Att främja yngre elevers algebraiska tänkande – med lärandeverksamhet som redskap

Sanna Wettergren har forskat om hur matematikundervisningen kan utformas för att främja låg- och mellanstadieelevers möjligheter att tidigt utveckla algebraiskt tänkande.

Fakta
Disputation

2022-06-08

Titel (sv)

Att främja yngre elevers algebraiska tänkande – med lärandeverksamhet som redskap

Författare

Sanna Wettergren

Opponent

Docent Kajsa Bråting, Uppsala universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Sanna Wettergren

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen handlar om en skolmatematisk verksamhet där ett centralt mål är att utveckla elevers matematiska tänkande, närmare bestämt deras algebraiska tänkande. Avhandlingen adresserar matematikundervisning relaterad till klassrumsdiskussioner och uppgifter, i form av till exempel algebraiska problem, som ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att argumentera och resonera algebraiskt.

Under de senaste decennierna har flera matematikdidaktiska forskare argumenterat för att också de yngsta eleverna ska ges möjlighet att utveckla algebraiskt tänkande. Hur undervisningen kan kvalificeras för att stödja elevers algebraiska tänkande kan således ses som en central del i utvecklingen av matematikundervisningen. Vidare har kommunikativa och problemlösande inslag fått en mer betydande roll i matematikundervisningen.

Avhandlingsarbetet är inspirerat av det som inom forskningsfältet tidig algebra hänvisas till som El’konin-Davydov programmet eller Davydov-traditionen (Davydov, 2008). Programmet bygger på lärandeverksamhet och begreppen problemsituationer, lärandemodeller, motsättningar samt kollektiva reflektioner.

Det övergripande syftet med avhandlingen är att utforska och utveckla kunskap om hur matematikundervisningen, vad gäller uppgifter och arbetssätt, med hjälp av lärandeverksamhetsteoretiska principer kan utformas och iscensättas för att främja låg- och mellanstadieelevers möjligheter att tidigt utveckla algebraiskt tänkande.

Avhandlingen bygger på data från forskningslektioner och elevintervjuer i två undervisningsutvecklande forskningsprojekt som genomfördes i förskoleklass upp till årskurs 5. I forskningslektionerna utforskades hur icke-numeriska algebraiska uttryck kan introduceras med hjälp av medierande redskap, så kallade lärandemodeller, redan för yngre elever. I elevintervjuerna utforskades yngre elevers uppfattningar av eller sätt att uppleva det matematiska i algebraiska uttryck.

Resultaten presenteras i avhandlingens tre artiklar. I artikel 1 analyserades elevers resonemang när de utforskade algebraiska uttryck. Tre indikatorer för tidigt algebraiskt tänkande identifierades: 1) etablerande av likheter, 2) justering av olikheter till likheter och 3) generalisering av likheter. I artikel 2 identifierades tre sätt att erfara det matematiska i algebraiska uttryck: 1) något som kan och bör räknas ut, 2) något som beskriver en relation mellan komponenter, och 3) något som representerar en situation. Vidare identifierades tre kritiska aspekter som eleverna behöver ges möjlighet att urskilja för att kvalificera sina uppfattningar av det matematiska i algebraiska uttryck. Artikel 3 indikerar att lärandemodeller som fångar generella strukturer gör det möjligt för elever att föra reflekterande resonemang om algebraiska uttryck. Lärandemodellerna hade tre funktioner i de kollektiva diskussionerna. De bidrog till 1) materialisering av argument, 2) materialisering av problem och problemlösning och 3) materialisering av ett kollektivt ”minne”. Vidare indikerar resultatet i artikel 3 att gemensamma reflektioner på en kollektiv arbetsyta kan stödja yngre elevers förmåga att resonera om algebraiska uttryck.

Sammanfattningsvis utgörs avhandlingens resultat av indikationer på algebraiskt tänkande, yngre elevers uppfattningar av det matematiska i algebraiska uttryck och lärandemodellers funktioner för att driva och kvalificera kollektiva diskussioner.

Sidan publicerades 2022-06-13 14:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-07-08 13:08 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”