Att räkna med alla elever: följa och främja matematiklärande i förskoleklass

Helena Vennberg har forskat om förskoleklasslärares möjligheter att följa och främja alla elevers utveckling och lärande i matematik. 

Fakta
Disputation

2020-04-03

Titel (sv)

Att räkna med alla elever: följa och främja matematiklärande i förskoleklass

Titel (eng)

When all students count : tracking and promoting mathematics learning in preschool-class

Författare

Helena Vennberg

Handledare

Docent Maria Berge, Umeå universitet Docent Gunnar Sjöberg, Umeå universitet Anna Ida Säfström, Umeå universitet

Opponent

Docent Jorryt van Bommel, Karlstads universitet

Institution

Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Förskoleklassen har en speciell position mellan två skilda kulturer där utveckling och lärande har olika betydelse. Avhandlingens syfte är att bidra med kunskap om förskoleklasslärares möjligheter att följa och främja alla elevers utveckling och lärande i matematik. Avhandlingen består av fyra studier. Studie I utgjordes av en intervention med en intervention- och en kontrollgrupp som både följdes genom observationer och utvärderades genom för- och eftertest. Interventionen bestod av undervisningsmaterialet Tänka, resonera och räkna i förskoleklass (TRR), samt tillhörande fortbildning. Två uppföljningsstudier genomfördes. I Studie II undersöktes vilka effekter TRR hade på matematikutvecklingen på kort och lång sikt. Studie III undersökte eventuella skillnader på nationella provet gällande prestation på olika matematikområden. Slutligen i studie IV undersöktes genom en textanalys, hur policydokument har potential att styra införandet av bedömningsstödet Hitta matematiken (HM) i förskoleklass utifrån framskrivandet av eleven, matematiken och bedömning. Genom studie I, II och IV besvaras hur stöd- och undervisningsmaterial formar förskoleklasslärares föreställningar och förmågor relativt matematik, bedömning och elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Studie I, II och III besvarar hur TRR påverkar kunskapsutveckling i matematik hos elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter (i-risk-elever) på såväl kort som lång sikt.

Resultaten i avhandlingen visar att förskoleklasslärares förmåga att följa i-risk-elevers kunskapsutveckling i TRR ökade med förskoleklasslärarnas medvetenhet om sina egna ämneskunskaper. Denna ökning ägde rum trots att bedömning var en perifer aspekt i TRR. Resultaten visar vidare att med TRR blev tillfällen för bedömning en naturligt integrerad process i undervisningen. I vilken förskoleklasslärarna i sina bedömningar identifierade innehåll i undervisningen och svårigheter i lärandet av ett matematiskt innehåll snarare än elever. Detta skiljer sig från bedömningsstödet, för vilket resultatet visar att bedömnings-tillfällen framställs som en avgränsad planerad aktivitet där målet är just att kontrollera elevernas kunskaper. Bedömning är i bedömningsstödet, i motsats till i TRR, framställd som ett behov att fånga elevens inre föreställningar, tänkande och brister.

Resultaten visar också att elevernas kunskapsutveckling var större i TRR-gruppen än i kontrollgruppen, särskilt för i-risk-elever. Detta indikerar att inkluderande matematikundervisning med fokus på resonemang om representationer av tal ger möjligheter att utveckla god räkneförmåga för alla elever och är särskilt stödjande för i-risk-elevers lärande. Avhandlingens resultat visar alltså en positiv effekt för i-risk-elever, och kanske lika viktigt, inga indikationer på att TRR skulle vara sämre för elever som inte är en i-risk-elev.

Sidan publicerades 2020-03-20 09:30 av Susanne Sawander


Relaterat

Matematik, 20-21 okt i Stockholm

Hur blir man egentligen en duktig problemlösare och när kan det passa att programmera i matematiken? Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 oktober i Stockholm

Konferensen för dig som är specialpedagog med ansvar för förskoleverksamheter. Ta del av föreläsningar om selektiv mutism hos barn, lekgrupper för barn som har svårigheter med lek och samspel, hur systematisk språklek i förskolan kan förebygga läs- och skrivsvårigheter samt att handleda specialpedagogiska frågor i förskolans värld. Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.