Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse Halvarson Britton har undersökt hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till elevers förståelse av religion och religiositet.

Fakta
Disputation

2019-11-15

Titel (sv)

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Titel (eng)

Facing the Lived : Opportunities and barriers for understanding lived religion in field visit-oriented RE- teaching

Författare

Thérèse Halvarson Britton

Handledare

Professor Geir Skeie, Stockholms universitet Professor Maria Olson, Stockholms universitet

Opponent

Professor Trine Anker, Vitenskapelig høgskole, Norge

Institution

Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Thérèse Halvarson Britton

Abstract in English:

The general aim of this study is to develop knowledge about how field visit-oriented religious teaching can contribute to students’ understanding of lived religion, in terms of inner diversity, religious practice and experiential dimensions. Previous research about Religious education (RE) shows that the Swedish non-confessional school subject “Religion” mainly deals with history, dogmas and concepts. Few students are concerned with the subject-matter itself in RE. ”Secular” students talk about religion as something old-fashioned that concerns ”the others”. On the other hand, students who identify themselves religiously do not recognize what is being taught in school about their own tradition, since they miss perspectives concerning religion as part of everyday life, i.e., lived religion. A growing interest in individuals’ lived religion has also been identified in the field of religious studies. These circumstances related to field of RE serve as motivational ground for the present doctoral thesis.

This thesis investigates designed RE-teaching in lower secondary school (year nine). The teaching design draws on findings reported in the licentiate thesis (Britton 2014).  Three theoretical approaches are used and integrated in a theoretical framework. The approaches applied to define and operationalize students’ understanding of lived religion are selected parts of Michail Bachtin’s (1997) dialogue theory, Robert Jackson’s (2002) interpretive approach of Religious education, and Meredith McGuire’s (2008) religion sociology theories about lived religion.

The empirical data were produced from selected parts of an enacted teaching design about Buddhism, including a field visit to a Tibetan-Buddhist congregation. The data consist of grade nine students’ oral and written utterances from a lesson sequence, including lesson recordings, student journals, lesson exercises, assignments, group discussions and an examination. In addition, follow-up interviews were conducted with students, the teacher and the temple representative. Data were analysed using the integrated theoretical-analytical framework, in order to provide knowledge about what opportunities and obstacles in religious teaching that contribute to students’ understandings of lived religion.

Three main results emerged. First, students’ personal perspectives and values ​​of religion in general, and of the religious tradition studied (Buddhism) in particular, are important parts of students’ understanding of lived religion. From students’ responses, some perspectives that interfered with their understanding of lived (Buddhist) religion were identified: student understandings that touch upon the links between individual freedom and religion; the relation between belief and religious practice and experiences; and ‘Western Buddhism’ in relation to Buddhism outside the West. Second, three didactical tools were constructed, aiming to develop RE teaching to further facilitate students’ understanding of lived religion: individual perspective, a diversity model and self-reflection. Didactical questions about representation, safe space and self-reflexivity came up. Third, there is support for arguing that lived religion as a perspective in the Swedish school subject of religion can be a goal as well as means to create a more inclusive religious education.

Sidan publicerades 2019-10-29 16:01 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-06 09:52 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning

Margaretha Häggström har bland annat undersökt elevers erfarenheter av naturmöten i skolundervisningen..

Skrivprocesser på högskolan. Text, plats och materialitet i uppsatsskrivandet

Genom att undersöka skrivprocesser på högskolan belyser Sofia Horts avhandling frågan om hur studenters dagliga akademiska skrivande blir till.

Didaktisk praxis i Waldorfskolan. En didaktisk analys och bildningsteoretisk tolkning av fyra Waldorflärares pedagogiska tänkande och förhållningssätt

Leif Tjärnstig har forskat om Waldorfpedagogiken, dess tänkande och förhållningsätt.

Att lära genom improvisation – en didaktisk studie i grundskolans musikundervisning

Christina Larsson har i sin avhandling utforskat improvisationens villkor och roll i grundskolans musikundervisning.

Att leda ett utmanande skoluppdrag i förändring: Rektorers ledarskap i likabehandlingsarbete

Greta Lindberg vill med sin avhandling utveckla kunskap om det statligt formulerade likabehandlingsuppdraget och hur det omsätts i rektorers och huvudmäns styrning och ledning av likabehandlingsarbete.

Med blicken på möten. Bubers pedagogiska idé i dialog med förskolans praktik

I sin forskning om förskolan har Maria Fredriksson undersökt  vad som sker med dialoger när det ansluter fler barn till den situation där dialogen pågår.

Bilder som berättar: om kunskap, makt och traditioner i grundskolans bildundervisning

Vad kännetecknar arbetet med berättande bilder med avseende på bildundervisningens innehåll och form? Det är en av frågorna som Frida Marklund undersöker i sin avhandling.

Muslimska kvinnors mobilitet : Möjligheter och hinder i de liberala idealens Sverige

Nina Jakku har undersökt muslimska kvinnors erfarenheter av bemötanden och representationer av dem i Sverige – i vardagslivet och när de intar offentliga roller i sammanhang som utbildningsväsendet och arbetslivet.

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse Halvarson Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.