Att få syn på avgörande skillnader. Lärares kunskap om lärandeobjektet

Pernilla Mårtenssons avhandling handlar om den kunskap om lärande och undervisning i matematik som studiens lärare utvecklar då de deltar i learning studies och utforskar sin praktik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv.

Fakta
Disputation

2015-05-08

Titel (sv)

Att få syn på avgörande skillnader. Lärares kunskap om lärandeobjektet

Titel (eng)

Learning to see distinctions. Teachers’ gaining knowledge of the object of learning

Författare

Pernilla Mårtensson

Handledare

Ulla Runesson, Högskolan i Jönköping. Ference Marton, Göteborgs universitet

Opponent

Astrid Pettersson, Stockholms universitet

Institution

Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Matematikdidaktik

Lärosäte

Högskolan i Jönköping

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Pernilla Mårtensson här

Svenskt abstrakt:

Lärare som undervisar i matematik förväntas kunna mer avancerad matematik än vad de undervisar om. Men formell matematikkunskap anses inte vara tillräckligt för att lärare ska kunna undervisa så att ämnesinnehållet blir begripligt för eleverna, de behöver även pedagogical content knowledge (PCK). Begreppet belyser en speciell form av ämneskunskap för undervisning och skiljer sig från den matematikkunskap som används av andra välutbildade vuxna. Det har föreslagits att olika arrangemang av kollegialt och praktikbaserat lärande kan utveckla lärares PCK. Ett exempel på ett sådant arrangemang är learning study. Den här avhandlingen handlar om den kunskap om lärande och undervisning i matematik som studiens lärare utvecklar då de deltar i learning studies och utforskar sin praktik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Det yttersta syftet med en learning study är att utveckla elevernas lärande om specifika lärandeobjekt, genom att undersöka vad som kan vara kritiskt för elevernas lärande. I ett samarbetsprojekt med fyra högstadielärare genomfördes två learning studies i matematik, under ett år. Lärargruppen undersökte vad eleverna behöver lära för att de ska förstå i) varför en kvot kan vara större än talet i täljaren och ii) olika representationer av konstanterna k och m i räta linjens ekvation.

Under learning study-arrangemangets olika steg samlades studiens empiri in och denna består av filmade lektioner, inspelade möten där lärargruppen planerade och analyserade undervisning och elevers lärande, skriftliga elevtest samt elevintervjuer. Studien har en variationsteoretisk utgångspunkt, vilket innebär att lärande förklaras ske när en person ser något på ett nytt och mer kvalitativt sätt, genom att personen urskiljer aspekter som han/hon inte tidigare har urskilt. Studien visar de två lärandeobjektens kritiska aspekter samt hur de kritiska aspekterna gradvis förändrades och specificerades. Förändringen var ett resultat av att lärargruppen fick syn på avgörande detaljer om på vilket sätt eleverna förstod ämnesinnehållet samt hur skilda sätt att förstå kunde användas i undervisningen för att utveckla elevernas lärande. Därav titeln att få syn på avgörande skillnader. Denna form av utvecklad kunskap om lärandeobjektet kan ses som ett bidrag om PCK och vad det kan vara.

Läs Pernilla Mårtenssons avhandling ”Att få syn på avgörande skillnader. Lärares kunskap om lärandeobjektet” på Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation som pdf här:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:805788/FULLTEXT01.pdf

Sidan publicerades 2015-04-29 15:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-15 15:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så bildas skolans matematikutbildning

Anette Jahnke har undersökt den praktiska och tysta kunskap som utvecklas av alla som arbetar med matematikutbildning, för att få en djupare förståelse för hur matematikutbildningen bildas.

Att utbilda mattelärare

Det övergripande syftet med avhandlingen är att utreda hur kurser i lärarutbildningen kan förbättra studenternas matematikdidaktiska kunskaper.  – Den bygger på genomförandet av en learning study på lärarutbildningen, säger Jorryt van Bommel.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education

Syftet med Tova Stenlunds avhandling "As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education" är främst att undersöka validiteten i bedömning av reell kompetens inom högre utbildning.

Ansvarsförhållanden vid skolutveckling

Anette Oxenswärdh vill med sin avhandling "Ansvarsförhållanden vid skolutveckling" skapa kunskap om hur aktiva skolutvecklingsåtgärder kan bidra till tydliggörande av skolans ansvarsförhållanden i relationen mellan uppdragsgivaren och uppdragstagaren.

Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Eva Petterssons avhandling "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor" belyser, som titeln avslöjar, studiesituationen för de elever som har särskilda matematiska förmågor.

Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus

I Kristina Anderssons avhandling "Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus" står lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet i fokus.

Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Syftet med Lotta Brantefors avhandling "Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning" är att klargöra olika föreställningar om kulturella relationer i skola och utbildning, samt potentiella konsekvenser av dessa för barn och ungdomars fostran till att kunna delta som likar i sociala och offentliga livet.

Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan

Syftet med Per Germundssons avhandling "Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan" är att öka kunskapen om mötet mellan socialarbetare och lärare och barn i riskzonen.

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Making Sense of Negative Numbers

Utgångspunkten för denna avhandling är intresset för hur elever lär sig och förstår matematik, i det specifika fallet inom området negativa tal. Författaren heter Cecilia Kilhamn, avhandlingen: "Making Sense of Negative Numbers".

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Ylva Jannok-Nutti vill med sin avhandling "Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola" utifrån lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildning i matematik så att ett samiskt perspektiv blir utgångspunkt för utbildningen.

Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv

I avhandlingen "Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv" har Igor Potapenko studerat relationen mellan historiemedvetande och identitet hos skolungdomar i Estland.

New Spaces for Language Learning. A study of student interaction in media production in English

Bakgrunden till Sylvi Vigmos avhandling "Nya rum för språklärande " är förändrade villkor för språklärande med digitala medier i skolsammanhang. Studien utgår från gymnasieelevers samproduktion av en kortfilm på engelska.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Lika värde nr 4, 2018

Utvecklingsarbete kan genomföras på många olika sätt. Det kan vara stora projekt för en hel verksamhet och det kan vara små förändringar i det vardagliga arbetet. I årets sista nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om utvecklingsarbeten som utgått från sin verksamhet och som haft barn, elever eller vuxenstuderande i fokus. (pdf)

Fler elever stannar hemma, vad kan du göra?

Frågorna till myndigheten gällande lång och olovlig frånvaro ökar. Om du vill hjälpa en elev som riskerar problematisk frånvaro finns det några framgångsfaktorer: var uppmärksam på ströfrånvaro, satsa på tidiga insatser, ha tät kontakt med vårdnadshavare och skapa en systematik i skolans frånvarorutiner.

Avhandling: Fria skolvalet förstärker ojämlikhet

De som bor på landsbygden, går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller tillhör olika minoriteter kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. Den slutsatsen kommer Anna-Maria Fjellman fram till i sin avhandling.

”Skolan har tappat fokus på det sociala klimatet”

Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, arbetar med att utveckla ett verktyg för att kartlägga hur eleverna mår i klassrummet.