Att få syn på avgörande skillnader. Lärares kunskap om lärandeobjektet

Pernilla Mårtenssons avhandling handlar om den kunskap om lärande och undervisning i matematik som studiens lärare utvecklar då de deltar i learning studies och utforskar sin praktik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv.

Fakta
Disputation

2015-05-08

Titel (sv)

Att få syn på avgörande skillnader. Lärares kunskap om lärandeobjektet

Titel (eng)

Learning to see distinctions. Teachers’ gaining knowledge of the object of learning

Författare

Pernilla Mårtensson

Handledare

Ulla Runesson, Högskolan i Jönköping. Ference Marton, Göteborgs universitet

Opponent

Astrid Pettersson, Stockholms universitet

Institution

Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Matematikdidaktik

Lärosäte

Högskolan i Jönköping

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Pernilla Mårtensson här

Svenskt abstrakt:

Lärare som undervisar i matematik förväntas kunna mer avancerad matematik än vad de undervisar om. Men formell matematikkunskap anses inte vara tillräckligt för att lärare ska kunna undervisa så att ämnesinnehållet blir begripligt för eleverna, de behöver även pedagogical content knowledge (PCK). Begreppet belyser en speciell form av ämneskunskap för undervisning och skiljer sig från den matematikkunskap som används av andra välutbildade vuxna. Det har föreslagits att olika arrangemang av kollegialt och praktikbaserat lärande kan utveckla lärares PCK. Ett exempel på ett sådant arrangemang är learning study. Den här avhandlingen handlar om den kunskap om lärande och undervisning i matematik som studiens lärare utvecklar då de deltar i learning studies och utforskar sin praktik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Det yttersta syftet med en learning study är att utveckla elevernas lärande om specifika lärandeobjekt, genom att undersöka vad som kan vara kritiskt för elevernas lärande. I ett samarbetsprojekt med fyra högstadielärare genomfördes två learning studies i matematik, under ett år. Lärargruppen undersökte vad eleverna behöver lära för att de ska förstå i) varför en kvot kan vara större än talet i täljaren och ii) olika representationer av konstanterna k och m i räta linjens ekvation.

Under learning study-arrangemangets olika steg samlades studiens empiri in och denna består av filmade lektioner, inspelade möten där lärargruppen planerade och analyserade undervisning och elevers lärande, skriftliga elevtest samt elevintervjuer. Studien har en variationsteoretisk utgångspunkt, vilket innebär att lärande förklaras ske när en person ser något på ett nytt och mer kvalitativt sätt, genom att personen urskiljer aspekter som han/hon inte tidigare har urskilt. Studien visar de två lärandeobjektens kritiska aspekter samt hur de kritiska aspekterna gradvis förändrades och specificerades. Förändringen var ett resultat av att lärargruppen fick syn på avgörande detaljer om på vilket sätt eleverna förstod ämnesinnehållet samt hur skilda sätt att förstå kunde användas i undervisningen för att utveckla elevernas lärande. Därav titeln att få syn på avgörande skillnader. Denna form av utvecklad kunskap om lärandeobjektet kan ses som ett bidrag om PCK och vad det kan vara.

Läs Pernilla Mårtenssons avhandling ”Att få syn på avgörande skillnader. Lärares kunskap om lärandeobjektet” på Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation som pdf här:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:805788/FULLTEXT01.pdf

Sidan publicerades 2015-04-29 15:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-15 15:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så bildas skolans matematikutbildning

Anette Jahnke har undersökt den praktiska och tysta kunskap som utvecklas av alla som arbetar med matematikutbildning, för att få en djupare förståelse för hur matematikutbildningen bildas.

Att utbilda mattelärare

Det övergripande syftet med avhandlingen är att utreda hur kurser i lärarutbildningen kan förbättra studenternas matematikdidaktiska kunskaper.  – Den bygger på genomförandet av en learning study på lärarutbildningen, säger Jorryt van Bommel.

Psykiatriseringen av skolkaren: BUP och det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan

Hans Ek har i sin avhandling undersökt och kritiskt granskat det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan.

Att lära av det förflutna: Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia

Karin Sandberg har utforskat hur yngre elever uppfattar den historiekultur de möter i undervisningen i skolämnet historia.

Stuck on repeat: Adolescent stress and the role of repetitive negative thinking and cognitive avoidance

Skolprestationer är huvudorsaken till att unga i årskurs sju till nio känner sig stressade. Men det är oftast den sociala stressen som leder till utveckling av psykisk ohälsa, visar ny avhandling av psykologen Malin Anniko.

Formandet av den entreprenöriella läraren: Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi

Vilka effekter har entreprenöriellt lärande på lärares sätt att vara och agera? Det är en av frågorna som Carina Holmgren utforskar i sin avhandling.

Matematiserande i förskolan: Geometri i multimodal interaktion

Genom att utforska matematiserande som något barn och pedagoger åstadkommer i interaktion i vardagliga aktiviteter vill Gabriella Gejard fördjupa kunskapen om matematiserande i förskolan.

Shaped for beauty: Vocational and gendered subjectivities in private education for the beauty industry

Eleonor Bredlövs avhandling handlar om hur yrkesmässiga och könade subjekt produceras i skönhetsbranschens yrkesutbildningar.

Koka sjuda steka. Ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan

Hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan handlar mer om att baka söta bakverk och mindre fokus på att lära ut matlagning. Det visar Albina Granberg i sin avhandling.

Att (ut)bilda ett folk: Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866-2016

Läroböcker berättar utifrån ordval, val av händelser och personer även om vilka som ingår i en nationell gemenskap och vilka som utesluts från den. Det visar Lina Spjut i sin avhandling.

Cognitive and neural mechanisms of inflectional morphology processing : Studies of native speakers and second language learners of Swedish

Andrea Schremm har forskat om de hjärnaktiviteter som används vid språkbearbetning och lärandet av svenska som andraspråk.

Mental health and physical activity in adolescence

Annette Løvheim Kleppang har utforskat sambandet mellan hur ofta ungdomar är fysiskt aktiva och hur väl de mår psykiskt.

Regnbågsungar: Familj, utbildning, fritid

Vilka erfarenheter har barn som växer upp i regnbågsfamiljer av familj, utbildning, fritid och vänskap? Per Nordén vill med sin avhandling fördjupa bilden av barn som växt upp med en eller flera homosexuella, bisexuella eller transföräldrar.

On the Effects of Sensory Noise in ADHD

Daniel Eckernäs har forskat om sensoriskt brus och akustiskt vitt brus kan ha potentiella positiva kognitiva effekter hos barn med ADHD.

Sibling Configuration and Adulthood Outcomes: The Case of Two-Child Families

Fortfarande väljer relativt få kvinnor traditionellt mansdominerade utbildningar. Roujman Shahbazian visar att storasystrar är viktiga för att få kvinnor att välja tekniska utbildningar.

Constructions of Language Competence: Sociolinguistic Perspectives on Assessing Second Language Interactions in Basic Adult Education

Hur påverkar sfi-deltagarnas kommunikativa erfarenheter deras syn på språklig kompetens? Det är en av frågorna som Maria Rydell utforskar i sin avhandling.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats