Autism: educational outcomes and self-harm in adolescents and young adults

Isidora Stark har forskat om elever med autism utan intellektuell funktionsnedsättning i relation till utbildningsresultat och självskadebeteende.

Fakta
Disputation

2022-12-16

Titel (eng)

Autism: educational outcomes and self-harm in adolescents and young adults

Författare

Isidora Stark

Handledare

Professor Cecilia Magnusson, Karolinska Institutet Associate Professor Dheera Rajj, Bristol Medical School Selma Idring Nordström, Karolinska Institutet

Opponent

Docent Fotis Papadopoulos, Uppsala universitet

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Autism is one of the most prevalent neurodevelopmental conditions worldwide, and autistic individuals face challenges in daily functioning related to differences and difficulties in social interaction and communication along with intense interests and behaviours. In the past, this heterogenous and common condition was considered to be rare. Outcomes in education and mental ill-health are not fully understood in the more recent cohorts.

This thesis investigates two domains of outcomes in young autistic individuals: educational performance, focusing on compulsory/primary and upper secondary mainstream schooling in autistic students without intellectual disability in study I and study III; and self-harm behaviours including their characteristics and link with suicide in studies II and IV.

All four studies in this thesis are observational, prospective, register-based total-population cohort studies. Studies I-III utilize rich data collected in Stockholm Youth Cohort, a total population cohort of children aged 0 – 17 years resident in Stockholm County in Sweden, from 2001 to 2011 (N = 736,180). A range of national and regional records were linked using personal identification numbers that are assigned to every Swedish resident. In Study IV we linked the Total Population Register to four longitudinal, nationwide, registers in Sweden: The Multi-Generation Register, The Longitudinal Integration Database for Occupational research, and The Cause-of-Death Register, and identified study population of adolescents and younger adults born between 1984-2009. We follow-up this population (N = 2,822,789) until December 31st, 2021, when the oldest study participants were aged 37 years.

In Study I we observed a significantly lower proportion of autistic students (57 %; p < 0.05) meeting eligibility criteria for upper secondary education as compared to their non-autistic peers (86 %; p < 0.05). At the end of secondary mainstream school (Study III) autistic students were almost three times less likely to complete the school (OR 2.9 [95 % CI 2.70; 3.15]) compared to their non-autistic peers. In both studies females and students with co-occurring attention deficit hyperactivity disorder were at particularly high risks of adverse outcomes. Study II observed discrepancies between self-harm, sufficiently severe to lead to hospitalization: nearly 3 % of autistic individuals had been hospitalized at least once for self-harm between the ages of 10 and 27 years, compared with 0.8 % of their non-autistic peers. In study IV, autistic individuals with a record of self-harm were found to be at substantially higher risk of suicide (HR 22.9 95 % CI [19.5 – 26.9]) than both non-autistic self-harmers HR 16.2 95 % CI [14.9 – 17.5] and autistic individuals who did not engage in self-harm (HR 1.8 95 % CI [1.5 – 2.1]), as compared to non-autistic individuals without a record of self-harm.

The findings of this thesis suggest that autistic students without intellectual disability attending mainstream education in Stockholm (compulsory and upper secondary) are at a higher risk of low educational attainment in terms of formal requirements for continuation of schooling or work. Autistic females and students with co-occurring attention deficit hyperactivity disorder are particularly sensitive to this underachievement.

Autism was associated with increased risk of self-harm independently of comorbid ADHD, depression and anxiety disorders, and the likelihood of self-harm in autism was as high as in these conditions. Choice of methods used to self-harm by autistic, may be more lethal that those used by non-autistic individuals. Self-harm in autistic individuals conveys particularly increased risk of consecutive suicide, even more so than in non-autistic peers. Together, these findings indicate that self-harm which is an important predictor of suicide in the general population, should be a matter of great clinical concern if present in young autistic individuals, and that the needs of autistic self-harmers should be included in clinical guidelines and risk assessment processes.

Sidan publicerades 2022-12-07 14:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka till boka-tidigt-pris t.o.m. 28 februari!

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser