Att inteckna framtiden: Läroplansdebatter gällande naturvetenskap, matematik och teknik i svenska allmänna läroverk 1900-1965
Skolans läroplan reflekterar samtiden, men också vilka föreställningar vi har om det framtida samhället. Daniel Lövheim förvånades över det starka engagemanget kring olika läroplansdebatter. Han upptäckte att läroplanen är ett verktyg med makt att både inkludera och exkludera olika samhällsgrupper: om gruppens värderingar inkluderades i läroplanen var det en försäkran om att man var med och formade framtiden, samtidigt som det bekräftade gruppens existens. Att utesluta en grupps perspektiv innebar ett hot mot deras värderingar och den framtida existensen.
Daniel Lövheim
Anders Lundgren, Mats Persson
Thomas Kaiserfeld, Filosofie Doktor, Mälardalens högskola, Eskilstuna
UU – Uppsala universitet
2006-02-24
Att inteckna framtiden: Läroplansdebatter gällande naturvetenskap, matematik och teknik i svenska allmänna läroverk 1900-1965
Securing the Future: Curriculum Debates concerning Science, Mathematics and Technology in Swedish Secondary Schools 1900-1965
Institutionen för idé- och lärdomshistoria
Att inteckna framtiden: Läroplansdebatter gällande naturvetenskap, matematik och teknik i svenska allmänna läroverk 1900-1965
Min avhandling behandlar läroplansdebatter gällande naturvetenskap, teknik och matematik i anslutning till tre större reformer gällande de allmänna läroverken i Sverige. Debatterna ägde rum mellan åren 1902-1905, 1933-1935 och 1960-1965. Ett syfte med studien har varit att ta fasta på föreställningar kring dessa skolämnen. Hur beskrevs naturvetenskap, matematik och teknik i samband med förestående reformeringar av läroverkens läroplaner? Vilka värden och funktioner knöts till dem? Jag diskuterar också mer principiella frågor kring varför diskussioner kring läroplanerna blev så omfattande. Varför engagerade sig olika aktörer i dessa debatter? Ett övergripande perspektiv för studien är att skolor och deras läroplaner görs till arenor i större meningsutbyten rörande naturvetenskapens och teknikens roll i samtidens kultur- och samhällsliv. En av anledningarna till detta är att en läroplan ofta betraktas som ett ställningstagande i sådana diskussioner. I avhandlingen framgår detta genom olika exempel rörande industri, tillväxt, rationell samhällsplanering, miljö, livsåskådning och rashygien. Gemensamt för dessa frågor var att de visar hur läroplanens utformning uppfattades ha en större betydelse för samhället. Här spelade kopplingen till framtiden en viktig roll. Situationer när en läroplan skulle skrivas om uppfattades inte bara som symboliska ställningstaganden inför framtidens samhälle, utan som tillfällen att påverka och inteckna framtiden.
En stor del av tidigare forskning kring läroplaner har främst fokuserat på frågan om vad läroplaner gör i skolor; de inkluderar och exkluderar vissa idéer och värderingar, de reglerar och styr elever till att uppfatta sig själva och sin omgivning på olika sätt. I relation till detta handlar min avhandling om vad läroplanen eller snarare föreställningen om läroplanen gör med andra samhällsgrupper. Genom studiet av det engagemang som lärare, politiker, författare, journalister och redaktörer visade upp, menar jag att en läroplan kan hota olika framtidsperspektiv och värden som är viktiga för dessa grupper, samtidigt som den i andra sammanhang kan verka löftesbringande. I båda fallen stimulerar den till aktion och engagemang.
Securing the Future: Curriculum Debates concerning Science, Mathematics and Technology in Swedish Secondary Schools 1900-1965
This dissertation deals with curriculum debates concerning science, mathematics and technology within the Swedish secondary schools between 1900 and 1965. The aim of the study is to analyze different conceptions of these school subjects. How were they looked upon and presented during the debates? What kind of values and functions were they said to promote? I also discuss more principal questions regarding why the school subjects became objects for debate. Why did different actors engage in these discussions? A leading perspective of the study is that schools and their curricula often are used as arenas for larger debates concerning the role of science and technology in society. One of the reasons for this, I argue, is that a curriculum often is seen as representing a standpoint in these broader societal discussions. In the study, this is shown through a number of different debates concerning, for example, the amount of hours devoted to science, student conducted experiments, eugenics and environmental aspects. All of these issues demonstrate how the shape of curriculum was seen as having wider significance for society. An important reason for this is the connection between curriculum and future perspectives. Situations where a curriculum was to be rewritten were apprehended as opportunities to influence and secure the future.
Much previous work on curriculum matters has been occupied with the question of what curriculum does in schools; it includes and excludes certain ideas, it regulates and governs students to understand and reason about themselves in specific ways. In relation to this, my own research deals with what curriculum or rather the image of curriculum does to other groups in society. Through analyzing the engagement of teachers, politicians, authors and editors, I conclude that a curriculum can threaten or promise future perspectives and values that are important to these groups.
Relaterade länkar
Undervisa i artificiell intelligens
Gy–Vux 
Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
