Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

Fakta
Disputation

2011-06-10

Titel (sv)

Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

Författare

Susanne Engström

Handledare

Docent Peter Gustafsson, Filosofie doktor Carina Carlhed, Professor Erik Dahlquist

Opponent

Docent Margareta Ekborg

Institution

Kultur och kommunikation

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Susanne Engström

Svenskt abstrakt:

Energiundervisning inom gymnasiets skolfysik ska enligt kursplaner inbegripa begreppsförståelse, undersökande arbetssätt och fysikkunskaper satta i sammanhang. Dessutom framhåller politiska dokument att fysikundervisningen ska inkludera hållbar utveckling som ett sätt att kontextualisera fysikkunskaper och bidra till elevers handlingskompetens. Utifrån denna bakgrund studeras i avhandlingen ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet. Avhandlingen fokuserar sedan på varför fysiklärare undervisar som de gör.
Genom att låta ett antal experter via en enkätintervjuundersökning beskriva sin syn på ämnesinnehåll för insikter i hållbar energi så framkommer behovet av fysikbegrepp, större sammanhang och värderande aspekter. I uppföljande analyser relaterade till energidelen inom fysik A-kursen på gymnasiet framkommer att värderande ämnesinnehåll och kontextualisering av fysikbegreppen saknas. Varför undervisar fysiklärare som de gör? Med utgångspunkt i expertstudiens ämnesinnehåll och empiri från en enkät utsänd till samtliga fysiklärare i Sverige, undervisande i fysik A under läsåret 2008 – 2009, görs analyser grundade i kritiskt perspektiv. Genom att använda Pierre Bourdieus teoretiska begrepp kapital och habitus som analysverktyg uttolkas vem den typiske fysikläraren är, olika undervisningsstrategier och varför. 268 fysiklärare har besvarat cirka 700 frågor/påståenden vilken givit empiri till analyser. Den typiske fysikläraren värdesätter utbildning och högaktar fysikvetenskapen. Han undervisar traditionellt genom en fysikbok, beskriver grundläggande fysikbegrepp och samband samt vägleder genom beräkningar. Den typiske fysikläraren framhåller visserligen allmänbildning och att fysikkunskaper ska sättas i sammanhang men undervisar inte så. En efterföljande klusteranalys resulterar i tre olika fysiklärartyper avseende synsätt, val av ämnesinnehåll och undervisningsstrategier. Typernas habitus rekonstrueras varvid förklaringar till undervisningsstrategier kan skönjas. Resultatet visar hur de konstruerade lärartypernas bakgrund och livsmönster spelar roll för undervisningsval. Avhandlingens slutsats är att lärare och blivande lärare bör reflektera över sin ryggsäck ; vad som finns med i form av erfarenheter och livsupplevelser som bidrar till ställningstaganden och strategier. Om man vördsamt värdesätter eller tryggt trotsar  fysiktraditionen.

Sidan publicerades 2011-06-13 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 10:18 av


Relaterat

Universal prevention of anxiety and depression in school children

Johan Åhlén har forskat om förebyggande åtgärder av ångest och depression hos barn i Sverige.

Higher education meets private use of social media technologies – an explorative study of students´ use

Pernilla Josefsson har utforska thur studenter upplever användningen av sociala medier i högre utbildning.

Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching

Ulrika Bossér vill med sin avhandling bidra med kunskap som kan användas vid utformning och genomförande av undervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI).

Critical features and impacts of mathematics teacher professional development programs: Comparing and characterizing programs implemented at scale

Jannika Lindvall vill med sin avhandling bidra till kunskap om kritiska aspekter av kompetensutvecklingsprogram för lärare.

Learning Computing at University: Participation and Identity: A Longitudinal Study

Anne-Kathrin Peters har i sin avhandling utforskat hur elever inom datavetenskap reflekterar över sina erfarenheter.

Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik

Ann-Kristin Pihlgren-Eveli har forskat om hur litterär storyline fungerar som metod för interkulturell litteraturpedagogik.

Experiential entrepreneurship education : Reflective thinking as a counterbalance to action for developing entrepreneurial knowledge

Gustav Hägg har i sin avhandling utforskat det reflekterande tänkandet som en motvikt mot antagandet om handlingsorientering när man utbildar studentföretagare.

Breakdowns, overlaps and ambivalence: an Actor-network theory study of the Swedish preschool curriculum

Hur görs den svenska läroplanen för förskolan till en aktör i en förskolevardag? Det är en av frågorna som Emelie Moberg utforskar i sin avhandling.

Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

Bilingual Language Switching and Executive Functions

Jussi Jylkkäs slår i sin avhandling hål på hypotesen om det exekutiva försprånget hos tvåspråkiga (EFT).  Hans forskning visar att tvåspråkighet inte är associerad med fördelar i kognitiv kontroll.  

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

Education, Stratification and Reform: Educational Institutions in Comparative Perspective

Marcus Österman framhåller att utformningen av utbildningsinstitutioner är en djupt politisk fråga som berör grundläggande samhälleliga spörsmål ifråga om social stratifiering och lika möjligheter inom utbildning.

‘I don’t even remember anything’: Optimising the choice of method when interviewing preschoolers

Karin Fängström har i sin avhandling undersökt hur både  yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Den pedagogiska skickligheten och akademins väktare: Kollegial bedömning vid rekrytering av universitetslärare

Sara Levander vill med sin avhandling utveckla kunskap och pedagogisk skicklighet som bedömningsobjekt vid rekrytering och befordran inom akademin.

Just assessment in school: – a context-sensitive comparative study of pupils’ conceptions in Sweden and Germany

Bettina Vogt har utifrån ett konsekvent elevperspektiv jämfört tyska och svenska elevers konceptioner om rättvis bedömning och betygssättning i olika ’socioedukationella kontexter.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!