Att förvärva yrkesläraridentitet. En fenomenografisk yrkespedagogisk studie av praktikhandledningens inflytande på yrkeslärarstuderandes identitetsutveckling.

Hur betraktar blivande yrkeslärare handledningens betydelse för den egna professionella utvecklingen?Det är en av de övergripande frågor som Eivor Romar utforskar i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2017-12-11

Titel (sv)

Att förvärva yrkesläraridentitet. En fenomenografisk yrkespedagogisk studie av praktikhandledningens inflytande på yrkeslärarstuderandes identitetsutveckling.

Författare

Eivor Romar

Handledare

Docent Arvid Treekrem, Åbo Akademi

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Eivor Romar

Svenskt abstrakt:

Läraridentiteten är ett centralt element i lärares utveckling och förknippas med termer som ämnesmässig kunskap eller pedagogisk och didaktisk expertis. Yrkeslärarens roll kan ses som mångfacetterad, eftersom yrkesläraren representerar yrket för sina elever och själva yrkeskunnandet innehåller en komplexitet som läraren ska kunna förmedla. Yrkeskunskapen är ofta ”tyst kunskap” och beroende av sitt sammanhang samt av villkor och behov i yrkeslivet. Yrkeslärare behöver därför ha både en identitet som lärare och en identitet i samband med yrket i vilket han eller hon undervisar.

Yrkeslärarstuderande i Finland inleder sina pedagogiska studier med många år av ämnesstudier och arbete bakom sig. Detta kan ge en stark yrkesidentitet rotad i branschen som sedan ska kopplas till en pedagogisk identitet. Syftet med studien är att undersöka hur den pedagogiska identitetsutvecklingen kan stödas hos blivande yrkeslärare, i första hand sedd genom vilken betydelse praktikperioden och handledningen som ingår har i processen.

Den övergripande forskningsfrågan lyder: Hur betraktar blivande yrkeslärare handledningens betydelse för den egna professionella utvecklingen? Hur upplevs yrkesidentitetsförankringen inför och efter genomförda praktikperioder? Studien belyser dessa frågor med en fenomenografisk metodansats baserat på Marton och Booth (2000). Fenomenografin ses som en forskningsspecialisering om lärande och förståelse i pedagogisk miljö, där forskningens objekt är variationen i sätt att erfara fenomen. Studiens teoretiska bakgrund finns förankrad i socialkonstruktivismen samt i begrepp som rör praxisteori, handledning och reflektion med fokus på studerandes pedagogiska identitetsutveckling. Den empiriska undersökningen är fördelad på två semistrukturerade intervjuer, före och efter praktiken, med 21 respondenter i den första och 17 i den andra intervjuomgången.

Resultaten tyder på att en förändring i studerandes uppfattningar kan spåras efter genomgången praktik med handledning och att de riktar sig mot en mera lärarbaserad identitet. Handledarens personlighet och yrkeskunskap ses som värdefulla, speciellt i de inledande stadierna av praktiken. Reflektion med handledning upplevs ha central betydelse för att kunna utveckla lärarrollen och den egna undervisningen. Insikt i didaktikens betydelse i undervisningen ökar genom undervisningsobservation och handledd diskussion och bekräftelse under handledningens gång befrämjar självförtroendet.

Sidan publicerades 2017-11-29 09:44 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-02-26 10:24 av Susanne Sawander


Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Promoting integration through child care: Lessons from Norway

Försök med avgiftsfri förskola i Oslo i områden med stor andel barn med utländsk bakgrund förbättrade barnens läsfärdighet och kunskaper i matematik. För flickor förbättrades även språkfärdigheterna. Det visar forskning som presenteras i en ny SNS-rapport. Resultaten pekar mot att förskolan har betydelse för social rörlighet bland barn med utländsk bakgrund, särskilt flickor. (pdf)

Hälsofrämjande projekt i förorten minskade inte ungas stillasittande

Medan det hälsobefrämjande projektet i Göteborgsförorten Angered pågick visade resultaten att ungdomarna var ungefär lika fysiskt aktiva som ungdomar från andra områden i Sverige, med högre socioekonomisk status. Men forskningen visar att det är svårt att få till en bestående förändring. Trots goda erfarenheter visade det sig att interventionen inte hade någon positiv effekt efter två år.

Tidskriften SO-didaktik nummer 5 2018

Nu finns det femte numret av SO-didaktik fritt tillgängligt på webben. SO-didaktik är en tidskrift om undervisning i geografi, historia, religion och samhällskunskap och vänder sig till lärare som undervisar i grundskolan och gymnasiet. Det femte numrets tema är undervisning och lärande utanför skolan samt materialitet.