Att samtala om texter: från träteknik och svetsteori till antikens myter: Textsamtalets möjligheter som närmaste zon för läsutveckling i en klass på gymnasiets industritekniska program

Pia Viséns avhandling handlar om hur textsamtal på industritekniska programmet fungerar som utgångspunkt för diskussion om texternas innehåll och därmed som en möjlighet till ökad förståelse för textens ämnesinnehåll.

Fakta
Disputation

2015-06-15

Titel (sv)

Att samtala om texter: från träteknik och svetsteori till antikens myter: Textsamtalets möjligheter som närmaste zon för läsutveckling i en klass på gymnasiets industritekniska program

Titel (eng)

Talking about Texts: from Carpentry Technology and Welding Theory to Ancient Myths : Text-talks as a potential zone of proximal development for reading in upper secondary vocational education

Författare

Pia Visén

Handledare

Professor Kristina Danielsson, Stockholms universitet, samt fil. dr Jenny Wiksten Folkeryd, Uppsala universitet

Opponent

Professor Eva Maagerø, Högskolen i Buskerud och Vestfold, Norge.

Institution

Institutionen för språkdidaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Pia Visén

Abstract in English:

This doctoral dissertation reports on results from case studies of how text-talks in a Swedish upper secondary school vocational programme, function as a zone of proximal development for reading. The aim was to investigate how text-talks function as a basis for discussion about the text content and thereby have a potential for developing understanding for the subject-specific text content in the subjects of Carpentry Technology, Welding Technology and Swedish in one class in the first year of the Industrial Technology Programme. The study is qualitative with an explorative approach (Burns 2011). Ordinary teaching and learning contexts were observed. The theorectical frame work is based on sociocultural (Säljö 2000) and sociosemiotic perspectives (Halliday 1978), a hermeneutical frame consisting mainly of the concepts of the zone of proximal development (Vygotskij 1934/2001), scaffolding (Wood, Bruner & Ross 1976), dialogicity (Bachtin 1986), and pedagogical codes (Bernstein 2000), as well as an analytical frame deriving from systemic-functional linguistics (Halliday & Matthiessen 2004) and reception theory (Langer 1995, 2011a, 2011b).

Three research questions were posed: How do the teachers organise and conduct the text-talks? What linguistic connections with the text are constructed when text content is introduced and developed in the text-talk? In what ways does movement in the text manifest in the text-talk? Data were collected through class-room observations and interviews. Field notes and recordings were made of eight text-talks, and three teacher interviews. Analyses of intertextual cohesion (Eggins 2004), and activity sequences (Martin & Rose 2007) were conducted. Analyses of text-based, associative and interactive text-movability (Liberg et al. 2012b) show the collaborative meeting with the text as expressed in the text-talk. The results indicate that built-out cohesion and progressive text-movability can widen the discourse around the text and thereby scaffold reading development.

Sidan publicerades 2015-06-25 10:38 av
Sidan uppdaterades 2015-09-30 11:04 av


Relaterat

Historia för yrkesprogrammen. Innehåll och betydelse i policy och praktik

Reformeringen av gymnasieskolan som står inför dörren innebär att historia blir ett gymnasiegemensamt ämne. Historia blir därmed en del av läroplanen för yrkesprogrammen, med en elevgrupp som ofta tenderar att vara ointresserade av teoretiska ämnen. Det har Kristina Ledman forskat om.

Stora olikheter i skrivundervisningen på gymnasiet

Elever som går på samma skola och läser samma kurs möts av olika krav och förväntningar på vad de ska prestera. "Elever som går på yrkesförberedande program kan också prestera väl om de får en högkvalitativ undervisning", säger Pernilla Andersson Varga som forskat om skrivundervisningen på gymnasiet.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

5 ways to combat classroom isolation

After recognizing that he and his students lacked global awareness, third-grade teacher Michael Dunlea says he found ways to engage students in the world around them and curb classroom isolation. In this blog post, he shares five strategies he adopted, including using online platforms to connect with scientists and engaging with virtual classroom partners and pen pals.