Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Fakta
Disputation

2011-06-01

Titel (sv)

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Författare

Karin Stolpe

Handledare

Professor Lars Ove Dahlgren, Lars-Erik Björklund

Opponent

Professor Lars Mouwitz

Institution

Filosofiska fakulteten

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Karin Stolpe

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap. Jag fokuserar på tre olika förmågor som är centrala för lärare, nämligen lärares professionella seende, deras automatiska agerande samt deras förmåga att berätta narrativ. Den teoretiska utgångspunkten för avhandlingen är det som jag kallar för det interaktionskognitiva perspektivet. Tre olika aspekter av interaktion behandlas, interaktion mellan individen och hennes omgivning, interaktion mellan individen och andra individer samt interaktion mellan två olika kunskapsformer – den deklarerbara och den intuitiva kunskapen – som bearbetas i det explicita respektive det implicita minnessystemet. Modellen om de två minnessystemen är således central i den här avhandlingen och jag behandlar hur dessa båda minnessystem samverkar så att deklarerbara och intuitiva kunskaper tar sig i uttryck i form av förmågor. Informanterna i de ingående studierna utgörs av såväl lärarstudenter som erfarna lärare som undervisar om, berättar om eller löser problem med ett naturvetenskapligt innehåll, med särskild tyngdpunkt på ekologi. Datainsamlingen har främst bestått i intervjuer, såväl semistrukturerade som stimulated recall-intervjuer. Dessutom har data samlats in genom att undervisning har videofilmats och att informanter har beskrivit sin undervisning i loggböcker. Resultaten visar att vi kan urskilja tre olika aspekter av lärares professionella seende: uppmärksamma, identifiera och känna igen. Förmågan att uppmärksamma det väsentliga i en komplex miljö, exempelvis att finna en viss typ av gräs bland andra gräs, är starkt förknippad med förmågan att känna igen. Dessa förmågor bygger på intuitiv kunskap och är därmed en långlivad förmåga. Att identifiera, dvs. att kunna sätta ett namn på gräset, är däremot en deklarerbar kunskap som är snabbt avklingande relativt lärtillfället.Vidare visar resultaten att förmågan att agera automatiskt är starkt situerad och därmed sammanlänkad med lärandemiljön, elevgruppen och det specifika innehållet. Automatiskt agerande bygger på erfarenhet (igenkänning) av en specifik situation vartill ett beteende är kopplat. En lärare behöver inte själv vara medveten om sitt agerande eftersom detta är en intuitiv kunskap.Den intuitiva kunskapen verkar dessutom vara en viktig del av berättelser. Studenterna kunde upp till ett år efter lärtillfället återberätta grunddragen i en historia. Däremot visade det sig att de exakta vetenskapliga termerna, dvs. den deklarerbara kunskapen, till stor del hade bytts ut mot mer vanligt förekommande termer. Jag vill poängtera värdet av både intuitiv och deklarerbar kunskap i lärarutbildningen.

Sidan publicerades 2011-05-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 12:12 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser