Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår

Med Kanada som förebild visar Barbro Westlund att svensk undervisning i läsförståelse kan bli bättre på flera punkter.

Svenskt abstrakt:

Syftet med studien är att beskriva och analysera de bedömningsdiskurser av läsförståelse som är mest framträdande när fem svenska och fem kanadensiska lärare (i provinsen British Columbia i Kanada) jämförs. Med utgångspunkt från ett lärarperspektiv undersöks på så sätt hur läsförståelse stöds och bedöms och hur samstämmiga lärardiskurserna är med andra diskurser om läsförståelse inom respektive skolsystem.

Den huvudsaklig metoden som användes är lärarintervjuer, som i hög grad byggde på klassrumsobservationer. De tio lärarna i årskurs 4 (fem svenska och fem kanadensiska) intervjuades var för sig i 30 minuter varje dag under den skolvecka jag för varje klass följde och observerade undervisningen. Analysen av lärarnas svar gjordes i tre steg: Inom varje enskild intervju, inom den svenska respektive kanadensiska lärargruppen och mellan de två jämförda lärargrupperna. De teoretiska perspektiv som användes för att analysera empirin var kritisk diskursanalys, teorier om feedback och sociokognitiv teori.

Svaren på frågorna som ställdes till lärarna visade ett homogent mönster inom respektive lärargrupp (svensk respektive kanadensisk lärargrupp, medan det fanns avsevärda skillnader mellan de jämförda lärargrupperna . Resultatet visade att de svenska lärarna verkade mer ta rollen som ”uppgiftsinstruktörer” (instruction givers) och ” kontrollanter av utförd uppgift” (assessment controllers) , medan de kanadensiska lärarna verkade mer ta rollen som ”instruktörer för att stödja läsförståelsen” (comprehension instructors) och “kontrollanter av läsförståelsen medan den utvecklas” (ongoing assessment controllers). Lärardiskurserna i de jämförda grupperna befanns ha hög samstämmighet med andra bedömningsdiskurser i respektive skolsystem. Ländernas styrdokument hade stort inflytande på lärarnas synsätt, liksom hur de hade tillägnat sig forskning i praktiken. Den kanadensiska lärargruppen använde ett avsevärt mer utvecklat metaspråk än de svenska lärarna när de talade om bedömning av elevers läsförståelse. När de talade om feedback beskrev de betydelsen av hur den vänds mot förändringar i den egna undervisningen, något som inte kom fram i den svenska lärargruppen.

Sidan publicerades 2014-01-13 16:52 av
Sidan uppdaterades 2016-11-01 10:18 av