Att lära för livet hemma och i skolan: elevers uppfattningar av kost och hälsa, konsumtion och privatekonomi samt hushåll och miljö

Att lära för livet hemma och i skolan: elevers uppfattningar av kost och hälsa, konsumtion och privatekonomi samt hushåll och miljö

Hemmiljön ger barn en känsla av delaktighet i hushållet. Därmed blir fostran i hemmiljön avgörande för undervisningen i huslig ekonomi. Enligt läroplanen ska skolan utveckla elevernas kunskaper, färdigheter och förhållningssätt på ett sätt som gynnar hälsan, privatekonomin, trivseln och tryggheten i närmiljön.

Syftet med studien är å ena sidan att undersöka hur individen fostrats i hemmet och i den omgivande miljön i fråga om kost och hälsa, konsumtion och privatekonomi samt förmåga att sköta ett hem och tillvarata miljön. Å andra sidan innebär studien att utvärdera effekter av undervisningen i huslig ekonomi, årskurs 7, gällande dessa aspekter.

Läroplanen i huslig ekonomi bygger på en socialkonstruktivistisk kunskapsteori, dvs. att eleven själv skapar sin förståelse i växelverkan med omgivningen. Min empiriska studie vilar på denna inlärningsteori. Studiens metodologiska grundval är att elevernas egna uppfattningar av omvärlden ska stå i undersökningens fokus, dvs. ange studiens metodiska vägval. Detta innebär en fenomenografisk ansats som bygger på att kunskapen existerar i människors medvetande i form av upplevda erfarenheter. Datainsamlingen bygger på semistrukturerade intervjuer av 30 elever fördelade på två studiegrupper som intervjuades såväl före som efter undervisningen. Intervjumaterialet analyseras samt tolkas och resultaten presenteras i tabeller och löpande text.

Hemmiljön tycks fostra ett gediget kunnande hos de flesta elever i de två urvalen. Undervisningen påverkar i varierande grad beroende på det studerade temat. Måltidstraditioner är djupt rotade och svåra att förändra med hjälp av undervisning. Eleverna utvecklar hög medvetenhet om hälsosam kost i hemmiljön men saknar en gynnsam hälsoattityd om de ska äta utanför hemmet. Eleverna visar relativt hög beredskap när det gäller konsumtion i hushållet och undervisningen påverkar deras attityder till gynnsam konsumtion.

Både fostran och undervisning behöver enligt studien en stark och medveten fokus på hushåll som inte är naturanpassat och där livsstilen är ohållbar. Eleverna grundar ofta sina uppfattningar på ett bekvämlighetsperspektiv som åsidosätter dagens överlevnadsperspektiv. Utfallet av undervisningen antyder ett samband mellan lärarens pedagogiska tänkande och den valda undervisningsdidaktiken.