Hoppa till sidinnehåll

Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan

Publicerad:2006-11-24
Uppdaterad:2012-05-02

I NO-ämnena har skrivandet hamnat i periferin – och det i sin tur får konsekvenser för elevernas lärande, menar Åsa af Geijerstam, som i sin avhandling har tittat på hur elever skriver och samtalar kring texter inom de naturvetenskapliga ämnena. Ofta tror man att eleverna har förstått en text de själva har skrivit, säger hon – men så behöver inte alls vara fallet.

Författare

Åsa af Geijerstam

Handledare

Professor Caroline Liberg

Opponent

Professor Lars Sigfred Evensen, Institutt for språk- og kommunikasjonsstudier, Trondheim, Norway

Disputationsdag

2006-12-15

Titel (se)

Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan

Titel (eng)

Writing in Natural Sciences in School

Institution

Institutionen för lingvistik och filologi

Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan

När elever möter nya skolämnen möter de också nya sätt att använda språket. Att lära sig naturvetenskap innebär alltså att även lära sig det naturvetenskapliga språket. Detta görs bland annat genom skrivandet. Denna studie undersöker skrivande i naturorienterande ämnen i årskurs 5 och 8 i den svenska skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien är hämtad från det sociokulturella perspektivet, dialogismen och det socialsemiotiska perspektivet.

Studien baseras på texter skrivna av 97 elever, intervjuer runt dessa texter och observationer i 16 olika klassrumspraktiker. Skrivande betraktas som en situerad praktik, och därför analyseras de aktiviteter som omger texterna. Texterna analyseras med avseende på genre, abstraktion, täthet och expansioner. Textanalysen visar bland annat att texternas abstraktion och täthet är högre i årskurs 8 än i årskurs 5, medan texternas struktur och grad av expansioner inte ökar.

Studien argumenterar också för att elevernas sätt att tala om sina texter är centralt i ett skolsammanhang. Därför analyseras elevintervjuer i termer av textrörlighet. Resultat från denna analys indikerar att eleverna har svårt att tala om sina texter. De har svårt att uttrycka textens huvudinnehåll, liksom de har svårt att diskutera textens funktion och möjliga läsare.

Tidigare studier inom området visar att skrivande är en potential för lärande. I det studerade materialet står denna resurs till stor del outnyttjad. För att kunna följa de naturvetenskapliga ämnena högre upp i årskurserna krävs att eleverna tar sig in i det mer specialiserade naturvetenskapliga språket.

Writing in Natural Sciences in School

When children encounter new subjects in school, they are also faced with new ways of using language. Learning science thus means learning the language of science, and writing is one of the ways this is accomplished. The present study investigates writing in natural sciences in grades 5 and 8 in Swedish schools. Major theoretical influences for these investigations are found within the socio-cultural, dialogical and social semiotic perspectives on language use.

The study is based on texts written by 97 students, interviews around these texts and observations from 16 different classroom practices. Writing is seen as a situated practice; therefore analysis is carried out of the activities surrounding the texts. The student texts are analysed in terms of genre and in relation to their abstraction, density and use of expansions. This analysis shows among other things that the texts show increasing abstraction and density with increasing age, whereas the text structure and the use of expansions do not increase.

It is also argued that a central point in school writing must be the students way of talking about their texts. Analysis of interviews with the students is thus carried out in terms of text movability. The results from this analysis indicate that students find it difficult to talk about their texts. They find it hard to express the main content of the text, as well as to discuss it s function and potential readers.

Previous studies argue that writing constitutes a potential for learning. In the material studied in this thesis, this potential learning tool is not used to any large extent. To be able to participate in natural sciences in higher levels, students need to take part in practices where the specialized language of natural science is used in writing as well as in speech.

 

Relaterade länkar

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev