Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Fakta
Disputation

2011-06-01

Titel (sv)

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Författare

Karin Stolpe

Handledare

Professor Lars Ove Dahlgren, Lars-Erik Björklund

Opponent

Professor Lars Mouwitz

Institution

Filosofiska fakulteten

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Karin Stolpe

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap. Jag fokuserar på tre olika förmågor som är centrala för lärare, nämligen lärares professionella seende, deras automatiska agerande samt deras förmåga att berätta narrativ. Den teoretiska utgångspunkten för avhandlingen är det som jag kallar för det interaktionskognitiva perspektivet. Tre olika aspekter av interaktion behandlas, interaktion mellan individen och hennes omgivning, interaktion mellan individen och andra individer samt interaktion mellan två olika kunskapsformer – den deklarerbara och den intuitiva kunskapen – som bearbetas i det explicita respektive det implicita minnessystemet. Modellen om de två minnessystemen är således central i den här avhandlingen och jag behandlar hur dessa båda minnessystem samverkar så att deklarerbara och intuitiva kunskaper tar sig i uttryck i form av förmågor. Informanterna i de ingående studierna utgörs av såväl lärarstudenter som erfarna lärare som undervisar om, berättar om eller löser problem med ett naturvetenskapligt innehåll, med särskild tyngdpunkt på ekologi. Datainsamlingen har främst bestått i intervjuer, såväl semistrukturerade som stimulated recall-intervjuer. Dessutom har data samlats in genom att undervisning har videofilmats och att informanter har beskrivit sin undervisning i loggböcker. Resultaten visar att vi kan urskilja tre olika aspekter av lärares professionella seende: uppmärksamma, identifiera och känna igen. Förmågan att uppmärksamma det väsentliga i en komplex miljö, exempelvis att finna en viss typ av gräs bland andra gräs, är starkt förknippad med förmågan att känna igen. Dessa förmågor bygger på intuitiv kunskap och är därmed en långlivad förmåga. Att identifiera, dvs. att kunna sätta ett namn på gräset, är däremot en deklarerbar kunskap som är snabbt avklingande relativt lärtillfället.Vidare visar resultaten att förmågan att agera automatiskt är starkt situerad och därmed sammanlänkad med lärandemiljön, elevgruppen och det specifika innehållet. Automatiskt agerande bygger på erfarenhet (igenkänning) av en specifik situation vartill ett beteende är kopplat. En lärare behöver inte själv vara medveten om sitt agerande eftersom detta är en intuitiv kunskap.Den intuitiva kunskapen verkar dessutom vara en viktig del av berättelser. Studenterna kunde upp till ett år efter lärtillfället återberätta grunddragen i en historia. Däremot visade det sig att de exakta vetenskapliga termerna, dvs. den deklarerbara kunskapen, till stor del hade bytts ut mot mer vanligt förekommande termer. Jag vill poängtera värdet av både intuitiv och deklarerbar kunskap i lärarutbildningen.

Sidan publicerades 2011-05-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 12:12 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser