Att ta plats och göra skillnad: skolbibliotekariepraktiker i framgångsrika verksamheter

Hur skapar skolbibliotekarier professionell identitet? Det är en av frågorna som Ulrika Centerwall undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2022-06-10

Titel (sv)

Att ta plats och göra skillnad: skolbibliotekariepraktiker i framgångsrika verksamheter

Titel (eng)

Claiming space and making a difference : a study of the school librarian practices that enable successful school libraries

Författare

Ulrika Centerwall

Handledare

Professor Jan Nolin, Högskolan i Borås. Cecilia Gärdén, Göteborgs universitet. Lill Langelotz, Högskolan i Borås

Opponent

Fredrik Hanell, Linköpings universitet

Lärosäte

Högskolan i Borås

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Ulrika Centerwall

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling bestående av fyra artiklar på engelska och en kappa på svenska. För avhandlingsstudien intervjuades 22 skolbibliotekarier som arbetade på framgångsrika skolbibliotek i svenska högstadie- och gymnasieskolor. Syftet med studien är att bidra till fördjupade kunskaper om skolbibliotekariers arbete för att skapa framgångsrika skolbiblioteksverksamheter och hur det kan förstås med hjälp av begreppet skolbibliotekariepraktiker. I delstudierna utforskas det jag benämner som studiens empiriska aspekter, det vill säga: skolbibliotekariers identitet och synlighet, skolbibliotekarien som pedagogisk resurs och arbetet med normkritiska perspektiv. Fyra empiriskt orienterade forskningsfrågor ledde fram till frågan: På vilka sätt bidrar skolbibliotekariepraktiker till skapandet av framgångsrika skolbibliotek? Fyra olika praktikteoretiska ansatser utgör de teoretiska utgångspunkterna för studien. Dessa ansatser kommer ur teorierna om performativitet (Butler 1997; 2006; 2011), infrastruktur (Star & Ruhleder 1996) och infrastruktur för lärande (Guribye 2005; Guribye och Lindström 2009) samt teorin om praktikarkitekturer (Kemmis et al. 2014). Avhandlingens titel Att ta plats och göra skillnad har kopplingar till studiens fem forskningsfrågor. Det rör sig för det första om skapandet av en performativ professionell identitet som skolbibliotekarie genom vilken en bibliotekarie framträder som syns, hörs, förändrar och gör skillnad. För det andra diskuteras sätt att ta plats kopplade till bibliotekets och bibliotekariens synlighet på skolan vilka skapas genom synliggörande och förespråkande. Bibliotekariens allt viktigare roll i klassrummen blir ett tredje sätt att ta plats där bibliotekarien fungerar som ett stöd för hela skolan genom undervisning, projektledning och skolutveckling. För det fjärde tar skolbibliotekarierna plats som drivande av skolans demokratiarbete. För det femte kan dessa sätt att skapa, driva fram och utveckla skolbiblioteksverksamhet begreppsliggöras som skolbibliotekariepraktiker. Genom analyserna framträder hur identitets- och relationsskapande, synliggörande och platstagande utgör viktiga delar i dessa praktiker.

Sidan publicerades 2022-05-24 09:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-06-23 12:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek Webbkonferens

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier! Kunniga föreläsare ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta i Stockholm den 25–26 april 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier! Kunniga föreläsare ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande.

Fritidshem

Ta del av aktuell forskning och utvecklas i din yrkesroll på Skolportens fritidshemkonferens! Delta i Stockholm den 23–24 november eller se inspelade föreläsningar på webbkonferensen, 30 november–14 december. Nyhet! Ta med din rektor på webbkonferensen, helt gratis. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms t.o.m. 23 oktober.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Möjligheter till skolutveckling utnyttjas inte

Även om klasslärare och modersmålslärare arbetar med samma elever, i samma skolsystem och i samma lokaler så går de ändå förbi varandra. Det visar Helen Avery som har studerat förutsättningar för interkulturell skolutveckling.

IT-kunniga lärare utnyttjas av skolledning

IT-kunniga lärare lägger mycket tid åt att hjälpa sina mindre IT-kunniga kollegor. "Det innebär att lärare behöver olika typer av fortutbildning i dessa frågor, men också någon form av pedagogisk IT-central", säger Ann-Katrin Perselli som forskat i ämnet.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

What happens when older students struggle to read? We asked. You answered.

Students tend to give up on school if they haven’t developed strong reading skills by the time they reach middle or high school, respondents to a recent survey say. The respondents – which included students, teachers and parents – offered recommendations for helping boost literacy among older students, including additional training for teachers, dyslexia screening, tutoring and various intervention programs.