Dela:

Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan

Fakta
Disputation

2012-02-10

Titel (sv)

Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan

Titel (eng)

To be seen and to learn, without being seen to learn: A study of under-achievement and identity-negotiation among privileged young men in upper-secondary school

Författare

Anne-Sofie Nyström

Handledare

Professor Elisabet Näsman, Professor Keith Pringle

Opponent

Professor Elisabet Öhrn

Institution

Sociologiska institutionen

Lärosäte

UU – Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anne-Sofie Nyström

Svenskt abstrakt:

Under det senaste decenniet har stratifiering inom utbildningsresultat, i Sverige som i andra länder, ofta formulerats som en fråga om pojkars och unga mäns underprestationer. Frågan om huruvida detta är ett problem, och i så fall för vem och hur mönstret kan förändras, har diskuterats i forskning och utbildningspolitik. Syftet med avhandlingen är att bidra till dessa områden och att öka kunskapen om ungdomars könade och klassade identitetsprocesser genom att analysera hur prestation och engagemang förhandlades fram och gavs mening i förhållande till unga män. Tidigare forskning har främst undersökt identitetsprocesser hos ”riskgrupper” eller underordnade elevkategorier. Målet här var att analysera hur maskulinitet förhandlades i jämnåriginteraktioner inom en sällan problematiserad kategori, genom att undersöka hur den övre medelklassens unga män identifierade sig och tillskrevs identiteter av andra.

Studiens utformning är inspirerad av etnografisk metod och kombinerade deltagande observation med semistrukturerade individuella intervjuer och gruppintervjuer samt ett bakgrundsfrågeformulär. Identiteter, sociala kategoriseringar (särskilt kön och klass) och dominansrelationer analyserades således från en aktörsperspektiv. Forskningsdeltagarna var unga män och kvinnor, ålder 15-16, i två skolklasser. Fältarbetet genomfördes i en naturvetenskapsklass respektive en fordonsklass, båda utbildningsmiljöer med konnotationer till maskulinitet men olika i relation till klasskategoriseringar. I studien deltog totalt femtiosex elever, men fokus ligger på de femton unga naturvetarmännen. Hög prestation och underprestation, hög social och kognitiv förmåga, och grupplojalitet är centrala teman i studien. Identitetsanspråk analyserades i förhållande till de praktiker genom vilka de förhandlades, t.ex. självhinder. I likhet med annan forskning, betonar resultaten relationen mellan maskulinitet och ”prestationer utan ansträngning”. Termen ”underpresterande” har utvecklats som ett analytiskt verktyg, genom att skilja mellan fem dimensioner.

Sidan publicerades 2012-02-07 00:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-04-03 11:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier

Theres Bellander studerar hur ungdomars interaktionsformer varierar i förhållande till olika kontexter, där medierna är en faktor bland flera. Namnet på hennes avhandling är "Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier".

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.