Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

Fakta
Disputation

2011-06-10

Titel (sv)

Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

Författare

Susanne Engström

Handledare

Docent Peter Gustafsson, Filosofie doktor Carina Carlhed, Professor Erik Dahlquist

Opponent

Docent Margareta Ekborg

Institution

Kultur och kommunikation

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Susanne Engström

Svenskt abstrakt:

Energiundervisning inom gymnasiets skolfysik ska enligt kursplaner inbegripa begreppsförståelse, undersökande arbetssätt och fysikkunskaper satta i sammanhang. Dessutom framhåller politiska dokument att fysikundervisningen ska inkludera hållbar utveckling som ett sätt att kontextualisera fysikkunskaper och bidra till elevers handlingskompetens. Utifrån denna bakgrund studeras i avhandlingen ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet. Avhandlingen fokuserar sedan på varför fysiklärare undervisar som de gör.
Genom att låta ett antal experter via en enkätintervjuundersökning beskriva sin syn på ämnesinnehåll för insikter i hållbar energi så framkommer behovet av fysikbegrepp, större sammanhang och värderande aspekter. I uppföljande analyser relaterade till energidelen inom fysik A-kursen på gymnasiet framkommer att värderande ämnesinnehåll och kontextualisering av fysikbegreppen saknas. Varför undervisar fysiklärare som de gör? Med utgångspunkt i expertstudiens ämnesinnehåll och empiri från en enkät utsänd till samtliga fysiklärare i Sverige, undervisande i fysik A under läsåret 2008 – 2009, görs analyser grundade i kritiskt perspektiv. Genom att använda Pierre Bourdieus teoretiska begrepp kapital och habitus som analysverktyg uttolkas vem den typiske fysikläraren är, olika undervisningsstrategier och varför. 268 fysiklärare har besvarat cirka 700 frågor/påståenden vilken givit empiri till analyser. Den typiske fysikläraren värdesätter utbildning och högaktar fysikvetenskapen. Han undervisar traditionellt genom en fysikbok, beskriver grundläggande fysikbegrepp och samband samt vägleder genom beräkningar. Den typiske fysikläraren framhåller visserligen allmänbildning och att fysikkunskaper ska sättas i sammanhang men undervisar inte så. En efterföljande klusteranalys resulterar i tre olika fysiklärartyper avseende synsätt, val av ämnesinnehåll och undervisningsstrategier. Typernas habitus rekonstrueras varvid förklaringar till undervisningsstrategier kan skönjas. Resultatet visar hur de konstruerade lärartypernas bakgrund och livsmönster spelar roll för undervisningsval. Avhandlingens slutsats är att lärare och blivande lärare bör reflektera över sin ryggsäck ; vad som finns med i form av erfarenheter och livsupplevelser som bidrar till ställningstaganden och strategier. Om man vördsamt värdesätter eller tryggt trotsar  fysiktraditionen.

Sidan publicerades 2011-06-13 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 10:18 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser