Att utbilda rättighetsbärare: Med läraren i fokus när undervisning för mänskliga rättigheter i skolans yngre åldrar studeras

Rättighetslärande för yngre skolbarn sker i huvudsak inte i undervisning om mänskliga rättigheter utan i vardaglig skolpraktik där lärares handlingar är avgörande. Det visar Lisa Isenström i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-04-03

Titel (sv)

Att utbilda rättighetsbärare: Med läraren i fokus när undervisning för mänskliga rättigheter i skolans yngre åldrar studeras

Författare

Lisa Isenström

Handledare

Professor Ann Quennerstedt, Örebro universitet Britt Tellgren, Örebro universitet

Opponent

Docent Carina Hjelmér, Umeå universitet

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Teaching children about human rights is an important step towards strengthening human rights internationally and schools are considered primary sites for children to develop human rights understandings, attitudes and behaviours. This dissertation explores the teachers’ role in educating children about their human rights. Focusing on the everyday school life of young children, a holistic approach to rights-learning is applied that includes not only learning about human rights but also developing rights-conscious values, attitudes and behaviours. Also included in the concept rights-learning is the formation of a self-conception as a rights-holder. Against this background the aim of this dissertation is to clarify the impact of teachers’ actions on the construction of young children’s rights-learning, and their self-conceptions as rights-holders.

Theoretically, the dissertation combines: (i) rights theorisation; (ii) theorisation of differing discourses of children and childhood; and (iii) Foucauldian governmentality. From these, analytical concepts of rights-learning situations, teachers’ rights-teaching mentalities and privileged rightssubject positions are constructed. The data used in the study derives from classroom observations and interviews with teachers, as well as drawing on previous research.

The findings highlight that in everyday school practice the teachers’ rights-teaching mentalities will privilege different rights-subject positions for the children and thereby construct children’s rights-learning in different ways. With a holistic approach to rights-learning, as something that occurs in various interactions and situations in everyday school life, the findings presented in this dissertation can provide new perspectives and enrich discussions on teaching and learning children’s human rights.

Sidan publicerades 2020-03-20 09:19 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Nya datum: 2-3 september! Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem?

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Stockholm

Nya datum 17-18 sept! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Fullmatade och intressanta dagar - både i Göteborg och Stockholm!

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education

Elisabet M. Nilssons avhandling "Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education" undersöker varför, hur och om datorspel kan spela en roll i skolan och för undervisning i naturvetenskap.

Sharing lived experience: How upper secondary school chemistry teachers and students use narratives to make chemistry more meaningful

Agneta Boström undersöker i avhandlingen "Sharing lived experience" hur lärare och elevers berättelser ökar förståelsen för ämnet kemi. Studien visar att lärare använder sig av såväl egna upplevelser som andras för att göra kemiämnet mer meningsfullt.

Spelrum: om paradoxer och överenskommelser i musikhögskolelärarens praktik

Hur blir man musiker? Vad är anledningen till att mästare/lärlingssystemet är så levande i högre musikutbildningar? Hur går det till att överföra en praktisk kunskap som musicerandet? Det undersöker Sven Åberg i avhandlingen "Spelrum".

Young today-adult tomorrow! Studies on physical status, physical activity, attitudes, and self-perception in children and adolescents

I avhandlingen "Young today - adult tomorrow!" har Ann-Christin Sollerhed undersökt barns fysiska status och aktivitetsnivå. Resultaten visar att fler skollektioner i idrott och hälsa kan öka barnens fysiska status och sakta ner växande BMI.

Lärarprofessionens genusordning. En studie av lärares uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntningar.

I Maria Hjalmarssons avhandling står lärarprofessionen och dess genusordning i fokus. Lärares uppfattningar om sin yrkeskompetens, sitt arbete och uppdrag samt hur de upplever förväntningar som riktas mot dem, är tre övergripande teman.

På spaning efter idrottsdidaktik

I Katarina Schenkers avhandling "På spaning efter idrottsdidaktik" behandlas idrottsdidaktik som begrepp och som redskap för reflektion över idrottsundervisning.

Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning

I avhandlingen "Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning" undersöker Barbro Gustafsson möjligheter och begränsningar hos sociovetenskapliga samtal mellan elever, där samtalens innehåll och form ges demokratisk betydelse.

Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen.

Att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, fem år efter införandet, fungerar otillfredsställande, konstaterar Bengt Selghed i sin avhandling "Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen."

Students participation in the realization of school science activities

Mattias Lundin har undersökt hur två agendor, elevernas deltagande och och ett etablerat ämnesinnehåll, möts i NO-undervisningen. Avhandlingen visar bl a olika sätt att använda frågor för att överbrygga vetenskapliga och vardagliga sätt att kommunicera.

The Reluctant Change Agent – Change, Chance and Choice among Teachers, Educational Change in the City

Baserat på ett kompetensutvecklingsprojekt för lärare i en kommun behandlar Pernille Bergs avhandling "The Reluctant Change Agent - Change, Chance and Choice among Teachers, Education" de ökande kraven på förändring och innovation som präglar den offentliga sektorn.

Att inteckna framtiden: Läroplansdebatter gällande naturvetenskap, matematik och teknik i svenska allmänna läroverk 1900-1965

Läroplanen har betraktats som ett verktyg för att förändra samhället och främja landets utveckling. Det visar Daniel Lövheims avhandling "Att inteckna framtiden".

Building an ethical learning community in schools

Hur kan skolan arbeta med ett etiskt förhållningssätt i planering och undervisning? Och vilken betydelse har lärarnas bemötande för elevernas lärande? Om detta handlar Ulrika Bergmarks avhandling "Building an ethical learning community in schools".

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.

Boken om rektorn som gjorde rätt

Med sina ironiska och samtidigt allvarsamma beskrivningar av skolmiljön har lågstadieläraren Roberth Nordin fått tusentals läsare i böcker och på sociala medier.

Om skolorna stänger kan föräldrar bidra med struktur

Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa pandemin. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?