2006-02-22 00:00  5350 Dela:

Att inteckna framtiden: Läroplansdebatter gällande naturvetenskap, matematik och teknik i svenska allmänna läroverk 1900-1965

Skolans läroplan reflekterar samtiden, men också vilka föreställningar vi har om det framtida samhället. Daniel Lövheim förvånades över det starka engagemanget kring olika läroplansdebatter. Han upptäckte att läroplanen är ett verktyg med makt att både inkludera och exkludera olika samhällsgrupper: om gruppens värderingar inkluderades i läroplanen var det en försäkran om att man var med och formade framtiden, samtidigt som det bekräftade gruppens existens. Att utesluta en grupps perspektiv innebar ett hot mot deras värderingar och den framtida existensen.

Fakta
Disputation

2006-02-24

Titel (sv)

Att inteckna framtiden: Läroplansdebatter gällande naturvetenskap, matematik och teknik i svenska allmänna läroverk 1900-1965

Titel (eng)

Securing the Future: Curriculum Debates concerning Science, Mathematics and Technology in Swedish Secondary Schools 1900-1965

Författare

Daniel Lövheim

Handledare

Anders Lundgren, Mats Persson

Opponent

Thomas Kaiserfeld, Filosofie Doktor, Mälardalens högskola, Eskilstuna

Institution

Institutionen för idé- och lärdomshistoria

Lärosäte

UU – Uppsala universitet

Länkar
Hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Daniel Lövheim

Svenskt abstrakt:

Min avhandling behandlar läroplansdebatter gällande naturvetenskap, teknik och matematik i anslutning till tre större reformer gällande de allmänna läroverken i Sverige. Debatterna ägde rum mellan åren 1902-1905, 1933-1935 och 1960-1965. Ett syfte med studien har varit att ta fasta på föreställningar kring dessa skolämnen. Hur beskrevs naturvetenskap, matematik och teknik i samband med förestående reformeringar av läroverkens läroplaner? Vilka värden och funktioner knöts till dem? Jag diskuterar också mer principiella frågor kring varför diskussioner kring läroplanerna blev så omfattande. Varför engagerade sig olika aktörer i dessa debatter? Ett övergripande perspektiv för studien är att skolor och deras läroplaner görs till arenor i större meningsutbyten rörande naturvetenskapens och teknikens roll i samtidens kultur- och samhällsliv. En av anledningarna till detta är att en läroplan ofta betraktas som ett ställningstagande i sådana diskussioner. I avhandlingen framgår detta genom olika exempel rörande industri, tillväxt, rationell samhällsplanering, miljö, livsåskådning och rashygien. Gemensamt för dessa frågor var att de visar hur läroplanens utformning uppfattades ha en större betydelse för samhället. Här spelade kopplingen till framtiden en viktig roll. Situationer när en läroplan skulle skrivas om uppfattades inte bara som symboliska ställningstaganden inför framtidens samhälle, utan som tillfällen att påverka och inteckna framtiden.

En stor del av tidigare forskning kring läroplaner har främst fokuserat på frågan om vad läroplaner gör i skolor; de inkluderar och exkluderar vissa idéer och värderingar, de reglerar och styr elever till att uppfatta sig själva och sin omgivning på olika sätt. I relation till detta handlar min avhandling om vad läroplanen eller snarare föreställningen om läroplanen gör med andra samhällsgrupper. Genom studiet av det engagemang som lärare, politiker, författare, journalister och redaktörer visade upp, menar jag att en läroplan kan hota olika framtidsperspektiv och värden som är viktiga för dessa grupper, samtidigt som den i andra sammanhang kan verka löftesbringande. I båda fallen stimulerar den till aktion och engagemang.

Sidan publicerades 2006-02-22 00:00 av
Sidan uppdaterades 2013-02-26 15:01 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)