Att lyssna med hela kroppen. En studie om lärares ledarskap i utvecklingssamtal

På vilka sätt bidrar elevers beskrivningar av utvecklingssamtalet till förståelse för lärarens ledarskap i utvecklingssamtal? Det är en av frågorna som Britt-Marie Bader undersöker i sin avhandling.

Svenskt abstrakt:

Utvecklingssamtalet i grundskolan ska enligt skollagen genomföras en gång per termin och ses som en viktig länk i samverkan mellan hemmet och skolan. Utvecklingssamtal är utmanande att leda, eftersom de befinner sig i gränslandet mellan det offentliga och det privata. Lärare behöver kunna hantera både sin egen, elevens och vårdnadshavarens individuella intressen samtidigt som kollektiva intressen i klassen ska beaktas och tillgodoses. Läraren ansvarar för att genomföra utvecklingssamtalen och informera vårdnadshavare och elever om elevens skolgång. Samtalen ska vara framåtsyftande och stödja elevernas kunskaps- och sociala utveckling samt innehålla idéer för elevens utveckling. Trots intentionerna med samtalet så påtalas brister i skolors fortlöpande information till vårdnadshavare och elever. Syftet med denna studie är att synliggöra vilken betydelse lärares ledarskap har i utvecklingssamtal.

Studien är teoretiskt grundad i ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv vilket innebär att världen förstås som en social, intersubjektiv och historisk värld där människor erfar, upplever, agerar och flätas samman. Data bygger på observationer av utvecklingssamtal för att förstå lärares ledarskap i sitt sammanhang och intervjuer för att förstå lärares och elevers erfarenheter. Sammantaget kan dessa observationer och intervjuer synliggöra betydelsen av lärares ledarskap i utvecklingssamtal. Analys och tolkning av data görs med stöd av de livsvärldsfenomenologiska begreppen hållning, som-seende och pedagogisk takt. De förklarar ledarskapets verbala och kroppsliga uttryck, känsliga och intuitiva handlingar och vad de betyder i utvecklingssamtalet.

Resultatet av studien visar att lärares ledarskap i utvecklingssamtal innefattar både förberedande arbete och efterföljande arbete som gör att undervisning och utvecklingssamtal flätas samman och får betydelse för lärarens ledarskap i utvecklingssamtalet. Ledarskapet formar samtalet genom lärarnas vilja att involvera eleverna, samt genom lärarnas flexibilitet och förmåga att strukturera samtalet. Lärares ledarskap i utvecklingssamtal formas av lyhördhet, följsamhet, närvaro, uppmärksamhet, förmåga att improvisera och lekfullhet. Ledarskapet blir synligt i lärarnas verbala och kroppsliga uttryck, i hänsynstaganden till eleven, i relationen mellan lärare och elev, i lärarnas närvaro i själva samtalet och i lärarens överväganden kring vad som ska dokumenteras och vad man kommit överens om i utvecklingssamtalet. Lärarens hållning visar sig som intresse för eleven som individ, strukturen och innehållet i samtalet. Hållningen har betydelse och kommer till uttryck i lärarnas pedagogiska taktkänsla i förhållande till eleven och den aktuella situationen, och visar hur lärares ledarskap formar och formas i utvecklingssamtalet.

Resultatet bidrar med ökad kunskap om lärares ledarskap i utvecklingssamtal och förståelse för vilken betydelse det har i utvecklingssamtalet. När jag beskriver lärares ledarskap i utvecklingssamtal med stöd i livsvärldsfenomenologiska begrepp kan det förklara ledarskapet och tillhandahålla begrepp för att kommunicera detta. Det tillför nya perspektiv och ny kunskap till det didaktiska forskningsfältet. Det bidrar även till att skolverksamheter och lärare ska kunna öka sitt yrkeskunnande när det handlar om att leda utvecklingssamtal och att förstå samtalet i relation till undervisningen.

Sidan publicerades 2023-04-17 11:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-06-01 17:07 av Moa Duvarci Engman