Att få syn på avgörande skillnader. Lärares kunskap om lärandeobjektet

Pernilla Mårtenssons avhandling handlar om den kunskap om lärande och undervisning i matematik som studiens lärare utvecklar då de deltar i learning studies och utforskar sin praktik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv.

Fakta
Disputation

2015-05-08

Titel (sv)

Att få syn på avgörande skillnader. Lärares kunskap om lärandeobjektet

Titel (eng)

Learning to see distinctions. Teachers’ gaining knowledge of the object of learning

Författare

Pernilla Mårtensson

Handledare

Ulla Runesson, Högskolan i Jönköping. Ference Marton, Göteborgs universitet

Opponent

Astrid Pettersson, Stockholms universitet

Institution

Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Matematikdidaktik

Lärosäte

Högskolan i Jönköping

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Pernilla Mårtensson här

Svenskt abstrakt:

Lärare som undervisar i matematik förväntas kunna mer avancerad matematik än vad de undervisar om. Men formell matematikkunskap anses inte vara tillräckligt för att lärare ska kunna undervisa så att ämnesinnehållet blir begripligt för eleverna, de behöver även pedagogical content knowledge (PCK). Begreppet belyser en speciell form av ämneskunskap för undervisning och skiljer sig från den matematikkunskap som används av andra välutbildade vuxna. Det har föreslagits att olika arrangemang av kollegialt och praktikbaserat lärande kan utveckla lärares PCK. Ett exempel på ett sådant arrangemang är learning study. Den här avhandlingen handlar om den kunskap om lärande och undervisning i matematik som studiens lärare utvecklar då de deltar i learning studies och utforskar sin praktik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Det yttersta syftet med en learning study är att utveckla elevernas lärande om specifika lärandeobjekt, genom att undersöka vad som kan vara kritiskt för elevernas lärande. I ett samarbetsprojekt med fyra högstadielärare genomfördes två learning studies i matematik, under ett år. Lärargruppen undersökte vad eleverna behöver lära för att de ska förstå i) varför en kvot kan vara större än talet i täljaren och ii) olika representationer av konstanterna k och m i räta linjens ekvation.

Under learning study-arrangemangets olika steg samlades studiens empiri in och denna består av filmade lektioner, inspelade möten där lärargruppen planerade och analyserade undervisning och elevers lärande, skriftliga elevtest samt elevintervjuer. Studien har en variationsteoretisk utgångspunkt, vilket innebär att lärande förklaras ske när en person ser något på ett nytt och mer kvalitativt sätt, genom att personen urskiljer aspekter som han/hon inte tidigare har urskilt. Studien visar de två lärandeobjektens kritiska aspekter samt hur de kritiska aspekterna gradvis förändrades och specificerades. Förändringen var ett resultat av att lärargruppen fick syn på avgörande detaljer om på vilket sätt eleverna förstod ämnesinnehållet samt hur skilda sätt att förstå kunde användas i undervisningen för att utveckla elevernas lärande. Därav titeln att få syn på avgörande skillnader. Denna form av utvecklad kunskap om lärandeobjektet kan ses som ett bidrag om PCK och vad det kan vara.

Läs Pernilla Mårtenssons avhandling ”Att få syn på avgörande skillnader. Lärares kunskap om lärandeobjektet” på Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation som pdf här:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:805788/FULLTEXT01.pdf

Sidan publicerades 2015-04-29 15:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-15 15:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så bildas skolans matematikutbildning

Anette Jahnke har undersökt den praktiska och tysta kunskap som utvecklas av alla som arbetar med matematikutbildning, för att få en djupare förståelse för hur matematikutbildningen bildas.

Att utbilda mattelärare

Det övergripande syftet med avhandlingen är att utreda hur kurser i lärarutbildningen kan förbättra studenternas matematikdidaktiska kunskaper.  – Den bygger på genomförandet av en learning study på lärarutbildningen, säger Jorryt van Bommel.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Lost in transition? A study of newly graduated teachers’ experiences during the initial period of employment

Det övergripande syftet med Daniel Hultells avhandling "Lost in transition? A study of newly graduated teachers' experiences during the" var att studera lärares övergång från utbildning in i arbetslivet med fokus på deras upplevelser av utbrändhet och arbetsengagemang.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus

I Kristina Anderssons avhandling "Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus" står lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet i fokus.

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Ylva Jannok-Nutti vill med sin avhandling "Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola" utifrån lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildning i matematik så att ett samiskt perspektiv blir utgångspunkt för utbildningen.

Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna

Anna Palmer vill i sin avhandling "Att bli matematisk" förstå processerna då matematisk och könsrelaterad subjektivitet konstitueras, omkonstitueras och upprätthålls i olika situationer under utbildningen till lärare för de yngre åldrarna.

Teacher Educators’ Conceptions of Mathematics Teacher Education: Thoughts among Teacher Educators in Tanzania.

Andrew Bindes avhandling"Teacher Educators' Conceptions of Mathematics Teacher Education" handlar om utbildningen av matematiklärare i Tanzania. Hans forskning visar att fokus har flyttats till undervisningsmetoder på bekostnad av det matematiska innehållet.

What is taught and what is learned. Professional insights gained and shared by teachers of mathematics

Angelika Kullberg har i sin avhandling "What is taught and what is learned" undersökt hur kritiska aspekter identifierade av lärare i learning studies, används i undervisning av andra lärare och betydelsen av dessa för elevers lärande i matematik.

Lärare med utländsk bakgrund : sju yrkeslivsberättelser om möten med nya skolsammanhang

Det övergripande syftet med Monica Sandlunds avhandling "Lärare med utländsk bakgrund: sju yrkeslivsberättelser om möten med nya skolsammanhang" är att öka kunskapen om lärare med utländsk bakgrund och deras möten med den svenska skolan genom deras berättelser

Att spåra tecken på lärande. Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid

Maria Leijons studie "Att spåra tecken på lärande. Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid" handlar om mediereception som pedagogisk form och meningsskapande över tid.

Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder.

Det övergripande syftet medLena Jönssons avhandling "Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder." är att visa hur elever i sina bilder berättar om hur det är att vara elev i skolan idag, och att visa reflektioner och samtal som bilderna ger upphov till hos lärare och lärarstudenter.

Teachers’ Relational Practices and Professionality

Anneli Frelins avhandling "Teachers' Relational Practices and Professionality" försöker fördjupa vår förståelse av lärares arbete och professionalitet genom att utforska en mycket underskattad och outforskad dimension i lärarens praxis och professionalitet: relationsarbetet, som berör att skapa och upprätthålla så kallade undervisningsrelationer till och bland eleverna.

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser