Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Fakta
Disputation

2009-01-09

Titel (sv)

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Författare

Elisabeth Björklund

Handledare

Eva Johansson, Ingrid Pramling Samuelsson, Göteborg. Lokal handledare Lars Brink, Högskolan i Gävle

Opponent

Professor Caroline Liberg, Uppsala universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelandet
Läs Skolportens intervju med Elisabeth Björklund

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen bygger på en etnografisk studie genomförd i en grupp enspråkiga barn i åldrarna ett och ett halvt till tre år i en förskola. Syftet har varit att vinna kunskap om hur de yngsta barnen erövrar och uttrycker litteracitet. Begreppet litteracitet som har sitt ursprung i engelskans literacy har under senare år fått en vidare innebörd och innefattar skrift i någon form och bilder. Relaterat till de yngsta barnen blir då berättande, med och utan bilder, ritande, sjungande och kommunikation delar av detta utvidgade begrepp.

Ett antagande var att barn är aktiva och kompetenta i sitt sökande efter mening när de använder texter, tecken och bilder. Studiens forskningsfrågor har riktats mot barnens deltagande i litteracitetshändelser och deras handlingar i litteracitetspraktiken. En fråga har varit att undersöka om barns litteracitet kan ha någon påverkan på förskolan som social och kulturell plats. En annan central fråga var om barn själva bidrar till litteracitetspraktiken genom interaktion med andra barn i gruppen.

Studiens teoretiska ram knyter an till det sociokulturella perspektivet som betonar samspel och kommunikation i sociala sammanhang. Det empiriska materialet består av videoobservationer och fokus har varit barnens handlingar med litteracitet där berättande och återberättande, sång samt verbal och icke-verbal kommunikation ingår. Dessa olika litteracitetsformer kan därigenom relateras till läsande och skriftspråk. I barnens litteracitetshändelser och litteracitetspraktik har förskolans specifika kontext varit av särskilt intresse. Allt insamlat material har transkriberats och utgör det material som sedan analyserats och tolkats. En vägledande princip för transkriptionen var att ge en så nära bild som möjligt av barnens språkliga uttryck liksom deras handlingar och som kan kopplas till det vida området litteracitet och en andra princip var att beskriva och analysera om dessa kunde relateras till förskolans kontext.

Det analyserade materialet visar hur barnen deltar och interagerar med varandra medan de är engagerade i litteracitet och det avtäcker även innehållet i barnens kommunikation. Två olika slags litteracitet framträder; berättandets praktiker och läsandets och skrivandets praktiker. En djupare analys visar att barnen bygger dels en berättarkunskap och de skapar även ett eget litteracitetsmanifest. Barnen understryker vad de gör genom verbala uttryck där de definierar sig själva som läsare och skrivare.

Resultatet ger ett bidrag till ny kunskap och vidgad förståelse av litteracitet bland de yngsta barnen och kan även visa att det är något barnen själva har skapat inom ramen för förskolekulturen. I den studerade barngruppen kommer många fler uttryck och handlingar fram som har koppling till skrivet material än vi vanligen förknippar med de yngsta barnen. Framför allt har barnens kommunikation med varandra bidragit till detta. Jag läser och jag berättar en saga är exempel på hur barnen talar om sin litteracitet och som transkription, analys och tolkning kunnat lyfta fram.

Sidan publicerades 2008-12-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2013-02-14 15:22 av


Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.