Att utveckla algebraiskt tänkande genom lärandeverksamhet: En undervisningsutvecklande studie i flerspråkiga klasser i grundskolans tidigaste årskurser

Vad i elevers lärandehandlingar och erfaranden indikerar tecken på algebraiskt tänkande? Det är en av frågorna som Helena Eriksson undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2021-04-09

Titel (sv)

Att utveckla algebraiskt tänkande genom lärandeverksamhet: En undervisningsutvecklande studie i flerspråkiga klasser i grundskolans tidigaste årskurser

Titel (eng)

Developing algebraic thinking through learning activity : A study of practice developmental teaching in multilingual classes in lower school grades

Författare

Helena Eriksson

Handledare

Docent Lovisa Sumpter, Stockholms universitet Professor Inger Eriksson, Stockholms universitet

Opponent

Docent Yvonna Liljekvist, Karlstads universitet

Institution

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The aim of this thesis is to develop and explore teaching possible to promote algebraic thinking together with young, multilingual students six to twelve years old. One underlying assumption for the aim is that algebraic thinking can be developed by students participating in learning activities that are characterized by collective mathematical reasoning on relations between quantities of positive whole and rational numbers. Two overall research questions support this work: (1) What in students work indicate algebraic thinking identified in learning activities and as experiences of algebraic thinking? (2) How can learning models manifest in learning activity, in what ways do learning models change and enhance, and which characteristics of learning actions are enabled?

Data was produced by interviews and from research lessons with students in lower grades in a multilingual Swedish school. The research lessons were focused on learning activity as suggested by Davydov (1990, 2008/1986), aimed at developing theoretical thinking – here algebraic thinking. They were staged in two research projects conducted as networks of learning studies. In these learning studies, the group of teachers iteratively designed and revised learning activities whereby the students could identify mathematical knowledge and collectively solve mathematical problems.

The findings in the articles signal that learning models were developed as rudimentary, preliminary, prototypical and finally symbolic. Rudimentary models were grounded in algebraic thinking when the students analysed problem situations and identified the problem. Preliminary and prototypical models were developed by initiating and formalising actions understood as algebraic thinking. Different tools were initiated by the students and the teachers. These tools were formalised by the students. The students used algebraic symbols and line-segments to think together when comparing different quantities (Article 2). They carried out operations using unknown quantities when reflecting on additive and multiplicative relationships (Article 3). The students also used algebraic symbols to reflect on subtraction as non-commutative (Article 3). The different tools they used interacted on different levels of generalisation (Article 1). Algebraic thinking grounded the students reflections but interacted with, for example, fractional thinking in their arguments during the development of their learning models (Article 4). The different ways of thinking interacted in arguments when developing the rudimentary, the preliminary and the prototypical models. However, in the conclusion of their collective reasoning and in the development of the symbolic learning models, these different ways of thinking were intertwined in the same arguments (Article 4).

As a conclusion, the four articles signal that learning models including algebraic symbols developed in a learning activity can be used by newly-arrived immigrant students to reflect on structures of numbers.

Sidan publicerades 2021-03-30 14:33 av Susanne Sawander


Relaterat

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Matematik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för sig som undervisar i matematik på gymnasiet och vux. Här presenterar vi den senaste forskningen och ger praktiska verktyg för undervisningen, välkommen!

Källkritik i fokus Webbkonferens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som vill fördjupa dig i källkritik och MIK på alla stadier. Vi presenterar den senaste forskningen och aktuella vinklar för att utveckla ditt och elevernas källkritiska förhållningssätt.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.