Att navigera svåra barndomar: Barns perspektiv och narrativa praktiker när vardagen påverkas av vuxnas psykosociala problem

Stina Michelson  har undersöktarns perspektiv på hur barndomen påverkas av vuxna familjemedlemmars psykosociala problem.

Fakta
Disputation

2023-06-09

Titel (sv)

Att navigera svåra barndomar: Barns perspektiv och narrativa praktiker när vardagen påverkas av vuxnas psykosociala problem

Titel (eng)

Navigating difficult childhoods : Children’s perspectives and narrative practices when everyday life is affected by adults’ psychosocial problems (Engelska)

Författare

Stina Michelson

Handledare

Docent Joakim Isaksson, Stockholms universitet Maria Andersson Vogel, Stockholms universitet

Opponent

Professor emerita Elisabet Näsman, Uppsala universitet

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Children experiencing family-related adversity have their own stories to tell about themselves and the challenges they face. Qualitative inquiry into children’s personal narratives is important for social work practice and for the pursuit of matching support to children’s needs. While previous research has contributed important knowledge on what children say about experiencing family-related adversity, less attention has been paid to how children handle and make sense of their situation through their telling. The purpose of this thesis is to explore children’s perspectives on how their childhood is affected by adult family members’ psychosocial problems. The primary focus is directed towards children’s narrative project of handling suffering and orienting towards enhanced well-being – albeit in difficult life situations. In connection to this, intergenerational support is studied, with a specific focus on whether the supportive context may have significance for children’s self-narration. Theoretically, the thesis draws upon a childhood sociological perspective on children as social actors within social structures that can either promote or constrain their agency. The thesis also draws upon narrative theory and its focus on the significance of personal and cultural narratives for children’s project of handling and making sense of their situation.   The empirical material comprises 42 interviews with 22 children, aged 6–17 years, and 10 interviews with 10 professionals who have personal experiences of difficult childhoods. Both the children and the professionals were recruited from two Swedish non-governmental organizations offering support to children experiencing family-related adversity, such as a parent’s/other adult family member’s alcohol or drug abuse, mental ill health and/or incarceration.   The findings show that children navigate difficult childhoods through their telling. They need to navigate both relational challenges and problematic cultural narratives about norm and deviance. In the children’s  telling, a number of narrative practices become visible. These practices illustrate various ways in which children negotiate relationships, positions and understandings. Children’s narrative practices can be understood as internal resources that can develop over time, if those children receive adequate support and knowledge. There are also external resources that may help children navigate their childhoods. Here, adults who recognize children as unique individuals  and child-centered supportive contexts stand out as central. Alternative cultural narratives can offer children an expanded repertoire of positions. If these narratives are centered around children’s needs, they may contribute to the children’s project of handling suffering and navigating towards well-being – albeit in difficult life situations.

The core contribution of the thesis is an in-depth insight into children’s perspectives and narrative practices when everyday life is affected by adults’ psychosocial problems. It adds to previous research on what children tell by focusing on how children may handle and make sense of the situation through their telling. The thesis shows that children relate to cultural narratives about children and childhood in their telling. This has implications for social work practice because it highlights that organizational perspectives on children may influence how children narrate, and make sense of, themselves and their opportunities.

Sidan publicerades 2023-05-15 14:31 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

TEMA: Att möta förskolebarn som flytt Webbkonferens

Välkommen till Skolportens digitala TEMA-föreläsningar för dig som vill lära dig mer om förskolans roll för barn som flytt från sina hemländer. Förskolans personal har med sina olika kompetenser en viktig roll för dessa barn, och kan utgöra en skyddsfaktor. Föreläsningarna är av intresse för alla som arbetar i förskolan. Boka din plats idag till lägsta pris!

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens årliga konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Ta del av aktuell forskning och praktiska verktyg för att utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 8–9 november eller via webbkonferensen 16 november–7 december. Boka din plats till lägsta pris idag!

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Clearing for Action: Leadership as a Relational Phenomenon

Syftet med Lucia Crevanis avhandling "Clearing for Action: Leadership as a Relational Phenomenon" är att öka förståelsen för ledarskap som ett socialt fenomen.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser