2020-05-20 10:09  87 Dela:

Att göra vänskap: En kultursociologisk analys av högstadieelevers sociala relationer

Lina Lundström har undersökt hur kulturella element samspelar och skapar gränser som möjliggör och begränsar högstadieelevers skapande av vänner.

Fakta
Disputation

2020-05-29

Titel (sv)

Att göra vänskap: En kultursociologisk analys av högstadieelevers sociala relationer

Titel (eng)

Performing friendship : A cultural sociological analysis of social relations among upper secondary school students

Författare

Lina Lundström

Handledare

Docent Anna Lund, Stockholms universitet Fil. dr. David Cardell, Stockholms universitet

Opponent

Professor David Wästerfors, Lunds universitet

Institution

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Lina Lundström

Abstract in English:

This doctoral thesis explores how secondary school students perform friendship in a Swedish school. The thesis aims to describe and explain how cultural elements, such as an audience of peers, stages for friendship performances (e.g. classrooms), time, cultural norms and ideals, interact in the production of meaning that are part in the drawing of social boundaries. Processes that make certain performances of friendship possible and others challenging. Video recordings, interviews and field observations are utilised in order to analyse how friendships are performed in an educational setting where the cultural ideal is to have (many) friends. The thesis applies a cultural sociological perspective– spanning from Alexander’s theory on cultural pragmatics, Lamont and Molnàr’s work on boundaries in social life, to Goffman’s micro analysis of social interaction. The results illuminate the importance of understanding friendship as cultural performances and that these performances often require hard work. Such performances are affected by the way students ascribe meaning to the cultural elements. This means that the outcome of a performance is not decided beforehand but is dependent on when, where, with and in front of whom, friendship is performed. The performances of friendship are a process, and therefore it possible to study which cultural elements that come into play, how they affect and are affected by the performances and how dimensions of social power, for instance, inclusion and exclusion processes, are part of the performances of friendship. The thesis identifies two main empirical results. Firstly, it shows how students’ performances of friendship are dependent on the school as a physical, organisational and cultural stage. The cultural ideal is that friends should be freely chosen. However, school is not voluntary, which creates a duality that challenges the ideal of voluntary friendship. Students spend the majority of their time together on the same stage where they form memories of friendship and expectations of future relational work, such as how an authentic friendship ought to be performed. Time and stage are thus cultural elements that intertwine in the deciding where social boundaries for friendship are drawn, namely, which students that can be friends. The social boundaries can also be strengthened by referring to a collective background representation containing e.g. gender norms and ideals for friendship. Ideals that are reproduced as far back as Aristotle. Yet, since cultural elements and their ascribed meaning also are apt for change, unexpected friendship performances become possible. Secondly, cultural ideals of friendship, such as loyalty and generosity, work to draw boundaries within and around friendship constellations, working in inclusionary and exclusionary ways. There is a strong cultural force in the relational dynamics of the doings of friendship. The self-worth and cultural value of being part of a specific “us” comes through in the students’ relational work. Further, when an established way of performing friendship is threatened due to minor changes, such as new unexpected friendships, the students use disloyalty and stinginess. Thus, they use the opposite of the friendship ideals to draw boundaries. In this sense, the thesis illuminates how a constructed cultural ideal can have real consequences and influence the doing of friendship, through both inclusion and exclusion.

Sidan publicerades 2020-05-20 10:09 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-06-01 09:45 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Elevhälsa Webbkonferens

Ledord i elevhälsoarbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team, men hur fungerar det i praktiken och vilka framgångsfaktorer finns för att utveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete? Välkommen till en webbkonferens med elevhälsoarbetet i fokus!

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Många vill gå ledarskapsutbildning

Högskolan Väst erbjuder för andra året ett magisterprogram i ledarskap. Programmet är ett av de program som lockat flest sökande på Högskolan Väst inför höstterminen.

How colleges are communicating with students about COVID-19

Wearing face masks and practicing social distancing are not what many students had in mind when they pictured their college experience. Yet for students returning to campus this fall, these behaviors must be normalized if institutions stand a chance of slowing the spread of COVID-19.  

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.

Att utbilda sig till frisör – en potentiell klassresa?

För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Och bara du anstränger dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sin avhandling undersökt hur tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning förväntas vara i sin yrkesroll som frisörer.

Joel Hellermark: ”Framtidens utbildning kommer vara skräddarsydd”

I podcasten ”Under 15” diskuterar programledare Henric Smolak och Joel Hellermark, grundare av Sana Labs, framtidens lärande och hur digitalisering förändrar världen till det bättre.