Återkoppling i lågstadieklassrum

Elisabeth Eriksson har forskat om den återkoppling som kommuniceras från lärare till elev i det vardagliga arbetet i lågstadieklassrum.

Fakta
Disputation

2020-11-23

Titel (sv)

Återkoppling i lågstadieklassrum

Titel (eng)

Feedback in primary school classrooms

Författare

Elisabeth Eriksson

Handledare

Professor Robert Thornberg, Linköpings universitet Professor Lisa Björklund Boistrup, Malmö universitet Professor Gunnel Colnerud, Linköpings universitet

Opponent

Professor Kari Smith, Norwegian University of Science and Technology

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Återkoppling är en del av det vardagliga arbetet i klassrummet och även en del av lärares bedömningspraktik. Syftet med avhandlingen är att utforska och begreppsliggöra den återkoppling som kommuniceras från lärare till elev i det vardagliga arbetet i lågstadieklassrum. Pragmatism, symbolisk interaktionism och barndomssociologi utgör avhandlingens teoretiska perspektiv. Som metod användes konstruktivistisk grundad teori, som präglas av en iterativ process där analys och datainsamling sker i växelverkan. Data samlades in genom observationer i fyra klassrum, intervjuer med 13 lärare, fokusgrupper med 23 elever samt informella samtal. I resultaten presenteras en kategorisering av den återkoppling som lärare ger elever. I en systematisk konceptualisering av lärares rationaler för återkoppling synliggörs de överväganden som påverkar hur lärare ger återkoppling. Eleverna tolkade lärares återkoppling som förmedlande av måsten. Vidare delade lärare och elever en upptagenhet av att konstruera klarhet i återkopplingen, vilket gjordes utifrån tillförlitlighet och förståelse. Tillsammans ger delstudierna en bild av klassrumsåterkoppling som relationellt och komplext. Rättvisa beskrivs som eftersträvansvärt men svårt. Avhandlingen bidrar med beskrivningar av den återkoppling som kommuniceras i interaktionen mellan lärare och elever på lågstadiet, samt begrepp för att diskutera och förstå den.

Sidan publicerades 2020-10-26 11:01 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-11-05 08:19 av Susanne Sawander


Relaterat

Att ge kamratrespons stärker det egna skrivandet

Kamratrespons innebär ett lärande även för eleven som ger återkoppling. Jessica Berggrens forskning i ämnet engelska visar att elever blir bra på formativ återkoppling om de får öva på det.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Slöjd Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för slöjdlärare! Ta del av föreläsningar som bjuder på aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas ska inspirera och ge ämnesfördjupning till din undervisning.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan

Barns kommunikation med handdockor i det dagliga livet i förskolan studeras i Mirella Forsberg Ahlcronas avhandling som en del av förskola sociala och kulturella sammanhang.

Demokratiska värden i förskolebarns vardag

Ämnet för Rauni Karlssons avhandling är demokratiska värderingar i förskolans vardag. Hur tar sig demokratiska värden uttryck i barnens relationer? Vilka värden hanterar barnen i olika situationer i det vardagliga samspelet?

Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek

Vilka positioner hos flickor och pojkar accepteras och vilka möter motstånd i förskolan? Den frågan står i fokus i Christian Eidevalds avhandling " Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek"

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Med avhandlingen "Att erövra litteracitet" vill Elisabeth Björklund vinna kunskap om hur litteracitet erövras och uttrycks bland de yngsta barnen i förskolan.

Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan

Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

Förskolans formande: Statlig reglering 1944

I avhandlingen "Förskolans formande" undersöker Maria Folke-Fichtelius utvecklingen av den statliga regleringen av förskolan mellan 1940 och 2008, och hur den har format förskolan som samhällsinstitution.

Meningsskaping i barnehagen. Innhold og bruk av barns og voksnes samtalefortellinger

Det, är inte, som man lätt kan tro, bara de vuxna som har makten över förskolans innehåll. Barnen är med och påverkar, även om de är så små som två år. Det visar Elin Eriksen Ødegaard i avhandlingen "Meningsskaping i barnehagen."

Barns kamratrelationer i förskolan: Samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap

I avhandlingen "Barns kamratrelationer i förskolan" har Fanny Jonsdottir kartlagt 35 barns sociala relationer med fokus på kamrat och vänskapsrelationer, samt tittat på hur pedagogerna uppfattar barnens sociala egenskaper och färdigheter.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Tidiga insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter

Ett nytt studiepaket lanseras nu för lärare till elever i F–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Rätt stöd i rätt tid ska ge fler elever möjligheter att klara skolan.

Treårigt projekt skal gøre det let at skabe bevægelse for funktionsnedsatte elever

En database med 150 forslag til, hvordan lærere kan tilpasse bevægelsesaktiviteter, så elever med en funktionsnedsættelse kan deltage, er nærmest hemmelig. Desuden trænger den til at blive opdateret. Et treårigt projekt skal rette op på begge dele.

Läs och skrivsvårigheter F–3

Det här studiepaketet riktar sig till dig som arbetar med elever i förskoleklassen och i årskurs 1–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Materialet är framtaget för att öka skolans möjligheter att ge varje elev rätt stöd i rätt tid.

How can we really fix the way math is taught?

Before reinventing the way K-12 educators teach math, the core reasons math is taught need to be examined, Jonathan Bartlett writes in this commentary. Bartlett notes that math should be taught to help students think more clearly and that adjustments should be made to the curriculum to focus on practicing core reasoning skills before applying them to ”fuzzier problems where answers are not as certain.”

Ny læsestrategi med afsnit om ordblinde har givet mindre kommune vind i sejlene

Med en ny strategi for sprog og læsning har skoler og lærere i Mariagerfjord Kommune sat fokus på ordblindhed. Indsatsen er forankret i PPR, og målet er at identificere ordblinde elever så tidligt som muligt, guide dem i hjælpemidler og give dem selvindsigt.