Att lära, att göra, att klara: Förmedling av datortekniska hjälpmedel till barn med synnedsättning. Från förskrivning till vardaglig användning i skola och hem

Fakta
Disputation

2009-09-18

Titel (sv)

Att lära, att göra, att klara: Förmedling av datortekniska hjälpmedel till barn medsynnedsättning. Från förskrivning till vardaglig användning iskola och hem

Författare

Eva Åström

Handledare

Professor Kajsa Ellegård, Linköping och Professor Elisabet Cedersund, Högskolan i Jönköping

Opponent

Docent Solveig Mårtensson, Lunds universitet

Institution

Institutionen för tema

Lärosäte

LiU – Linköpings universitet

Länkar
Läs avhandlingen i fulltext här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Eva Åström
Läs mer om disputationen

Svenskt abstrakt:

Förmåga att använda informations- och kommunikationsteknik framhålls numera ofta som en förutsättning för delaktighet på lika villkor i samhällslivet. Nära förknippat med detta är de insatser som görs för att överbrygga digitala klyftor . IKT har gjort deltagandet i samhällslivet mer möjligt för personer med synnedsättning. Tillgång till teknik innebär dock inte alltid att den kan användas i vardagen. I denna avhandling analyseras den förmedlingsprocess som sker när barnmed grav synnedsättning, genom förskrivning på syncentraler, får tillgång till datortekniska hjälpmedel, samt hur barnen därefter tillägnar sig tekniken genom att,med olika stödpersoners hjälp, använda den i skolan och hemmet. Åtta barn (mellan7-18 år) från två syncentralers upptagningsområden deltog i studien, tillika medderas föräldrar, stödpersoner i skolan samt personal (datortekniker och anpassningslärare)från syncentralerna. Undersökningsmaterialet har samlats in genom intervjuer,samtal och observationer. Barnen har skrivit aktivitetsrelaterade dagböcker. Förmedlingsprocessen involverar många personer från flera organisationer och är utsträckt i tid och rum. Olika rationaliteter ställs mot varandra när professionellt verksamma från syncentral och skola, tillsammans med föräldrar ska möjliggöra förbarnen att ta tekniken i bruk. Med utgångspunkt från datorn som hjälpmedel diskuteras tre projekt vars mål är viktiga för barnet att nå: att lära sig, att bli socialt delaktig och att bli självständig. Dessa projekt står ofta i konflikt med varandra, till exempel barnens önskan att träna på datorn samtidigt som de vill leka med sina kamrater. Med en tidsgeografisk ansats analyseras situationer där konflikter uppstår,samt vilka avvägningar och försök till samordning som görs av de inblandade parterna. Skolan utgör ett område där den övergripande samhälleliga ambitionen om ett liv på lika villkor ska konkretiseras. Analysen pekar på att uppmärksamhet bör riktas såväl mot den individcentrerade kompensatoriska användningen av tekniska hjälpmedel, som mot skolans uppläggning av undervisningen (strukturell förändring förtillgänglighet). Ett helhetsperspektiv på förmedlingsprocessen möjliggör långsiktig planering där tidsrumsliga dimensioner betraktas och dess fragmentering minskas.

Sidan publicerades 2009-09-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 09:28 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärlabbet : Särskilt stöd och anpassningar i förskolan

Hur kan anpassningar och särskilt stöd få en naturlig plats i förskolans verksamhet? Psykolog David Edfelt framhåller ett proaktivt arbetssätt. Ta en situation i taget och när den fungerar, börja med nästa. Hjälp barnen att få känna att de lyckas råder han. Ha alla barns behov i fokus när aktiviteter planeras. Det gäller särskilt barn som har fysiska funktionsnedsättningar, säger Anna Johansson från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Rektorer poddar om barns framtid

Barn, utveckling och framtid är teman i en ny podcast-serie av två av Lommas förskolerektorer.