Dela:

”Att göra sina uppgifter, vara tyst och lämna in i tid”. Om elevansvar i det högmoderna samhället

I dag talas det mycket om att eleverna börjar ta kontroll över sitt eget lärande och skolarbete, kravet på att ett ökat elevansvar är ett exempel på det, säger forskaren Åsa Söderström. Att eleven ska ta ansvar är en skyldighet som framgår av läroplanens demokratiska principer, men med skyldigheter kommer även rättigheter, till exempel att få utöva inflytande, men den kopplingen verkar saknas helt hos eleverna, visar Åsas avhandling.

Fakta
Disputation

2006-10-20

Titel (sv)

”Att göra sina uppgifter, vara tyst och lämna in i tid”. Om elevansvar i det högmoderna samhället

Titel (eng)

”To do school assignments, be quiet and hand in assignments on time”. A study on pupils´ responsibility in high modernity

Författare

Åsa Söderström

Handledare

Professor Solveig Hägglund och universitetslektor Hans-Åke Scherp

Opponent

Professor Elisabet Öhrn, Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås

Institution

Estetisk-filosofiska fakulteten

Lärosäte

Hej världen!

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Åsa Söderström

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera elevers och lärares syn på elevers ansvar för sitt skolarbete och hur denna relaterar till en mer övergripande skol- och samhällsideologi. Analysen är inspirerad av Giddens struktureringsteori och begreppen diskursiv medvetenhet, praktisk medvetenhet, regler, rutiner och resurser.

På skolnivå kommer elevers och lärares syn på elevers ansvar för sitt skolarbete till uttryck i deras praktiska och diskursiva medvetande. För att fånga detta medvetande gjordes observationer under femton lektioner i skolår 9. Dessa lektioner, studiepass , hade införts för att öka elevernas valfrihet, flexibilitet och ansvarstagande. Sextioåtta elever och tjugotvå lärare intervjuades. Den ideologi som kommer till uttryck i elevers och lärares syn på elevers ansvar relateras till skolans officiella ideologi som den kommer till uttryckt i skolans styrdokument. Slutligen gjordes en analys inspirerad av två begrepp som Anthony Giddens och Ulrich Becks använder i sina beskrivningar av det högmoderna samhället, individualism och värderelativism.

Resultaten visar en diskursiv samstämmighet mellan lärare och elever när det gäller innebörden i elevers ansvar för skolarbetet. Ansvar för skolarbetet var för-givet-taget och innebar att göra skoluppgifterna och lämna in dem i tid. Både lärare och elever uttryckte att många elever har svårigheter att ta detta ansvar. Det rådde också en diskrepans mellan elevers diskursiva och praktiska medvetande.

Regler och rutiner skapades av lärarna i syfte att kontrollera det friutrymme som erbjöds under studiepassen. Eleverna legitimerade lärarnas kontroll men i praktiken bjöd de också motstånd mot kravet på ansvarstagande.

Den övergripande analysen identifierade tre områden som är viktiga att beakta i fortsatta undersökningar och i diskussioner i undervisningspraktiken. Ansvar och lärande: Ansvar sågs som en del av en göra-kultur separerad från lärande. Kravet på elevers ansvar sågs främst i relation till elevers individuella arbete. När lärandet ses som ett individuellt projekt leder detta till att ansvar också ses som något individuellt. Den frihet som erbjuds under studiepassen används av både lärare och elever till att umgås och skapa goda relationer. Detta betyder att relationer inte skapades genom arbetet utan trots detta. Ansvar och elevsyn: I elevers och lärares syn på ansvar framträdde en rad olika bilder av eleverna. De var bekväma, luststyrda, rationella och/eller ansvarstagande men inte alltid på skolans villkor. Eleverna erbjöds frihet att välja men de hölls också ansvariga för konsekvenserna. Elever ansåg att den frihet som erbjöds gjorde det möjligt att välja att inte arbeta. I skolan blir detta i realiteten ett icke-val då det får oönskade konsekvenser vid bedömningen av elevers skolprestationer. Friheten var i realiteten begränsad och villkorad. Ansvar som en demokratisk princip: Den tydliga koppling mellan ansvar och inflytande som kommer till uttryck i skolans styrdokument gick inte att finna i elevers och lärares syn på ansvar. Eleverna erbjöds inflytande över vilka arbetsuppgifter de skulle välja att arbeta med under studiepassen. De inbjöds inte att delta i skapandet av reglerna och rutinerna för arbetet eller att påverka arbetsuppgifternas innehåll och skolans arbetsmiljö. Eleverna efterfrågade inte mer inflytande. De fruktade att det skulle leda till kaos. Den åtskillnad mellan inflytande och ansvar som framkommer i undersökningen kan ses som en försvagning av idén om ansvar som en av de demokratiska principerna.

Slutsats: synen på elevers ansvar för sitt skolarbete var byggt på en individualistisk ideologi, vilket kan kopplas till Giddens och Becks beskrivning av högmoderniteten. I kontrast till deras beskrivning av högmoderniteten visar mina resultat inga tecken på värderelativism.

Sidan publicerades 2006-10-16 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-03 10:06 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer