Att räkna med alla elever: följa och främja matematiklärande i förskoleklass

Helena Vennberg har forskat om förskoleklasslärares möjligheter att följa och främja alla elevers utveckling och lärande i matematik. 

Fakta
Disputation

2020-04-03

Titel (sv)

Att räkna med alla elever: följa och främja matematiklärande i förskoleklass

Titel (eng)

When all students count : tracking and promoting mathematics learning in preschool-class

Författare

Helena Vennberg

Handledare

Docent Maria Berge, Umeå universitet Docent Gunnar Sjöberg, Umeå universitet Anna Ida Säfström, Umeå universitet

Opponent

Docent Jorryt van Bommel, Karlstads universitet

Institution

Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Helena Vennberg

Svenskt abstrakt:

Förskoleklassen har en speciell position mellan två skilda kulturer där utveckling och lärande har olika betydelse. Avhandlingens syfte är att bidra med kunskap om förskoleklasslärares möjligheter att följa och främja alla elevers utveckling och lärande i matematik. Avhandlingen består av fyra studier. Studie I utgjordes av en intervention med en intervention- och en kontrollgrupp som både följdes genom observationer och utvärderades genom för- och eftertest. Interventionen bestod av undervisningsmaterialet Tänka, resonera och räkna i förskoleklass (TRR), samt tillhörande fortbildning. Två uppföljningsstudier genomfördes. I Studie II undersöktes vilka effekter TRR hade på matematikutvecklingen på kort och lång sikt. Studie III undersökte eventuella skillnader på nationella provet gällande prestation på olika matematikområden. Slutligen i studie IV undersöktes genom en textanalys, hur policydokument har potential att styra införandet av bedömningsstödet Hitta matematiken (HM) i förskoleklass utifrån framskrivandet av eleven, matematiken och bedömning. Genom studie I, II och IV besvaras hur stöd- och undervisningsmaterial formar förskoleklasslärares föreställningar och förmågor relativt matematik, bedömning och elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Studie I, II och III besvarar hur TRR påverkar kunskapsutveckling i matematik hos elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter (i-risk-elever) på såväl kort som lång sikt.

Resultaten i avhandlingen visar att förskoleklasslärares förmåga att följa i-risk-elevers kunskapsutveckling i TRR ökade med förskoleklasslärarnas medvetenhet om sina egna ämneskunskaper. Denna ökning ägde rum trots att bedömning var en perifer aspekt i TRR. Resultaten visar vidare att med TRR blev tillfällen för bedömning en naturligt integrerad process i undervisningen. I vilken förskoleklasslärarna i sina bedömningar identifierade innehåll i undervisningen och svårigheter i lärandet av ett matematiskt innehåll snarare än elever. Detta skiljer sig från bedömningsstödet, för vilket resultatet visar att bedömnings-tillfällen framställs som en avgränsad planerad aktivitet där målet är just att kontrollera elevernas kunskaper. Bedömning är i bedömningsstödet, i motsats till i TRR, framställd som ett behov att fånga elevens inre föreställningar, tänkande och brister.

Resultaten visar också att elevernas kunskapsutveckling var större i TRR-gruppen än i kontrollgruppen, särskilt för i-risk-elever. Detta indikerar att inkluderande matematikundervisning med fokus på resonemang om representationer av tal ger möjligheter att utveckla god räkneförmåga för alla elever och är särskilt stödjande för i-risk-elevers lärande. Avhandlingens resultat visar alltså en positiv effekt för i-risk-elever, och kanske lika viktigt, inga indikationer på att TRR skulle vara sämre för elever som inte är en i-risk-elev.

Sidan publicerades 2020-03-20 09:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-11 09:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée

Det övergripande syftet med Joakim Stoltz avhandling är dels att kartlägga hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare och elever, dels att närmare undersöka i vilka situationer och för vilka ändamål de bägge språken används.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

Lost in transition? A study of newly graduated teachers’ experiences during the initial period of employment

Det övergripande syftet med Daniel Hultells avhandling "Lost in transition? A study of newly graduated teachers' experiences during the" var att studera lärares övergång från utbildning in i arbetslivet med fokus på deras upplevelser av utbrändhet och arbetsengagemang.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Syftet med Lotta Brantefors avhandling "Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning" är att klargöra olika föreställningar om kulturella relationer i skola och utbildning, samt potentiella konsekvenser av dessa för barn och ungdomars fostran till att kunna delta som likar i sociala och offentliga livet.

Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers’ Perceptions and Teaching Practices.

I avhandlingen "Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers' Perceptions and Teaching Practices." har Lydia Kimaryo fokuserat på hur lärare inom den grundläggande utbildningen (årskurs 1-6) i Tanzania uppfattar miljöfostran samt på hur miljöfostran integreras i undervisningen och hur lärarna genomför undervisningen i praktiken.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.