2011-05-04 00:00  3366 Dela:

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Fakta
Disputation

2011-06-01

Titel (sv)

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Författare

Karin Stolpe

Handledare

Professor Lars Ove Dahlgren, Lars-Erik Björklund

Opponent

Professor Lars Mouwitz

Institution

Filosofiska fakulteten

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Karin Stolpe

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap. Jag fokuserar på tre olika förmågor som är centrala för lärare, nämligen lärares professionella seende, deras automatiska agerande samt deras förmåga att berätta narrativ. Den teoretiska utgångspunkten för avhandlingen är det som jag kallar för det interaktionskognitiva perspektivet. Tre olika aspekter av interaktion behandlas, interaktion mellan individen och hennes omgivning, interaktion mellan individen och andra individer samt interaktion mellan två olika kunskapsformer – den deklarerbara och den intuitiva kunskapen – som bearbetas i det explicita respektive det implicita minnessystemet. Modellen om de två minnessystemen är således central i den här avhandlingen och jag behandlar hur dessa båda minnessystem samverkar så att deklarerbara och intuitiva kunskaper tar sig i uttryck i form av förmågor. Informanterna i de ingående studierna utgörs av såväl lärarstudenter som erfarna lärare som undervisar om, berättar om eller löser problem med ett naturvetenskapligt innehåll, med särskild tyngdpunkt på ekologi. Datainsamlingen har främst bestått i intervjuer, såväl semistrukturerade som stimulated recall-intervjuer. Dessutom har data samlats in genom att undervisning har videofilmats och att informanter har beskrivit sin undervisning i loggböcker. Resultaten visar att vi kan urskilja tre olika aspekter av lärares professionella seende: uppmärksamma, identifiera och känna igen. Förmågan att uppmärksamma det väsentliga i en komplex miljö, exempelvis att finna en viss typ av gräs bland andra gräs, är starkt förknippad med förmågan att känna igen. Dessa förmågor bygger på intuitiv kunskap och är därmed en långlivad förmåga. Att identifiera, dvs. att kunna sätta ett namn på gräset, är däremot en deklarerbar kunskap som är snabbt avklingande relativt lärtillfället.Vidare visar resultaten att förmågan att agera automatiskt är starkt situerad och därmed sammanlänkad med lärandemiljön, elevgruppen och det specifika innehållet. Automatiskt agerande bygger på erfarenhet (igenkänning) av en specifik situation vartill ett beteende är kopplat. En lärare behöver inte själv vara medveten om sitt agerande eftersom detta är en intuitiv kunskap.Den intuitiva kunskapen verkar dessutom vara en viktig del av berättelser. Studenterna kunde upp till ett år efter lärtillfället återberätta grunddragen i en historia. Däremot visade det sig att de exakta vetenskapliga termerna, dvs. den deklarerbara kunskapen, till stor del hade bytts ut mot mer vanligt förekommande termer. Jag vill poängtera värdet av både intuitiv och deklarerbar kunskap i lärarutbildningen.

Sidan publicerades 2011-05-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 12:12 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.