Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Fakta
Disputation

2011-06-01

Titel (sv)

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Författare

Karin Stolpe

Handledare

Professor Lars Ove Dahlgren, Lars-Erik Björklund

Opponent

Professor Lars Mouwitz

Institution

Filosofiska fakulteten

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Karin Stolpe

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap. Jag fokuserar på tre olika förmågor som är centrala för lärare, nämligen lärares professionella seende, deras automatiska agerande samt deras förmåga att berätta narrativ. Den teoretiska utgångspunkten för avhandlingen är det som jag kallar för det interaktionskognitiva perspektivet. Tre olika aspekter av interaktion behandlas, interaktion mellan individen och hennes omgivning, interaktion mellan individen och andra individer samt interaktion mellan två olika kunskapsformer – den deklarerbara och den intuitiva kunskapen – som bearbetas i det explicita respektive det implicita minnessystemet. Modellen om de två minnessystemen är således central i den här avhandlingen och jag behandlar hur dessa båda minnessystem samverkar så att deklarerbara och intuitiva kunskaper tar sig i uttryck i form av förmågor. Informanterna i de ingående studierna utgörs av såväl lärarstudenter som erfarna lärare som undervisar om, berättar om eller löser problem med ett naturvetenskapligt innehåll, med särskild tyngdpunkt på ekologi. Datainsamlingen har främst bestått i intervjuer, såväl semistrukturerade som stimulated recall-intervjuer. Dessutom har data samlats in genom att undervisning har videofilmats och att informanter har beskrivit sin undervisning i loggböcker. Resultaten visar att vi kan urskilja tre olika aspekter av lärares professionella seende: uppmärksamma, identifiera och känna igen. Förmågan att uppmärksamma det väsentliga i en komplex miljö, exempelvis att finna en viss typ av gräs bland andra gräs, är starkt förknippad med förmågan att känna igen. Dessa förmågor bygger på intuitiv kunskap och är därmed en långlivad förmåga. Att identifiera, dvs. att kunna sätta ett namn på gräset, är däremot en deklarerbar kunskap som är snabbt avklingande relativt lärtillfället.Vidare visar resultaten att förmågan att agera automatiskt är starkt situerad och därmed sammanlänkad med lärandemiljön, elevgruppen och det specifika innehållet. Automatiskt agerande bygger på erfarenhet (igenkänning) av en specifik situation vartill ett beteende är kopplat. En lärare behöver inte själv vara medveten om sitt agerande eftersom detta är en intuitiv kunskap.Den intuitiva kunskapen verkar dessutom vara en viktig del av berättelser. Studenterna kunde upp till ett år efter lärtillfället återberätta grunddragen i en historia. Däremot visade det sig att de exakta vetenskapliga termerna, dvs. den deklarerbara kunskapen, till stor del hade bytts ut mot mer vanligt förekommande termer. Jag vill poängtera värdet av både intuitiv och deklarerbar kunskap i lärarutbildningen.

Sidan publicerades 2011-05-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 12:12 av


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.