Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Fakta
Disputation

2009-01-09

Titel (sv)

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Författare

Elisabeth Björklund

Handledare

Eva Johansson, Ingrid Pramling Samuelsson, Göteborg. Lokal handledare Lars Brink, Högskolan i Gävle

Opponent

Professor Caroline Liberg, Uppsala universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelandet
Läs Skolportens intervju med Elisabeth Björklund

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen bygger på en etnografisk studie genomförd i en grupp enspråkiga barn i åldrarna ett och ett halvt till tre år i en förskola. Syftet har varit att vinna kunskap om hur de yngsta barnen erövrar och uttrycker litteracitet. Begreppet litteracitet som har sitt ursprung i engelskans literacy har under senare år fått en vidare innebörd och innefattar skrift i någon form och bilder. Relaterat till de yngsta barnen blir då berättande, med och utan bilder, ritande, sjungande och kommunikation delar av detta utvidgade begrepp.

Ett antagande var att barn är aktiva och kompetenta i sitt sökande efter mening när de använder texter, tecken och bilder. Studiens forskningsfrågor har riktats mot barnens deltagande i litteracitetshändelser och deras handlingar i litteracitetspraktiken. En fråga har varit att undersöka om barns litteracitet kan ha någon påverkan på förskolan som social och kulturell plats. En annan central fråga var om barn själva bidrar till litteracitetspraktiken genom interaktion med andra barn i gruppen.

Studiens teoretiska ram knyter an till det sociokulturella perspektivet som betonar samspel och kommunikation i sociala sammanhang. Det empiriska materialet består av videoobservationer och fokus har varit barnens handlingar med litteracitet där berättande och återberättande, sång samt verbal och icke-verbal kommunikation ingår. Dessa olika litteracitetsformer kan därigenom relateras till läsande och skriftspråk. I barnens litteracitetshändelser och litteracitetspraktik har förskolans specifika kontext varit av särskilt intresse. Allt insamlat material har transkriberats och utgör det material som sedan analyserats och tolkats. En vägledande princip för transkriptionen var att ge en så nära bild som möjligt av barnens språkliga uttryck liksom deras handlingar och som kan kopplas till det vida området litteracitet och en andra princip var att beskriva och analysera om dessa kunde relateras till förskolans kontext.

Det analyserade materialet visar hur barnen deltar och interagerar med varandra medan de är engagerade i litteracitet och det avtäcker även innehållet i barnens kommunikation. Två olika slags litteracitet framträder; berättandets praktiker och läsandets och skrivandets praktiker. En djupare analys visar att barnen bygger dels en berättarkunskap och de skapar även ett eget litteracitetsmanifest. Barnen understryker vad de gör genom verbala uttryck där de definierar sig själva som läsare och skrivare.

Resultatet ger ett bidrag till ny kunskap och vidgad förståelse av litteracitet bland de yngsta barnen och kan även visa att det är något barnen själva har skapat inom ramen för förskolekulturen. I den studerade barngruppen kommer många fler uttryck och handlingar fram som har koppling till skrivet material än vi vanligen förknippar med de yngsta barnen. Framför allt har barnens kommunikation med varandra bidragit till detta. Jag läser och jag berättar en saga är exempel på hur barnen talar om sin litteracitet och som transkription, analys och tolkning kunnat lyfta fram.

Sidan publicerades 2008-12-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2013-02-14 15:22 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.