Att få syn på avgörande skillnader. Lärares kunskap om lärandeobjektet

Pernilla Mårtenssons avhandling handlar om den kunskap om lärande och undervisning i matematik som studiens lärare utvecklar då de deltar i learning studies och utforskar sin praktik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv.

Fakta
Disputation

2015-05-08

Titel (sv)

Att få syn på avgörande skillnader. Lärares kunskap om lärandeobjektet

Titel (eng)

Learning to see distinctions. Teachers’ gaining knowledge of the object of learning

Författare

Pernilla Mårtensson

Handledare

Ulla Runesson, Högskolan i Jönköping. Ference Marton, Göteborgs universitet

Opponent

Astrid Pettersson, Stockholms universitet

Institution

Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Matematikdidaktik

Lärosäte

Högskolan i Jönköping

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Pernilla Mårtensson här

Svenskt abstrakt:

Lärare som undervisar i matematik förväntas kunna mer avancerad matematik än vad de undervisar om. Men formell matematikkunskap anses inte vara tillräckligt för att lärare ska kunna undervisa så att ämnesinnehållet blir begripligt för eleverna, de behöver även pedagogical content knowledge (PCK). Begreppet belyser en speciell form av ämneskunskap för undervisning och skiljer sig från den matematikkunskap som används av andra välutbildade vuxna. Det har föreslagits att olika arrangemang av kollegialt och praktikbaserat lärande kan utveckla lärares PCK. Ett exempel på ett sådant arrangemang är learning study. Den här avhandlingen handlar om den kunskap om lärande och undervisning i matematik som studiens lärare utvecklar då de deltar i learning studies och utforskar sin praktik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Det yttersta syftet med en learning study är att utveckla elevernas lärande om specifika lärandeobjekt, genom att undersöka vad som kan vara kritiskt för elevernas lärande. I ett samarbetsprojekt med fyra högstadielärare genomfördes två learning studies i matematik, under ett år. Lärargruppen undersökte vad eleverna behöver lära för att de ska förstå i) varför en kvot kan vara större än talet i täljaren och ii) olika representationer av konstanterna k och m i räta linjens ekvation.

Under learning study-arrangemangets olika steg samlades studiens empiri in och denna består av filmade lektioner, inspelade möten där lärargruppen planerade och analyserade undervisning och elevers lärande, skriftliga elevtest samt elevintervjuer. Studien har en variationsteoretisk utgångspunkt, vilket innebär att lärande förklaras ske när en person ser något på ett nytt och mer kvalitativt sätt, genom att personen urskiljer aspekter som han/hon inte tidigare har urskilt. Studien visar de två lärandeobjektens kritiska aspekter samt hur de kritiska aspekterna gradvis förändrades och specificerades. Förändringen var ett resultat av att lärargruppen fick syn på avgörande detaljer om på vilket sätt eleverna förstod ämnesinnehållet samt hur skilda sätt att förstå kunde användas i undervisningen för att utveckla elevernas lärande. Därav titeln att få syn på avgörande skillnader. Denna form av utvecklad kunskap om lärandeobjektet kan ses som ett bidrag om PCK och vad det kan vara.

Läs Pernilla Mårtenssons avhandling ”Att få syn på avgörande skillnader. Lärares kunskap om lärandeobjektet” på Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation som pdf här:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:805788/FULLTEXT01.pdf

Sidan publicerades 2015-04-29 15:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-15 15:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så bildas skolans matematikutbildning

Anette Jahnke har undersökt den praktiska och tysta kunskap som utvecklas av alla som arbetar med matematikutbildning, för att få en djupare förståelse för hur matematikutbildningen bildas.

Att utbilda mattelärare

Det övergripande syftet med avhandlingen är att utreda hur kurser i lärarutbildningen kan förbättra studenternas matematikdidaktiska kunskaper.  – Den bygger på genomförandet av en learning study på lärarutbildningen, säger Jorryt van Bommel.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders

Syftet med Erik Lindbergs avhandling "Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools" är att undersöka effekterna av Management by Objectives (MBO) inom svensk gymnasieutbildning.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Lost in transition? A study of newly graduated teachers’ experiences during the initial period of employment

Det övergripande syftet med Daniel Hultells avhandling "Lost in transition? A study of newly graduated teachers' experiences during the" var att studera lärares övergång från utbildning in i arbetslivet med fokus på deras upplevelser av utbrändhet och arbetsengagemang.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education

Syftet med Tova Stenlunds avhandling "As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education" är främst att undersöka validiteten i bedömning av reell kompetens inom högre utbildning.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Eva Petterssons avhandling "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor" belyser, som titeln avslöjar, studiesituationen för de elever som har särskilda matematiska förmågor.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus

I Kristina Anderssons avhandling "Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus" står lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet i fokus.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?