Att göra och erfara friluftsliv: En etnografisk studie om lärprocesser i gymnasieelevers friluftslivsundervisning

Vilken förförståelse av friluftsliv har eleverna och hur förbereder undervisningen dem för utövande av friluftsliv? Det är en av frågorna som Åsa Tugetam undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-12-18

Titel (sv)

Att göra och erfara friluftsliv: En etnografisk studie om lärprocesser i gymnasieelevers friluftslivsundervisning

Författare

Åsa Tugetam

Handledare

Docent Jesper Andréasson, Linnéuniversitetet Professor Stefan Lund, Stockholms universitet

Opponent

Docent Inger Eliasson, Umeå universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och lärande

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Åsa Tugetam

Abstract in English:

Studies on learning in school friluftsliv education have primarily focused on teachers’ and other adults’ perspectives. The overall purpose of this thesis is to investigate, from the student perspective, the learning processes that take shape in school programmes in friluftsliv education. The thesis looks at how students’ sensemaking in friluftsliv takes shape and how this occurs in interaction with other students and with teachers. The thesis applies a sociocultural perspective to learning, which centres on the students’ narratives about how they do friluftsliv learning. Learning and learning processes are placed in an analytical context that involves individual students’ view of themselves, their relationship to the group of which they are a part, and the place in which they find themselves. The study is based on an ethnographic approach in which data has been gathered by means of interviews, observations, videos taken with GoPro cameras, and logs that students have written. Two secondary school classes were followed over time in a friluft education programme that consisted of both theoretical and practical components and culminated with a week-long stay in the Scandinavian mountains. The students were also interviewed six months after their week of friluftsliv, with the intention of investigating how acquired knowledge had been transformed or applied in practice over time.

The study clearly shows three learning processes that were brought to light by the data collected: contextual, relational and identity-developing learning processes. Contextual learning is manifested when the students’ sensemaking of friluftsliv is placed in relation to regular classroom instruction and that they find themselves in what is for them an unfamiliar environment, from which they cannot “check out”. This learning process must be understood as a type of transaction or relationship between individual students and their environment. For the students, the contextual mobility – that is, the students’ movement between different contexts – and the place responsiveness they expressed – in the mountain environment, for example – were seen as significant for the creation of new experiences and insights into the practical aspects of previously acquired theoretical knowledge, not only in the subject of physical education and health but also in history, geography, etc. Relational learning concerns partly the students’ ways of looking at the relationships they have within the group and with teachers, and partly how it develops/changes and how different forms of knowledge capital can be used in the context of outdoor education. Identity-developing learning concerns how friluftsliv education leads students to develop new knowledge about their own mental and physical capacity, which leads them to view themselves, their role in their family and in society, in a partially new way. Regarding the implications for teaching and for students’ learning, the study stresses the importance of a processual perspective that focuses on students’ evolving sensemaking, rather than the short-term goals and objectives of individual blocks of instruction.

Sidan publicerades 2020-12-15 09:21 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-01-22 08:58 av Susanne Sawander


Relaterat

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Gymnasieelevers förhållande till naturen

Det är A och O i skolans undervisning att sträva efter att elever i olika åldrar börjar trivas i naturen, menar Pia Sjöblom som skrivit en avhandling om gymnasieelevers förhållande till naturen. "Undervisning för hållbar utveckling är en uppgift för alla lärare", säger hon.

Engelska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Missa inte möjligheten till ett eget språkbad, många föreläsningar är på engelska! Ta del av ämnen som bedömning av muntliga np, transspråkande som resurs för ordförrådsutveckling, hur du undervisar eleverna i konsten att ta anteckningar och hur motivera läsointresserade elever att läsa mer.

Svenska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

För dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.