Barbiebröllop och Homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer

Lena Sotevik har undersökt hur relationen mellan sexualiteter, barn och barndomar (re)produceras och utmanas.

Fakta
Disputation

2021-02-05

Titel (sv)

Barbiebröllop och Homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer

Författare

Lena Sotevik

Handledare

Docent Anette Hellman Göteborgs universitet Nils Hammarén, Göteborgs universitet

Opponent

Docent Fanny Ambjörnsson, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

This dissertation investigates relations between sexualities, children and childhoods by examining the following questions: How are heteronormativity and normative life courses repeated, negotiated and challenged by children? How are norms of age, children and childhood given significance in relation to heteronormativity and queerness? How is the child featured in contemporary discourses regarding sexualities, normative life courses and possible futures? The study is based on the discourse analysis methodology of Foucault (1972, 1980, 1993, 2002) and inspired by Marcus’ (1995, 1998) ’multi-sited ethnography.’ Children’s play and meaning-making during the school day are studied using participatory observations. Preschool policy documents are analyzed to investigate in what way ‘sexual orientation’ is discussed in relation to discrimination and equal treatment, and teachers are interviewed on the subject of working with lgbtq certification and norm criticism in preschool. Sources within children’s culture, showing representations of same-sex love, provide another entrance for investigating how queerness is presented, and how this is discussed among adults. Critical perspectives from queer theory and childhood studies, where sexuality and age are considered simultaneously discursive, material and performative (Butler, 1990, 1993; Castaneda, 2003, Foucault, 2002; Lee, 2001), are combined theoretically. How age (childhood) norms and sexuality norms interact is investigated using queer-temporal theories (Ahmed, 2006; Dyer, 2014; Edelman, 2004; Halberstam, 2005; Stockton, 2009). The results of the included articles indicate that children normalize heterosexuality by (re)producing heteronormative family and couple discourses in their family play and wedding play. This emerges as age-coded heteronormativity, where norms of children and adults become visible through the way in which heteronormativity is repeated. At preschool, representations of ‘sexual orientation’ are primarily focused on families and family constellations, rarely mentioning interactions among the children. Queerness in relation to childhood emerges, at the same time, as something that is demanded and questioned. The child is used as a space for negotiation of society values, disguised as the question of what is good or bad for children. A conditional queerness emerges, at the intersection of lgbtq+ questions, as an increasingly desirable symbol of a democratic, modern and urban society, and as the expected absence of childhood sexuality, particularly queer sexuality. Queerness is made conditional through, for instance, desexualized love and family discourses. Age norms, in this case norms of children and childhoods, are significant for how, when and with which arguments queerness is represented.

Sidan publicerades 2021-08-09 14:49 av Susanne Sawander


Relaterat

Vi och de Andra. Om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola

I sin avhandling beskriver och problematiserar Marie Larneby normativa mönster relaterade till idrott och genus på en idrottsprofilerad högstadieskola.

Det tillåtande och det begränsande. En studie om pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet

Den antipluggkultur som ofta finns bland pojkar kan brytas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin avhandling.

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat barn och elever. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid

Syftet med Mikael Londos avhandling "Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid" är att analysera relationen mellan idrottsundervisningen i gymnasieskolan och idrott som utövas på fritid.

Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning för elever med rörelsehinder: En utopi?

Syftet med Kajsa Jerlinders studie är att belysa ett dilemma och dess potentiella lösningardär krav på rättvisa för elever med fysiska funktionshinder tas upp i inkluderandefysisk träning.

Friluftsliv in Swedish Physical Education  a Struggle of Values: Educational and Sociological Perspectives

Syftet med Erik Backmans avhandling "Friluftsliv in Swedish Physical Education a Struggle of Values: Educational and Sociological Perspectives" är att undersöka några av de pedagogiska och sociologiska förhållanden som ligger bakom undervisningen i friluftsliv inom fysisk fostran ämne i svenska grundskolan.

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Föreningsidrott som socialisationsmiljö – en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling

Att idrotta i en förening har ingen större betydelse för barns och ungdomars psykiska och sociala utveckling. Det visar Stefan Wagnsson i avhandlingen "Föreningsidrott som socialisationsmiljö - en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling".

Idrott  och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen

Utgångspunkten för Lena Larssons avhandling, Idrott och helst lite mer idrott, är kritiken att idrottslärarutbildningen har lite kontakt med vetenskap, att den har svårt att utmana traditionella könsmönster, och att studenternas erfarenheter av sina idrottsaktiviteter är viktigare än utbildningsprogrammet för vilken kunskap som anses värdefull.

Mellan fysisk bildning och aktivering – En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9

Skolämnet idrott och hälsa är luddigt i kanterna. Det finns ingen gemensam begreppsapparat i ämnet och det råder ingen enighet om vad man ska lära sig. Det visar Jan-Eric Ekbergs avhandling "Mellan fysisk bildning och aktivering".

Flickor och pojkar i idrottens läromedel. Konstruktioner av genus i ungdomstränarutbildningen

Hur konstrueras genus i de läromedel som används i ungdomstränarutbildningen? Syftet med Karin Grahns avhandling "Flickor och pojkar i idrottens läromedel" är att försöka förstå vilka kollektiva föreställningar om genus som finns inom idrotten.

Att lära för livet hemma och i skolan: elevers uppfattningar av kost och hälsa, konsumtion och privatekonomi samt hushåll och miljö

Hur hur fostras elever i hemmet i fråga om kost och hälsa, konsumtion och privatekonomi samt förmåga att sköta ett hem och tillvarata miljön - och vilka effekter har skolans undervisningen i huslig ekonomi? Det undersöker Gun Åbacka i sin avhandling.

Kropp och makt i rörelse

Hur framträder makt och styrningsprocesser i människors interaktiva handlingar, mer specifikt i skolämnet idrott och hälsa? Det undersöker Marie Öhman i avhandlingen "Kropp och makt i rörelse".

Att lära sig hälsa

Hur kan man förstå undervisningen i skolämnet idrott och hälsa ur ett hälsoperspektiv? Mikael Quennerstedt har sökt svaret i avhandlingen "Att lära sig hälsa". Fokus ligger på hälsoundervisningen, men även undervisningen som hälsoutvecklande i sig.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.