Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår

Med Kanada som förebild visar Barbro Westlund att svensk undervisning i läsförståelse kan bli bättre på flera punkter.

Fakta
Disputation

2013-12-12

Titel (sv)

Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår

Titel (eng)

To assess reading comprehension: a comparison between Swedish and Canadian assessment discourses in upper elementary school

Författare

Barbro Westlund

Handledare

Docent Tore West, professor Astrid Pettersson, docent Ulf Fredriksson

Opponent

Professor Caroline Liberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (endast tryckt format)
Läs intervju med Barbro Westlund i DN
Läs Skolportens intervju med Barbro Westlund här

Svenskt abstrakt:

Syftet med studien är att beskriva och analysera de bedömningsdiskurser av läsförståelse som är mest framträdande när fem svenska och fem kanadensiska lärare (i provinsen British Columbia i Kanada) jämförs. Med utgångspunkt från ett lärarperspektiv undersöks på så sätt hur läsförståelse stöds och bedöms och hur samstämmiga lärardiskurserna är med andra diskurser om läsförståelse inom respektive skolsystem.

Den huvudsaklig metoden som användes är lärarintervjuer, som i hög grad byggde på klassrumsobservationer. De tio lärarna i årskurs 4 (fem svenska och fem kanadensiska) intervjuades var för sig i 30 minuter varje dag under den skolvecka jag för varje klass följde och observerade undervisningen. Analysen av lärarnas svar gjordes i tre steg: Inom varje enskild intervju, inom den svenska respektive kanadensiska lärargruppen och mellan de två jämförda lärargrupperna. De teoretiska perspektiv som användes för att analysera empirin var kritisk diskursanalys, teorier om feedback och sociokognitiv teori.

Svaren på frågorna som ställdes till lärarna visade ett homogent mönster inom respektive lärargrupp (svensk respektive kanadensisk lärargrupp, medan det fanns avsevärda skillnader mellan de jämförda lärargrupperna . Resultatet visade att de svenska lärarna verkade mer ta rollen som ”uppgiftsinstruktörer” (instruction givers) och ” kontrollanter av utförd uppgift” (assessment controllers) , medan de kanadensiska lärarna verkade mer ta rollen som ”instruktörer för att stödja läsförståelsen” (comprehension instructors) och “kontrollanter av läsförståelsen medan den utvecklas” (ongoing assessment controllers). Lärardiskurserna i de jämförda grupperna befanns ha hög samstämmighet med andra bedömningsdiskurser i respektive skolsystem. Ländernas styrdokument hade stort inflytande på lärarnas synsätt, liksom hur de hade tillägnat sig forskning i praktiken. Den kanadensiska lärargruppen använde ett avsevärt mer utvecklat metaspråk än de svenska lärarna när de talade om bedömning av elevers läsförståelse. När de talade om feedback beskrev de betydelsen av hur den vänds mot förändringar i den egna undervisningen, något som inte kom fram i den svenska lärargruppen.

Sidan publicerades 2014-01-13 16:52 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2016-11-01 10:18 av Hedda Lovén


Relaterat

Framgångsrika lärare lyfter elevens styrkor

Framgångsrika lärare lyfter elevens styrkor

Vad gör de framgångsrika lärarna? Catharina Tjernberg har tittat på och samtalat med lärare för att hitta nycklarna till framgång. Resultatet visar att det som gör skillnad är hur mycket lärarna tror på sina elevers förmåga och lyfter deras styrkor.

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 24/10

Nytt nr ute 24/10

Nästa nummer av Skolportens forskningsmagasin har tema Likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren: ”Så blir din skola bättre på särskilt stöd”

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till särskilt stöd och får toppbetyg av Skolinspektionen i att stötta barn med särskilda behov.

Snabb hjärna kräver utmaningar

En eller två elever i varje klass är särskilt begåvade inom ett eller flera ämnen. Som lärare måste du utmana även dem.

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

Ny stol ska hjälpa barn med adhd

Chair of attention. Så heter stolen som designats för att hjälpa flickor med adhd och andra barn som kan vara för blyga för att be läraren om hjälp i skolan.

Skolan där trygghet, trivsel och relationer står i fokus

Ekhamraskolan i Mariestad är en högstadieskola med spännande syn på extra anpassningar. Alla pedagoger ska ha en god relation till alla elever. Aktiva pedagoger skapar trygghet. Visionen är att extra anpassningar och särskilt stöd hör till det dagliga arbetet.