Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap: design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium

Karin Forsling har utforskat hur lärare designar och iscensätter lärmiljöer och lärsituationer, med och genom digitala verktyg, för att alla elever ska bli delaktiga i lärandet.

Fakta
Disputation

2017-06-09

Titel (sv)

Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap. Design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium

Författare

Karin Forsling

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Karin Forsling

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens övergripande syfte är att fördjupa kunskapen om hur lärare designar och iscensätter lärmiljöer och lärsituationer, med och genom digitala verktyg, för att alla elever ska bli delaktiga i lärande och meningsskapande. Uttrycket alla elever tolkas utifrån ett pedagogiskt och specialpedagogiskt perspektiv där alla står för elever som med olika konstitutioner, olika bakgrunder, olika stödbehov och i olika kontexter befinner sig inom skolans ram. Det teoretiska ramverket grundar sig i designorienterade teorier med fokus på hur design och iscensättning erbjuder möjligheter för lärande och meningsskapande.
Studien är en etnografiskt inspirerad fallstudie där data konstruerats genom observationer och intervjuer. Sex lärare på en svensk skola (två lärare från förskoleklass och fyra lärare från lågstadiet), en resurspedagog och en ämnesutvecklare i språk deltog i studien. De designorienterade begreppen design och iscensättning användes för analys av datamaterialet. Resultaten visar att lärarnas intentioner för hur de designade och iscensatte skriv- och lässituationer med digitala verktyg byggde på de behov barnen i behov av stöd hade. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan detta ses som en relationell och jämställdhetssträvande ansats – en intention att överbrygga klyftor. Resultaten visar vidare att lärarna under studiens gång utvecklade en transformationskompetens – en förmåga att använda olika lärverktyg vid olika lärtillfällen och skeden. Kompetensen visade sig dels som digital transformation dels som designdidaktisk transformation. Den digitala transformationen kan beskrivas som reverserande då designen i studiens inledande fas, när eleverna
gick i årskurs 2, byggde på skriv- och läsundervisningen där digitala verktyg användes. I studiens slutfas, när eleverna gick i årskurs 3, designade lärarna skriv- och läsuppgifter där papper och penna skulle användas. Resultaten tyder också på att implementeringen av digitala verktyg jämsides med fortbildning för lärarna och
lärarnas spontana kollegiala lärande ledde till skolutveckling. Studiens resultat ger pedagogiska och didaktiska implikationer såväl på mikronivå som på makronivå, nämligen för den individuella eleven, för lärare på fältet, lärande organisationer och för lärarutbildning.

Sidan publicerades 2017-05-30 16:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-10-27 15:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lässvårigheter på mellanstadiet finns kvar på högstadiet

Karin Stenlunds forskning visar att elever som har lässvårigheter i årskurs 4 ofta har det även i slutet av högstadiet. Därför behövs fortsatt läsundervisning under hela mellanstadiet och högstadiet, säger hon.

Ämnesundervisning på engelska – utan tydliga riktlinjer

Forskaren BethAnne Yoxsimer Paulsrud har studerat ämnesundervisningen i engelska i den svenska gymnasieskolan.

Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education

Elisabet M. Nilssons avhandling "Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education" undersöker varför, hur och om datorspel kan spela en roll i skolan och för undervisning i naturvetenskap.

Lärarprofessionens genusordning. En studie av lärares uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntningar.

I Maria Hjalmarssons avhandling står lärarprofessionen och dess genusordning i fokus. Lärares uppfattningar om sin yrkeskompetens, sitt arbete och uppdrag samt hur de upplever förväntningar som riktas mot dem, är tre övergripande teman.

Motivational beliefs in the TIMSS 2003 context: Theory, measurement and relation to test performance

Svenska elever är väl motiverade att göra sitt bästa enligt internationella undersökningar. Det säger Hanna Eklöf, som disputerat med avhandlingen "Motivational beliefs in the TIMSS 2003 context".

På spaning efter idrottsdidaktik

I Katarina Schenkers avhandling "På spaning efter idrottsdidaktik" behandlas idrottsdidaktik som begrepp och som redskap för reflektion över idrottsundervisning.

Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen.

Att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, fem år efter införandet, fungerar otillfredsställande, konstaterar Bengt Selghed i sin avhandling "Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen."

Att inteckna framtiden: Läroplansdebatter gällande naturvetenskap, matematik och teknik i svenska allmänna läroverk 1900-1965

Läroplanen har betraktats som ett verktyg för att förändra samhället och främja landets utveckling. Det visar Daniel Lövheims avhandling "Att inteckna framtiden".

Kränkningens livsförståelse – en religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan

I avhandlingen "Kränkningens livsförståelse" har Christina Osbeck studert hur elever lär varandra värden och normer genom kränkningar, samtidigt som skolan tar avstånd från ett sådant beteende. Men hur ser den dominerande livsförståelsen ut i skolan?

Building an ethical learning community in schools

Hur kan skolan arbeta med ett etiskt förhållningssätt i planering och undervisning? Och vilken betydelse har lärarnas bemötande för elevernas lärande? Om detta handlar Ulrika Bergmarks avhandling "Building an ethical learning community in schools".

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Skolan och den politiska offentligheten – öppning eller tillslutning? Styrning och skolutveckling utfrån försöket utan timplan

I avhandlingen " Skolan och den politiska offentligheten - öppning eller tillslutning? Styrning och skolutveckling utfrån försöket utan timplan" undersöker Martin Kristiansson förhållandet mellan skolpolitik och skolpraktik.

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Essays on schooling, gender, and parental leave

Mellanstadieelever som gått i klasser där elever från olika årskurser blandas har sämre resultat på kognitiva test i årskurs 6 än jämförbara elever som fått traditionell undervisning. Det visar nationalekonomen Elly-Ann Johansson i avhandlingen Essays on schooling, gender, and parental leave

Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity

Syftet med Gunilla Rejnö-Habte Selassies avhandling "Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity" är att undersöka förhållandet mellan tal och språkstörningar hos barn med neurodevelopmental dysfunktion och särskilt inflytandet av epilepsi.

Bisatser i böcker och huvuden. Om begreppsföreställningarnas betydelse för förvärvandet av främmande språk)

Måste man veta vad som kännetecknar en tysk bisats för att kunna producera en sådan? Det är huvudfrågan i språkläraren Ingela Valfridssons avhandling "Nebensätze in Büchern und Köpfen" eller på svenska "Bisatser i böcker och huvuden".

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

What teachers in China have learned in the past month

An American whose classroom in Beijing is now online shares what she and her team have learned since the coronavirus hit, just as U.S. teachers make the same shift.

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

How to use teacher authority to make a difference

Teacher authority should primarily be focused on creating an educational environment that supports learning and offering healthy adult-child connections, according to Naphtali Hoff, president of Impactful Coaching & Consulting. In this blog post, Hoff shares several strategies to help teachers assert their authority to improve conditions for students.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.