Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår

Publicerad:2014-01-13
Uppdaterad:2016-11-01

Med Kanada som förebild visar Barbro Westlund att svensk undervisning i läsförståelse kan bli bättre på flera punkter.

Författare

Barbro Westlund

Handledare

Docent Tore West, professor Astrid Pettersson, docent Ulf Fredriksson

Opponent

Professor Caroline Liberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

Disputerat vid

Stockholms universitet

Disputationsdag

2013-12-12

Titel (se)

Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår

Titel (eng)

To assess reading comprehension: a comparison between Swedish and Canadian assessment discourses in upper elementary school

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår

Syftet med studien är att beskriva och analysera de bedömningsdiskurser av läsförståelse som är mest framträdande när fem svenska och fem kanadensiska lärare (i provinsen British Columbia i Kanada) jämförs. Med utgångspunkt från ett lärarperspektiv undersöks på så sätt hur läsförståelse stöds och bedöms och hur samstämmiga lärardiskurserna är med andra diskurser om läsförståelse inom respektive skolsystem.

Den huvudsaklig metoden som användes är lärarintervjuer, som i hög grad byggde på klassrumsobservationer. De tio lärarna i årskurs 4 (fem svenska och fem kanadensiska) intervjuades var för sig i 30 minuter varje dag under den skolvecka jag för varje klass följde och observerade undervisningen. Analysen av lärarnas svar gjordes i tre steg: Inom varje enskild intervju, inom den svenska respektive kanadensiska lärargruppen och mellan de två jämförda lärargrupperna. De teoretiska perspektiv som användes för att analysera empirin var kritisk diskursanalys, teorier om feedback och sociokognitiv teori.

Svaren på frågorna som ställdes till lärarna visade ett homogent mönster inom respektive lärargrupp (svensk respektive kanadensisk lärargrupp, medan det fanns avsevärda skillnader mellan de jämförda lärargrupperna . Resultatet visade att de svenska lärarna verkade mer ta rollen som ”uppgiftsinstruktörer” (instruction givers) och ” kontrollanter av utförd uppgift” (assessment controllers) , medan de kanadensiska lärarna verkade mer ta rollen som ”instruktörer för att stödja läsförståelsen” (comprehension instructors) och “kontrollanter av läsförståelsen medan den utvecklas” (ongoing assessment controllers). Lärardiskurserna i de jämförda grupperna befanns ha hög samstämmighet med andra bedömningsdiskurser i respektive skolsystem. Ländernas styrdokument hade stort inflytande på lärarnas synsätt, liksom hur de hade tillägnat sig forskning i praktiken. Den kanadensiska lärargruppen använde ett avsevärt mer utvecklat metaspråk än de svenska lärarna när de talade om bedömning av elevers läsförståelse. När de talade om feedback beskrev de betydelsen av hur den vänds mot förändringar i den egna undervisningen, något som inte kom fram i den svenska lärargruppen.

To assess reading comprehension: a comparison between Swedish and Canadian assessment discourses in upper elementary school

The aim of the study is to describe and analyze what assessment discourses of reading comprehension are more prominent by comparing five Swedish and five Canadian teachers in the province of BC in Canada. Based on a teacher perspective on how to develop and assess reading comprehension, the investigation concentrates on teacher discourses and their alignment with other discourses of reading comprehension within the two school systems.

The method used is mainly based on classroom observations and transcriptions of tape-recorded interviews. The ten teachers in grade 4 were interviewed for 30 minutes almost every day in the afternoon during a school week. The analysis of the teachers answers were made in three steps: within each singe interview, within the Swedish and the Canadian teacher group respectively, and between the two compared teacher groups. The theoretical perspectives used to analyze the data were Critical Discourse Analysis, theories of feedback, and socio-cognitive theory.

The answers within each teacher group showed a homogeneous pattern, but the comparison between the two groups showed considerable differences. The results demonstrated that the Swedish teachers seemed to be more of “instruction givers” and “assessment controllers”, while the Canadian teachers seemed to be more of “comprehension instructors” and “ongoing assessment controllers”. The teacher discourses in both groups were aligned with other assessment discourses in their respective school systems. The Canadian teacher group used a much more elaborated meta-language when talking about reading comprehension assessment. In their way of referring to feedback they also focused on their own teaching in a way that was not found within the Swedish teacher group.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Företagsekonomi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i företagsekonomi!
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
21 nov
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer & boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev