2011-06-13 00:00  1878 Dela:

Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

Fakta
Disputation

2011-06-10

Titel (sv)

Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

Författare

Susanne Engström

Handledare

Docent Peter Gustafsson, Filosofie doktor Carina Carlhed, Professor Erik Dahlquist

Opponent

Docent Margareta Ekborg

Institution

Kultur och kommunikation

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Susanne Engström

Svenskt abstrakt:

Energiundervisning inom gymnasiets skolfysik ska enligt kursplaner inbegripa begreppsförståelse, undersökande arbetssätt och fysikkunskaper satta i sammanhang. Dessutom framhåller politiska dokument att fysikundervisningen ska inkludera hållbar utveckling som ett sätt att kontextualisera fysikkunskaper och bidra till elevers handlingskompetens. Utifrån denna bakgrund studeras i avhandlingen ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet. Avhandlingen fokuserar sedan på varför fysiklärare undervisar som de gör.
Genom att låta ett antal experter via en enkätintervjuundersökning beskriva sin syn på ämnesinnehåll för insikter i hållbar energi så framkommer behovet av fysikbegrepp, större sammanhang och värderande aspekter. I uppföljande analyser relaterade till energidelen inom fysik A-kursen på gymnasiet framkommer att värderande ämnesinnehåll och kontextualisering av fysikbegreppen saknas. Varför undervisar fysiklärare som de gör? Med utgångspunkt i expertstudiens ämnesinnehåll och empiri från en enkät utsänd till samtliga fysiklärare i Sverige, undervisande i fysik A under läsåret 2008 – 2009, görs analyser grundade i kritiskt perspektiv. Genom att använda Pierre Bourdieus teoretiska begrepp kapital och habitus som analysverktyg uttolkas vem den typiske fysikläraren är, olika undervisningsstrategier och varför. 268 fysiklärare har besvarat cirka 700 frågor/påståenden vilken givit empiri till analyser. Den typiske fysikläraren värdesätter utbildning och högaktar fysikvetenskapen. Han undervisar traditionellt genom en fysikbok, beskriver grundläggande fysikbegrepp och samband samt vägleder genom beräkningar. Den typiske fysikläraren framhåller visserligen allmänbildning och att fysikkunskaper ska sättas i sammanhang men undervisar inte så. En efterföljande klusteranalys resulterar i tre olika fysiklärartyper avseende synsätt, val av ämnesinnehåll och undervisningsstrategier. Typernas habitus rekonstrueras varvid förklaringar till undervisningsstrategier kan skönjas. Resultatet visar hur de konstruerade lärartypernas bakgrund och livsmönster spelar roll för undervisningsval. Avhandlingens slutsats är att lärare och blivande lärare bör reflektera över sin ryggsäck ; vad som finns med i form av erfarenheter och livsupplevelser som bidrar till ställningstaganden och strategier. Om man vördsamt värdesätter eller tryggt trotsar  fysiktraditionen.

Sidan publicerades 2011-06-13 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 10:18 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.