare

Petri Partanen

Handledare

Professir Örjan Sundin, Mittuniversitetet Professor Jan Lisspers, Mittuniversiteteten Billy Jansson, Mittuniversitetet

Opponent

Professor Ann-Charlotte Smedler, Stockholms Universitet

Lärosäte

Mittuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Petri Partanen

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka den roll som olika utredningsverktyg och begrepp spelar i utformandet av utrednings‑ och stödinsatser för barn i behov av stöd i skolan. Ett centralt syfte med utredningar som utforskades är att de ska bidra med kunskaper vid utformande av stödinsatser och undervisning. I relation till detta syfte utforskades specifikt begreppen arbetsminne, komplex exekutiv funktion och metakognitiv strategiträning för barn i behov av stöd. Komplex exekutiv funktion syftar till planerings- och metakognitiv förmåga, något som många barn i behov av stöd upplevs ha svårigheter med, och som de förväntas kunna hantera i lärandet i skolans vardag. Av särskilt intresse i avhandlingen var kontrasten mellan arbetsminne och komplex exekutiv funktion och hur dessa begrepp bidrar till en förståelse i utformandet av utrednings- och stödinsatser. I detta sammanhang uppmärksammades särskilt matematiksvårigheter hos barn i behov av stöd.

Avhandlingen bygger på fyra studier (I-IV). I Studie I undersöktes förekomsten av olika utredningsverktyg, samt utredares, lärares och föräldrars uppfattningar av dilemman och utmaningar i arbetet kring barn i behov av stöd, i Europa. I Studie II utformades ett koncept för metakognitiv strategiträning med utgångspunkt från forskning kring komplex exekutiv funktion och tillämpades i arbetsminnesträning. Effekten av arbetsminnesträning med och utan metakognitiv strategiträning jämfördes, liksom effekten av arbetsminnesträning på kognitiva funktioner och skolrelaterade färdigheter inom läsning, skrivning och aritmetik. I Studie III undersöktes olika mått på arbetsminne, och deras prediktiva kapacitet i relation till matematisk förmåga mätt genom nationella prov i matematik, samt effekten av arbetsminnesträning på matematisk förmåga. I Studie IV undersöktes vilken roll arbetsminne och komplex exekutiv funktion har i identifiering av barn i behov av stöd i riskzon för matematiksvårigheter.

Resultaten från Studie I visade att utrednings- och stödinsatser kunde bidra till att förstärka ett brist-orienterat synsätt på barn i behov av stöd. I kontrast till detta, delgav lärare och föräldrar i Sverige att utredningar kunde hjälpa dem att förstå barnets behov på ett bättre sätt. Resultaten från studie II-IV visade att enbart den metakognitiva träningen, fokuserad på komplex exekutiv funktion, bidrog till förbättringar efter arbetsminnesträning. Resultatet indikerade också att arbetsminnesträning predicerar matematisk prestation i nationella prov i matematik, och att ett mer komplext arbetsminnesmått var en bättre prediktor än enklare arbetsminnesmått. Slutligen visade resultaten också att komplex exekutiv funktion i form av planeringsförmåga var en bättre prediktor än enkelt arbetsminnesmått vid utredning av risk för matematiksvårigheter.

Resultaten från studierna diskuterades i relation till syftet med utredning: att bidra med kunskaper vid utformande av extra anpassningar, särskilt stöd och undervisning för barn i behov av stöd. Eftersom komplex exekutiv funktion –planerings- och metakognitiv förmåga – verkar vara en viktig kognitiv funktion i lärandet, bör man ta hänsyn till detta både i utrednings- och stödinsatser kring barn i behov av stöd generellt, och särskilt kring barn i riskzon för matematiksvårigheter. Det belystes också att i stödinsatser är lärarens roll som mediator av metakognition och komplex exekutiv funktion viktig.

 

Sidan publicerades 2016-03-04 10:02 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-05-23 09:35 av Susanne Sawander


Relaterat

Stödet till elever med skolsvårigheter varierar

Friskolorna har inte lyckats utmana de specialpedagogiska traditionerna i skolan, även om det finns exempel på alternativa och mer inkluderande synsätt och metoder. Det visar Gunnlaugur Magnússon i sin avhandling om friskolereformen och den ändrade synen på skolsvårigheter och stöd.

Elever i behov av särskilt stöd saknar inflytande över undervisningen

Elever i behov av särskilt stöd har inte samma förutsättningar som andra elever vad gäller inflytande över undervisningen. Det visar Barbro Johanssons avhandling om elevers delaktighet och påverkan när stödinsatser utformas.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.