2020-05-20 10:09  28 Dela:

Att göra vänskap: En kultursociologisk analys av högstadieelevers sociala relationer

Lina Lundström har undersökt hur kulturella element samspelar och skapar gränser som möjliggör och begränsar högstadieelevers skapande av vänner.

Fakta
Disputation

2020-05-29

Titel (sv)

Att göra vänskap: En kultursociologisk analys av högstadieelevers sociala relationer

Titel (eng)

Performing friendship : A cultural sociological analysis of social relations among upper secondary school students

Författare

Lina Lundström

Handledare

Docent Anna Lund, Stockholms universitet Fil. dr. David Cardell, Stockholms universitet

Opponent

Professor David Wästerfors, Lunds universitet

Institution

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Lina Lundström

Abstract in English:

This doctoral thesis explores how secondary school students perform friendship in a Swedish school. The thesis aims to describe and explain how cultural elements, such as an audience of peers, stages for friendship performances (e.g. classrooms), time, cultural norms and ideals, interact in the production of meaning that are part in the drawing of social boundaries. Processes that make certain performances of friendship possible and others challenging. Video recordings, interviews and field observations are utilised in order to analyse how friendships are performed in an educational setting where the cultural ideal is to have (many) friends. The thesis applies a cultural sociological perspective– spanning from Alexander’s theory on cultural pragmatics, Lamont and Molnàr’s work on boundaries in social life, to Goffman’s micro analysis of social interaction. The results illuminate the importance of understanding friendship as cultural performances and that these performances often require hard work. Such performances are affected by the way students ascribe meaning to the cultural elements. This means that the outcome of a performance is not decided beforehand but is dependent on when, where, with and in front of whom, friendship is performed. The performances of friendship are a process, and therefore it possible to study which cultural elements that come into play, how they affect and are affected by the performances and how dimensions of social power, for instance, inclusion and exclusion processes, are part of the performances of friendship. The thesis identifies two main empirical results. Firstly, it shows how students’ performances of friendship are dependent on the school as a physical, organisational and cultural stage. The cultural ideal is that friends should be freely chosen. However, school is not voluntary, which creates a duality that challenges the ideal of voluntary friendship. Students spend the majority of their time together on the same stage where they form memories of friendship and expectations of future relational work, such as how an authentic friendship ought to be performed. Time and stage are thus cultural elements that intertwine in the deciding where social boundaries for friendship are drawn, namely, which students that can be friends. The social boundaries can also be strengthened by referring to a collective background representation containing e.g. gender norms and ideals for friendship. Ideals that are reproduced as far back as Aristotle. Yet, since cultural elements and their ascribed meaning also are apt for change, unexpected friendship performances become possible. Secondly, cultural ideals of friendship, such as loyalty and generosity, work to draw boundaries within and around friendship constellations, working in inclusionary and exclusionary ways. There is a strong cultural force in the relational dynamics of the doings of friendship. The self-worth and cultural value of being part of a specific “us” comes through in the students’ relational work. Further, when an established way of performing friendship is threatened due to minor changes, such as new unexpected friendships, the students use disloyalty and stinginess. Thus, they use the opposite of the friendship ideals to draw boundaries. In this sense, the thesis illuminates how a constructed cultural ideal can have real consequences and influence the doing of friendship, through both inclusion and exclusion.

Sidan publicerades 2020-05-20 10:09 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-05-28 10:37 av Susanne Sawander


Relaterat

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Elevhälsa

Ledord i elevhälsoarbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team, men hur fungerar det i praktiken och vilka framgångsfaktorer finns för att utveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete? Välkommen till två fullmatade dagar med elevhälsoarbetet i fokus!

Elevhälsa Webbkonferens

Ledord i elevhälsoarbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team, men hur fungerar det i praktiken och vilka framgångsfaktorer finns för att utveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete? Välkommen till en webbkonferens med elevhälsoarbetet i fokus!

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.