Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Fakta
Disputation

2009-01-09

Titel (sv)

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Författare

Elisabeth Björklund

Handledare

Eva Johansson, Ingrid Pramling Samuelsson, Göteborg. Lokal handledare Lars Brink, Högskolan i Gävle

Opponent

Professor Caroline Liberg, Uppsala universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelandet
Läs Skolportens intervju med Elisabeth Björklund

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen bygger på en etnografisk studie genomförd i en grupp enspråkiga barn i åldrarna ett och ett halvt till tre år i en förskola. Syftet har varit att vinna kunskap om hur de yngsta barnen erövrar och uttrycker litteracitet. Begreppet litteracitet som har sitt ursprung i engelskans literacy har under senare år fått en vidare innebörd och innefattar skrift i någon form och bilder. Relaterat till de yngsta barnen blir då berättande, med och utan bilder, ritande, sjungande och kommunikation delar av detta utvidgade begrepp.

Ett antagande var att barn är aktiva och kompetenta i sitt sökande efter mening när de använder texter, tecken och bilder. Studiens forskningsfrågor har riktats mot barnens deltagande i litteracitetshändelser och deras handlingar i litteracitetspraktiken. En fråga har varit att undersöka om barns litteracitet kan ha någon påverkan på förskolan som social och kulturell plats. En annan central fråga var om barn själva bidrar till litteracitetspraktiken genom interaktion med andra barn i gruppen.

Studiens teoretiska ram knyter an till det sociokulturella perspektivet som betonar samspel och kommunikation i sociala sammanhang. Det empiriska materialet består av videoobservationer och fokus har varit barnens handlingar med litteracitet där berättande och återberättande, sång samt verbal och icke-verbal kommunikation ingår. Dessa olika litteracitetsformer kan därigenom relateras till läsande och skriftspråk. I barnens litteracitetshändelser och litteracitetspraktik har förskolans specifika kontext varit av särskilt intresse. Allt insamlat material har transkriberats och utgör det material som sedan analyserats och tolkats. En vägledande princip för transkriptionen var att ge en så nära bild som möjligt av barnens språkliga uttryck liksom deras handlingar och som kan kopplas till det vida området litteracitet och en andra princip var att beskriva och analysera om dessa kunde relateras till förskolans kontext.

Det analyserade materialet visar hur barnen deltar och interagerar med varandra medan de är engagerade i litteracitet och det avtäcker även innehållet i barnens kommunikation. Två olika slags litteracitet framträder; berättandets praktiker och läsandets och skrivandets praktiker. En djupare analys visar att barnen bygger dels en berättarkunskap och de skapar även ett eget litteracitetsmanifest. Barnen understryker vad de gör genom verbala uttryck där de definierar sig själva som läsare och skrivare.

Resultatet ger ett bidrag till ny kunskap och vidgad förståelse av litteracitet bland de yngsta barnen och kan även visa att det är något barnen själva har skapat inom ramen för förskolekulturen. I den studerade barngruppen kommer många fler uttryck och handlingar fram som har koppling till skrivet material än vi vanligen förknippar med de yngsta barnen. Framför allt har barnens kommunikation med varandra bidragit till detta. Jag läser och jag berättar en saga är exempel på hur barnen talar om sin litteracitet och som transkription, analys och tolkning kunnat lyfta fram.

Sidan publicerades 2008-12-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2013-02-14 15:22 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen. Det menar skolledaren Edward Jensinger, som tillsammans med forskaren Marie Sjöholm skrivit en bok om digitalisering.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Stressen har minskat och tryggheten ökat. Finningeskolan i Strängnäs har hittat nycklarna till en bättre arbetsmiljö sedan besöket från ett forskarteam.